Abstract Introduction: It has during the latest years occurred several large business scandals both abroad and in Sweden where auditors have been involved. The need for stabile conditions and well functioning professional codes of ethics for companies, especially auditing firms have been growing during the latest years. FAR has seen it as their task to define the meaning of the Swedish term ”god revisorssed”. This is specified through FAR’s nine professional codes of ethics, which came out in a new edition in 2003. The opinions about what is considered as high moral and ethical reasoning often goes apart. In previous studies it has been shown that these opinions have been affected by different factors, such as age, gender and size of the auditing firm. With this background it is interesting to examine auditor’s ethical reasoning with help of the FAR professional codes of ethics. Purpose: The purpose of this study is to examine and explain auditors’ ethical reasoning, and also investigate which factors that affect ethical reasoning. Method: In this study a quantitative method is used to get a broad study where general connections can be found. The data used is primary data from a survey. The survey consists of three ethical dilemmas which the respondents have to take a standpoint to and grade. The respondents also answered some general short questions about their background. The results are presented with help of mean calculations and other methods of descriptive statistics, and an interpretation of the respondents’ comments. Results: From the means that have been calculated for the three dilemmas, it is possible to draw the conclusion that the auditors in this study are relatively ethical. It is not enough to only study the mean values to determine if the auditors are ethical or not. To get a fairer point of view it is better to read the comments given by the respondents. It is by these comments that it is possible to examine how the auditors reason about ethical dilemmas. The results also show that the auditors reason different about the different professional codes of ethics. In comparison with the factors: gender, age, ethical education, experience and size of the firm with ability to ethical reasoning, a statistical connection could not be found. / Sammanfattning Inledning: Det har under de senaste åren förekommit flera stora företagsskandaler både utomlands och i Sverige där revisorer varit inblandade. För företag och då särskilt för revisionsbyråer är behovet stort av stabila förutsätt-ningar för väl fungerande och allmänt accepterade yrkesetik. FAR har sett det som sin uppgift att precisera innebörden av den lagstadgade termen god revisorssed. Detta preciseras genom FARs nio yrkesetiska regler som utkom i ny utgåva 2003. Åsikterna går ofta isär om vad som an-ses vara god etik och moral. Det har visat sig i tidigare studier att dessa åsikter kan påverkas av faktorer som till exempel kön, ålder och storlek på byrån. Med bakgrund av detta uppkom intresset för att med hjälp av FARs yrkesetiska regler undersöka revisorers förmåga till etiskt resone-mang. Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och förklara hur revisorer resonerar kring etik samt att utreda vilka faktorer som påverkar det etiska resonemanget. Metod: I den här studien används en kvantitativ metod för att få en bred studie där generella samband kan hittas. Den data som använts är primärdata i form av en enkätundersökning. Enkäten består av tre etiska dilemman som respondenterna ska ta ställning till och poängsätta, samt kortfrågor av generell karaktär. Resultaten presenteras med hjälp av uträkning av medelvärden och andra beskrivande statistiska instrument samt tolkning av respondenternas kommentarer. Resultat: Utifrån de medelvärden som räknats fram för de tre dilemmana går det att dra slutsatsen att revisorerna som deltagit i enkätundersökningen är relativt etiska. Det är dock inte tillräckligt att bara titta på medelvärdena för att kunna avgöra ifall revisorer är etiska. Det kan ge en mer rättvisande bild att också titta på de kommentarer som revisorerna i vissa fall har givit. Det är först då, som det är möjligt att se hur revisorn verkligen tänker kring dilemmana. Resultaten visar också att revisorerna resonerar olika kring de olika yrkesetiska reglerna. Vid en jämförelse mellan etiskt re-sonemang och faktorerna kön, ålder, etikutbildning, erfarenhet samt storlek på byrån går det inte att finna några statistiskt säkerställda sam-band.

<p>Abstract</p><p>Introduction: It has during the latest years occurred several large business scandals both abroad and in Sweden where auditors have been involved. The need for stabile conditions and well functioning professional codes of ethics for companies, especially auditing firms have been growing during the latest years. FAR has seen it as their task to define the meaning of the Swedish term ”god revisorssed”. This is specified through FAR’s nine professional codes of ethics, which came out in a new edition in 2003. The opinions about what is considered as high moral and ethical reasoning often goes apart. In previous studies it has been shown that these opinions have been affected by different factors, such as age, gender and size of the auditing firm. With this background it is interesting to examine auditor’s ethical reasoning with help of the FAR professional codes of ethics.</p><p>Purpose: The purpose of this study is to examine and explain auditors’ ethical reasoning, and also investigate which factors that affect ethical reasoning.</p><p>Method: In this study a quantitative method is used to get a broad study where general connections can be found. The data used is primary data from a survey. The survey consists of three ethical dilemmas which the respondents have to take a standpoint to and grade. The respondents also answered some general short questions about their background. The results are presented with help of mean calculations and other methods of descriptive statistics, and an interpretation of the respondents’ comments.</p><p>Results: From the means that have been calculated for the three dilemmas, it is possible to draw the conclusion that the auditors in this study are relatively ethical. It is not enough to only study the mean values to determine if the auditors are ethical or not. To get a fairer point of view it is better to read the comments given by the respondents. It is by these comments that it is possible to examine how the auditors reason about ethical dilemmas. The results also show that the auditors reason different about the different professional codes of ethics. In comparison with the factors: gender, age, ethical education, experience and size of the firm with ability to ethical reasoning, a statistical connection could not be found.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Inledning: Det har under de senaste åren förekommit flera stora företagsskandaler både utomlands och i Sverige där revisorer varit inblandade. För företag och då särskilt för revisionsbyråer är behovet stort av stabila förutsätt-ningar för väl fungerande och allmänt accepterade yrkesetik. FAR har sett det som sin uppgift att precisera innebörden av den lagstadgade termen god revisorssed. Detta preciseras genom FARs nio yrkesetiska regler som utkom i ny utgåva 2003. Åsikterna går ofta isär om vad som an-ses vara god etik och moral. Det har visat sig i tidigare studier att dessa åsikter kan påverkas av faktorer som till exempel kön, ålder och storlek på byrån. Med bakgrund av detta uppkom intresset för att med hjälp av FARs yrkesetiska regler undersöka revisorers förmåga till etiskt resone-mang.</p><p>Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och förklara hur revisorer resonerar kring etik samt att utreda vilka faktorer som påverkar det etiska resonemanget.</p><p>Metod: I den här studien används en kvantitativ metod för att få en bred studie där generella samband kan hittas. Den data som använts är primärdata i form av en enkätundersökning. Enkäten består av tre etiska dilemman som respondenterna ska ta ställning till och poängsätta, samt kortfrågor av generell karaktär. Resultaten presenteras med hjälp av uträkning av medelvärden och andra beskrivande statistiska instrument samt tolkning av respondenternas kommentarer.</p><p>Resultat: Utifrån de medelvärden som räknats fram för de tre dilemmana går det att dra slutsatsen att revisorerna som deltagit i enkätundersökningen är relativt etiska. Det är dock inte tillräckligt att bara titta på medelvärdena för att kunna avgöra ifall revisorer är etiska. Det kan ge en mer rättvisande bild att också titta på de kommentarer som revisorerna i vissa fall har givit. Det är först då, som det är möjligt att se hur revisorn verkligen tänker kring dilemmana. Resultaten visar också att revisorerna resonerar olika kring de olika yrkesetiska reglerna. Vid en jämförelse mellan etiskt re-sonemang och faktorerna kön, ålder, etikutbildning, erfarenhet samt storlek på byrån går det inte att finna några statistiskt säkerställda sam-band.</p>

Denna uppsats undersöker hur synen på mediernas självsanerande system ser ut dels hos elva olika granskare av medierna och dessutom hos sex representanter från de större nyhetsmedierna i Sverige. I kvalitativa djupintervjuer har de bland annat fått svara på frågor om systemets fördelar och nackdelar samt om systemet anses vara tillräckligt eller om det finns behov av en utökad lagstiftning. Den teoretiska utgångspunkt som uppsatsen främst vilar på är hämtad från medieforskarna Mats Ekström och Stig Arne Nohrstedt som menar att mediernas makt gör att det finns behov av att granska dem. Men teoriavsnittet ger också en kort förklaring till hur makten hänger ihop med förtroendet, utifrån Adam Smiths teori om "den osynliga handen". Dessutom behandlar teorin frågan om hur lagstiftning kontra självsanerande system kan påverka förtroendet. Här tar uppsatsen avstamp i den magisteruppsats Kerstin Ahlqvist med flera skrivit om förtroendet för svensk bolagsstyrning. Resultatet av intervjusvaren visar att det finns ett starkt stöd för det självsanerande systemet då det håller en skärpt lagstiftning borta och leder till "justare medier". I svaren lyfts även ekonomiska aspekter kring systemet av flera intervjupersoner, exempelvis att det självsanerande systemet möjliggör en prövning av publiceringar gratis. Samtidigt menar flera av de intervjuade att systemet är krångligt för allmänheten. Det finns också en skillnad i synen på systemet mellan granskare och granskade. De som granskar media nämner i högre grad mediernas makt som en orsak till att de är viktiga att granska och representanterna från nyhetsmedierna nämner oftare att granskningen är viktig för mediekonsumenternas förtroende. Viktigt att poängtera är att arbetet med uppsatsen och insamlandet av empirin påbörjades hösten 2008. Av olika skäl har analysen och den kompletta uppsatsen färdigställts hösten 2011. Detta innebär att flera av de intervjuade har bytt position, men detta framgår med tydlighet i uppsatsen.

Revisorer ställs ofta inför olika yrkesetiska dilemman då olika lösningar måste vägas mot varandra. Revisorns yrkesetiska regler anses då vara ett viktigt hjälpmedel. Det anses dock att ett yrkesetiskt problem inte kan lösas genom endast reglering då det är svårt att med hjälp av regler förhindra oetiskt handlande i praktiken. Syftet med denna studie var att undersöka huruvida revisorers yrkesetiska resonemang skiljer sig mellan revisorer anställda i mindre- respektive större revisionsbyråer. Studien undersökte även om olika aspekter skiljer sig mellan revisorer i mindre- och större revisionsbyråer samt huruvida dessa påverkar revisorers yrkesetiska resonemang. För att besvara uppsatsens syfte har en empirisk undersökning i form av semistrukturerade intervjuer med revisorer från såväl mindre- som större revisionsbyråer genomförts. Studiens resultat påvisar att revisorers yrkesetiska resonemang skiljer sig mellan mindre- och större revisionsbyråer; dock inte på grund av revisionsbyrån storlek. En slutsats som kunnat dras av studiens resultat är att revisionsklientens storlek påverkar revisorers yrkesetiska resonemang. Större revisionsbyråer erhåller oftast större revisionsklienter vilket ställer högre krav på de yrkesetiska reglerna som tillämpas. / Auditors often find themselves in situations where different solutions must be weighed against each other. In such dilemmas, applying the auditors’ rules of work ethics can be helpful. It is considered that a professional ethical problem cannot be solved merely by regulation as it is difficult to solely use preventative measures to control unethical actions. The intention with the study was to investigate whether auditors professional ethical reasoning differs between auditors in smaller- or larger firms. The study has also explored the different circumstances facing auditors in smaller- and larger firms and whether these circumstances affect the reasoning of the auditors’ professional ethics. To address these questions, semi structured empirical interviews with auditors of both smaller- and larger firms have been conducted. The results suggest that auditors’ professional ethics reasoning differs between smaller- and lager firms, however, not solely because of the size of the firm; a conclusion that was drawn during the study was that the size of the audit client affects the professional ethical reasoning among auditors. Larger audit firms often hold larger audit client which increases the demand on the auditor’s professional ethic rules.