Syftet med litteraturstudien är tudelat. Dels genomförs identifiering och analys av den tidigare forskning som finns att tillgå, därpå kommer även centrala dimensioner vad gäller media att kopplas till styrdokument för naturvetenskapsämnet i svensk gymnasieskola. I skolans styrdokument ligger det som krav att man ska kunna kritiskt värdera och granska innehåll och därför är det intressant att undersöka vad forskningen säger som ligger till grund för dess förekomst. För att kunna besvara dess förekomst är medierna behjälpligt då medierna har flera inslag som kräver kritiskt granskning. Något som konstaterats är att ämnet naturvetenskap är för abstrakt därför är det av relevans att titta på strategier där medierna och naturvetenskap kan fungera som kompletterande medel till varandra då medierna är kontextualiserande. Då kan ansvarig lärare i förlängningen använda sig av både media och ämnet för att skapa ett innehåll för eleverna där förståelsen för ämnet ökar. Denna litteraturstudie har sin grund i att följa riktlinjerna för en systematisk litteraturstudie där artiklarna har analyserats utifrån en kvalitativ ansats med en kompletterande innehållsanalys. Resultat i litteraturstudien visar på att medierna och naturvetenskap kan fungera ihop om medierna används på korrekt tillvägagångssätt. Det finns en del i resultatet som pekar mot eleverna och dess förmåga att bli påverkade av olika sorters medier. Resultatet visar även att då det sker en påverkan på elev vid olika sorters medier är det av relevans att kunna tolka medierna, detta för att undvika missförstånd. Resultat visar även att betydelsen av att tolka mediernas bild av ett fenomen går hand i hand med att förstå det korrekta och akademiska innehållet. Andra delar av resultatet handlar om lärares arbete. Detta resultat visar att om lärare kan dels undervisa genom media dels påvisa mediernas sätt att vinkla innehåll kommer lärandet i klassrummet att gynnas då elevernas motivation ökar. Resultatet visar även att mediernas existens skapar möjligheter och risker för lärarens arbete. En figur finns även att tillgå för att resonera om hur det naturvetenskapliga och media är starkt sammankopplat till individen. Studien avrundas med en diskussion av analysen och därefter kan en slutsats dras av litteraturstudien. Genom litteraturstudien har det varit möjligt att dra slutsatsen att mediers inslag kan berika undervisningen om ansvarig lärare utnyttjar kontextualiserande exempel från medierna för att göra ämnet mindre abstrakt, men det förutsätter att läraren själv är bekväm med att hantera mediamaterial. En ytterligare slutsats som kan dras av litteraturstudien är att medierna kan användas som strategiskt innehåll för att låta eleverna utveckla ett kritiskt tänkande. Ytterligare slutsats som har kunnat konstateras med hjälp av litteraturstudien är att det råder brist på forskning inom den nationella gränsen, något som är nödvändigt för att bevara kompetensen inom ämnet. / <p>-</p>

Denna uppsats undersöker hur synen på mediernas självsanerande system ser ut dels hos elva olika granskare av medierna och dessutom hos sex representanter från de större nyhetsmedierna i Sverige. I kvalitativa djupintervjuer har de bland annat fått svara på frågor om systemets fördelar och nackdelar samt om systemet anses vara tillräckligt eller om det finns behov av en utökad lagstiftning. Den teoretiska utgångspunkt som uppsatsen främst vilar på är hämtad från medieforskarna Mats Ekström och Stig Arne Nohrstedt som menar att mediernas makt gör att det finns behov av att granska dem. Men teoriavsnittet ger också en kort förklaring till hur makten hänger ihop med förtroendet, utifrån Adam Smiths teori om "den osynliga handen". Dessutom behandlar teorin frågan om hur lagstiftning kontra självsanerande system kan påverka förtroendet. Här tar uppsatsen avstamp i den magisteruppsats Kerstin Ahlqvist med flera skrivit om förtroendet för svensk bolagsstyrning. Resultatet av intervjusvaren visar att det finns ett starkt stöd för det självsanerande systemet då det håller en skärpt lagstiftning borta och leder till "justare medier". I svaren lyfts även ekonomiska aspekter kring systemet av flera intervjupersoner, exempelvis att det självsanerande systemet möjliggör en prövning av publiceringar gratis. Samtidigt menar flera av de intervjuade att systemet är krångligt för allmänheten. Det finns också en skillnad i synen på systemet mellan granskare och granskade. De som granskar media nämner i högre grad mediernas makt som en orsak till att de är viktiga att granska och representanterna från nyhetsmedierna nämner oftare att granskningen är viktig för mediekonsumenternas förtroende. Viktigt att poängtera är att arbetet med uppsatsen och insamlandet av empirin påbörjades hösten 2008. Av olika skäl har analysen och den kompletta uppsatsen färdigställts hösten 2011. Detta innebär att flera av de intervjuade har bytt position, men detta framgår med tydlighet i uppsatsen.

Sjøberg (2009) visar på att det finns en vinning av att utnyttja mediala inslag i dennaturvetenskapliga undervisningen. Han menar även att det finns en önskan om att göra NOundervisning mindre teoretisk. Detta arbete har då som syfte att undersöka vad legitimerade lärare i något naturvetenskapligt ämne har för uppfattningar om media. Studien syftar även till om media kan användas i den vardagliga undervisningen samt vad inslag av media skulle innebära för läraren i sitt arbete. Arbetet tar även upp hur fortbildningen ser ut för gymnasielärarna i att kunna hantera mediala inslag i sin profession dels i att hitta passande media i undervisningssyfte, dels i hanterandet av media i mötet med eleven. Denna studie gjordes via en enkät som insamlingsmetod där 46 undersöksobjekt som undervisar i något naturvetenskapligt ämne deltog. Studien förhåller sig till grundad teori och medieteori där resultaten har inslag av innehållsanalys. Studiens design är inramad av ett medieteoretiskt perspektiv som ger studien kontraster och därefter ställs mot vilka möjligheter eller risker medier innebär för undervisningen. Resultaten har kunnat visa det råder stor spridning mellan respondenterna. I vissa frågor finns tydlig konvergens, i vilket utfall som skulle bli om media användes för elevers berikande då med fokus på innehåll i naturvetenskaplig undervisning. Iandra frågor råder låg konvergens för att se i vilken position media har i ett samhällsperspektiv. Resultatdelen anknyts till medieteoretiska perspektivet vilket synliggöratt medier har stor betydelse för individen vilket bör utnyttjas i undervisningen. Resultaten har även kunnat visa att det råder brist på fortbildning i hur media bör hanteras i mötet med eleven men att respondenterna hävdar att dessa trots brist på fortbildning känner sig bekväma i dessa typer av situationer. En modell har tagits fram av författaren som ska beskriva den samhällskonstruktion som skapats av relationen mellan media, skola, familj, elev, Skolverket och lärare i hur dessa samverkar och vad det kan få för konsekvenser eller möjligheter beroende på hur media används i utbildningssyfte. En slutsats som dragits med hjälp av denna studie är att gymnasieläraren behöver göra avvägningen om hur sin undervisning ska bedrivasi förhållande till dels läroplanen, dels fostransuppdraget, dels den samhällskonstruktion som existerar. Om media tas in i denna avvägning är resultatet att motivationen hos eleven ökar då en yttre faktor i form av media vävs in vilket går i linje med Skolverkets (2011c) skrivelser om motivation. Avslutningsvis är det tydligt att det finns utrymme för vidare forskning på detta område men också gränsande områden där dessa nya områden har sin huvudfokus på naturkunskapsämnet. Detta då det är tydligt att vidare forskning skulle bidra med en djupare kunskapsförståelse i hur man bör bedriva detta tvärvetenskapliga ämne.

<p>This essay deals with the subject of the use of news medium amongst the students in</p><p>Karlstads University. The presentation of the problem is about illustrating the or those</p><p>medium that is the most used amongst the students, and also which one, ore which ones</p><p>of the news medium the students puts largest trust in. This subject was chosen with the</p><p>purpose to illuminate patterns and attitudes of and to news medium, to make it easier</p><p>for eventual research in the future to connect these patterns and attitudes with the</p><p>participation in political elections. The subject in question is interesting because of the</p><p>fact that the news medium is one of the largest sources of information for the citizens</p><p>knowledge’s about the society, and the citizen’s attitude to the news medium might</p><p>possibly have the ability to affect people’s commitment in politics. The methods that</p><p>have been used are quantitative methods, partly in the way the data has been collected,</p><p>which has been done through a questionnaire and a quantitative analysis of those data,</p><p>and also through qualitative methods as an interview in depth, and a qualitative analysis</p><p>of that. The results of the analyses did partly square with those theories that have been</p><p>laid as a ground for the analysis’s, which dealt with the subjects of the medium role in</p><p>the democratic society and the news medium today and also the trust in medium. The</p><p>results showed that those medium that has high trust amongst the students are those</p><p>who are classified as more “serious” for example the news within public service and</p><p>morning papers. Those are not yet the medium that are used in first place by the</p><p>students with an exception to television, where papers on the Internet and free papers</p><p>are those medium that the students use most. The conclusion of this is that the</p><p>economical aspect and the access of different medium plays a big part in the use of</p><p>medium as a student.</p> / <p>Denna uppsats handlar om användningen av nyhetsmedier bland studenterna på</p><p>Karlstads Universitet. Problemställningen handlar om att belysa det eller de</p><p>nyhetsmedier som används mest av studenterna, samt vilket eller vilka nyhetsmedier</p><p>studenterna har högst förtroende för. Detta ämne valdes med syftet att belysa mönster</p><p>och attityder av och till nyhetsmedier, för att eventuellt i fortsatt forskning kunna knyta</p><p>samman detta med deltagandet i politiska val. Frågan är intressant eftersom</p><p>nyhetsmedierna är en av de största informationskällorna för medborgarna om vad som</p><p>pågår i samhället, och attityderna till dessa skulle möjligtvis kunna påverka människors</p><p>engagemang i politik. De metoder som använts är kvantitativa metoder, dels i</p><p>insamling genom en enkät och kvantitativ analys av dessa data, samt kvalitativa</p><p>metoder i form av en djupintervju och en kvalitativ analys av denna. Resultaten visade</p><p>sig till viss del stämma överens med de teorier analysen utgått ifrån, som handlade om</p><p>mediernas roll i det demokratiska samhället, nyhetsmedier idag samt förtroendet för</p><p>medierna. Det visade sig att de medier som studenterna har högst förtroende för, är de</p><p>medier, eller det medieinnehåll studenterna klassar som mer ”seriöst”, till exempel</p><p>nyheter inom public service och morgontidningar. Dessa är dock inte de som används</p><p>främst av studenterna, med undantag till TV, där tidningar på Internet och</p><p>gratistidningar är de medier som används främst av studenterna. Slutsatsen av detta är</p><p>att den ekonomiska aspekten samt tillgången till olika medier spelar stor roll för vilka</p><p>medier man använder som student.</p>

This essay deals with the subject of the use of news medium amongst the students in Karlstads University. The presentation of the problem is about illustrating the or those medium that is the most used amongst the students, and also which one, ore which ones of the news medium the students puts largest trust in. This subject was chosen with the purpose to illuminate patterns and attitudes of and to news medium, to make it easier for eventual research in the future to connect these patterns and attitudes with the participation in political elections. The subject in question is interesting because of the fact that the news medium is one of the largest sources of information for the citizens knowledge’s about the society, and the citizen’s attitude to the news medium might possibly have the ability to affect people’s commitment in politics. The methods that have been used are quantitative methods, partly in the way the data has been collected, which has been done through a questionnaire and a quantitative analysis of those data, and also through qualitative methods as an interview in depth, and a qualitative analysis of that. The results of the analyses did partly square with those theories that have been laid as a ground for the analysis’s, which dealt with the subjects of the medium role in the democratic society and the news medium today and also the trust in medium. The results showed that those medium that has high trust amongst the students are those who are classified as more “serious” for example the news within public service and morning papers. Those are not yet the medium that are used in first place by the students with an exception to television, where papers on the Internet and free papers are those medium that the students use most. The conclusion of this is that the economical aspect and the access of different medium plays a big part in the use of medium as a student. / Denna uppsats handlar om användningen av nyhetsmedier bland studenterna på Karlstads Universitet. Problemställningen handlar om att belysa det eller de nyhetsmedier som används mest av studenterna, samt vilket eller vilka nyhetsmedier studenterna har högst förtroende för. Detta ämne valdes med syftet att belysa mönster och attityder av och till nyhetsmedier, för att eventuellt i fortsatt forskning kunna knyta samman detta med deltagandet i politiska val. Frågan är intressant eftersom nyhetsmedierna är en av de största informationskällorna för medborgarna om vad som pågår i samhället, och attityderna till dessa skulle möjligtvis kunna påverka människors engagemang i politik. De metoder som använts är kvantitativa metoder, dels i insamling genom en enkät och kvantitativ analys av dessa data, samt kvalitativa metoder i form av en djupintervju och en kvalitativ analys av denna. Resultaten visade sig till viss del stämma överens med de teorier analysen utgått ifrån, som handlade om mediernas roll i det demokratiska samhället, nyhetsmedier idag samt förtroendet för medierna. Det visade sig att de medier som studenterna har högst förtroende för, är de medier, eller det medieinnehåll studenterna klassar som mer ”seriöst”, till exempel nyheter inom public service och morgontidningar. Dessa är dock inte de som används främst av studenterna, med undantag till TV, där tidningar på Internet och gratistidningar är de medier som används främst av studenterna. Slutsatsen av detta är att den ekonomiska aspekten samt tillgången till olika medier spelar stor roll för vilka medier man använder som student.

Titel: När hjältar faller - En jämförande studie av Aftonbladets och Expressens skildring av idrottshjältarna Ludmila Engquist, Tiger Woods, Lance Armstrong och Oscar Pistorius. Författare: Marianne Andersson Publikationstyp: Uppsats Nivå: C Poäng: 15 hp Huvudområde: Medie- och kommunikationsvetenskap Kursnamn: MKV 61-90 hp Programnamn: Informatörsprogrammet Antal sidor: 39 Handledare: Mats Hyvönen Ämne: Hur Aftonbladet och Expressen berättar om idrottshjältar som faller karriärmässigt. Frågeställning: Hur berättar de svenska kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen för sina läsare när/att en idrottshjälte faller karriärmässigt? Teoretiska perspektiv: Tidningsartiklarna har analyserats från Michael Foucaults teorier med utgångspunkt från hans bok ”Diskursens ordning” samt utifrån begreppen representation och identifikation i medier. Tillvägagångssätt: Utifrån en dokumentanalys har de publicerade artiklarna studerats för att ta reda på hur tidningarna valt att berätta om de olika fallen. Med hjälp av en kvalitativ analysmetod studeras om medierna använder sig av någon slags dramaturgi när de skildrar händelserna samt om det finns ett mönster med vilka som får komma till tals. Slutsats: Analysen visar att sättet som tidningarna rapporterar på om de fyra händelserna följer en bestämd dramaturgisk och kronologisk ordning. I samtliga fall kommer samma typer av människor till tals och de bilder som publicerar skildrar liknade motiv oavsett idrott eller fall.