No description available.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2008.

Sedan revideringen av läroplanen för förskolan 98 (2010) har det blivit tydligare att förskolan ska jobba med både kemi och fysik och att barnen får uppleva det på ett meningsfullt sätt. Men uppfyller förskolorna det kravet? Och om de gör det hur ska pedagogerna jobba med dessa ämnen för att uppnå målen i läroplanen, och hur uppmärksamma är de själva när det kommer till kemi och fysik? I det här arbetet gjordes en observationsstudie på två olika förskolor för att få en inblick i hur pedagogerna jobbar för att göra kemi och fysik tillgängligt för barnen, samt vilka kemiska och fysikaliska fenomen som barnen kommer i kontakt med under en vanlig dag i förskolan. För att komplimentera den här bilden gjordes också en kort intervju med en pedagog på varje förskola för att få en inblick i hur de ser på ämnena, deras egna erfarenheter av kemi och fysik, samt hur de jobbar för att få inspiration för att vidareutveckla hur de jobbar med dessa ämnen. Resultatet visade att i den fria leken mötte barnen en stor uppsjö av kemiska och fysikaliska fenomen, men pedagogerna uppmärksammade detta endast vid ett fåtal tillfällen. I styrda situationer däremot hade pedagogerna möjlighet att lyfta fram ett flertal fenomen, men barnen i de här fallen tenderade, dock med flera undantag, att vara mer passiva i dessa situationer. Pedagogerna hade olika erfarenheter av kemi och fysik, och skilda uppfattningar om hur man skulle synliggöra och arbeta med dessa ämnen.

No description available.

Diss. Linköping : Univ.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 1749. / Över titeln: "D.D." Se: Lidén, Catalogus disputationum I, s. 310. Antikva. Beskriver bland annat hur varje art har sitt sätt att hålla sig vid liv, anpassat efter dess levnadsmiljö.

Syftet med litteraturstudien är tudelat. Dels genomförs identifiering och analys av den tidigare forskning som finns att tillgå, därpå kommer även centrala dimensioner vad gäller media att kopplas till styrdokument för naturvetenskapsämnet i svensk gymnasieskola. I skolans styrdokument ligger det som krav att man ska kunna kritiskt värdera och granska innehåll och därför är det intressant att undersöka vad forskningen säger som ligger till grund för dess förekomst. För att kunna besvara dess förekomst är medierna behjälpligt då medierna har flera inslag som kräver kritiskt granskning. Något som konstaterats är att ämnet naturvetenskap är för abstrakt därför är det av relevans att titta på strategier där medierna och naturvetenskap kan fungera som kompletterande medel till varandra då medierna är kontextualiserande. Då kan ansvarig lärare i förlängningen använda sig av både media och ämnet för att skapa ett innehåll för eleverna där förståelsen för ämnet ökar. Denna litteraturstudie har sin grund i att följa riktlinjerna för en systematisk litteraturstudie där artiklarna har analyserats utifrån en kvalitativ ansats med en kompletterande innehållsanalys. Resultat i litteraturstudien visar på att medierna och naturvetenskap kan fungera ihop om medierna används på korrekt tillvägagångssätt. Det finns en del i resultatet som pekar mot eleverna och dess förmåga att bli påverkade av olika sorters medier. Resultatet visar även att då det sker en påverkan på elev vid olika sorters medier är det av relevans att kunna tolka medierna, detta för att undvika missförstånd. Resultat visar även att betydelsen av att tolka mediernas bild av ett fenomen går hand i hand med att förstå det korrekta och akademiska innehållet. Andra delar av resultatet handlar om lärares arbete. Detta resultat visar att om lärare kan dels undervisa genom media dels påvisa mediernas sätt att vinkla innehåll kommer lärandet i klassrummet att gynnas då elevernas motivation ökar. Resultatet visar även att mediernas existens skapar möjligheter och risker för lärarens arbete. En figur finns även att tillgå för att resonera om hur det naturvetenskapliga och media är starkt sammankopplat till individen. Studien avrundas med en diskussion av analysen och därefter kan en slutsats dras av litteraturstudien. Genom litteraturstudien har det varit möjligt att dra slutsatsen att mediers inslag kan berika undervisningen om ansvarig lärare utnyttjar kontextualiserande exempel från medierna för att göra ämnet mindre abstrakt, men det förutsätter att läraren själv är bekväm med att hantera mediamaterial. En ytterligare slutsats som kan dras av litteraturstudien är att medierna kan användas som strategiskt innehåll för att låta eleverna utveckla ett kritiskt tänkande. Ytterligare slutsats som har kunnat konstateras med hjälp av litteraturstudien är att det råder brist på forskning inom den nationella gränsen, något som är nödvändigt för att bevara kompetensen inom ämnet. / <p>-</p>

<p>Denna handlar om vilka ord och begrepp elever använder när de beskriver naturvetenskapliga fenomen eller händelser. Genom att visa eleverna olika experiment som de fått förklara så har jag undersökt hur eller om de använder naturvetenskapliga ord.</p><p>Mitt resultat pekar på att elever vill förklara, men orden räcker inte till. De använder sig ofta av vardagsförklaringar som är baserade på tidigare upplevelser. Att förstå hur elever kan förklara och uttrycka sina kunskaper ger mig som pedagog möjlighet att bemöta eleverna på rätt sätt. Ordet är viktigt och elever måste få visa sina kunskaper med ”sina” ord och uttryck och då är det viktigt att jag som lärare förstår vad de säger och vad de menar med sina förklaringar. Och om vi i skolan inte hinner med så får vi använda undervisningsmetoder som ger eleverna möjlighet att kommunicera med varandra.</p>

Denna handlar om vilka ord och begrepp elever använder när de beskriver naturvetenskapliga fenomen eller händelser. Genom att visa eleverna olika experiment som de fått förklara så har jag undersökt hur eller om de använder naturvetenskapliga ord. Mitt resultat pekar på att elever vill förklara, men orden räcker inte till. De använder sig ofta av vardagsförklaringar som är baserade på tidigare upplevelser. Att förstå hur elever kan förklara och uttrycka sina kunskaper ger mig som pedagog möjlighet att bemöta eleverna på rätt sätt. Ordet är viktigt och elever måste få visa sina kunskaper med ”sina” ord och uttryck och då är det viktigt att jag som lärare förstår vad de säger och vad de menar med sina förklaringar. Och om vi i skolan inte hinner med så får vi använda undervisningsmetoder som ger eleverna möjlighet att kommunicera med varandra.

No description available.