Följande studie undersöker hur Expressen har gestaltat våldtäktsfall med okänd gärningsman. Sex artiklar publicerade mellan 90-talet och 10-talet analyseras med syfte att undersöka om gestaltningen har förändrats över tid i en av Sveriges största kvällstidningar. På så sätt kan studien bidra till ökad förståelse för huruvida svensk kvällspress förstärker eller utmanar samhällsuppfattningar om vem som är en potentiell gärningsman och vem som får status som offer. Som metod tillämpas en kvalitativ innehållsanalys som genomförs med utgångspunkt i gestaltningsteorin, teorin om nyhetsvärdering, det ideala offret och medielogikens dramaturgi. Artiklarna analyseras utefter fem teman: rubrik, ingress, miljö, gärningsman och offer. Studiens resultat visar att en förändring har skett från ett subjektivt och väl detaljerat narrativ till ett mer objektivt och aktsamt narrativ i Expressens nyhetsrapportering. Studien visar även att Expressen på 90-talet har gestaltat ideala gärningsmän genom monstruösa beskrivningar. Gradvis har en förändring skett, där gärningsmannen på senare år gestaltas som gemene man. Förändringarna i Expressens gestaltning tyder på att dagens gestaltning förmedlar en bred bild av vem som kan bli ett offer och vem som är benägen att utföra en våldtäkt.

The aim of this master’s thesis is to examine and analyze the news valuetheory and framing of news regarding child sexual abuse. The researchquestions for this study were:What changes can be found in the use of evocative language in crimejournalism regarding cases of sexual abuse towards children?Are there any clear differences in the language used when investigating theperspectives of objective, sensational and local journalism?The study has been conducted via a quantitative analysis, analyzing 1460articles, from three different newspapers archives. From 1994 up until 2020.The newspapers in the analysis are three Swedish newspapers, Aftonbladet,Dagens Nyheter and Barometern. To arrive at my conclusion, I measured thefrequency of a selected group of evocative words, measuring across the threenewspapers how often the words occurred as well as during what timeperiods.Through the analysis I found that Swedish newspapers, no matter theirdirection towards sensationalism, kept a neutral and objective tone regardingchild sexual abuse in most cases. With not so many cases of purely evocativewords.

I augusti 2010 inträffade en olycka i San José-gruvan i Chile. Olyckan resulterade i att 33 gruvarbe-tare blev fast i ett skyddsrum i över två månader innan de kunde räddas. Händelsen fick ett stort utrymme i media världen över. I vår studie har vi utmanat medielogiken genom att testa tre ny-hetsvärderingsteorier utifrån aftonbladet.ses och dn.ses nyhetsrapportering kring gruvolyckan. Tidningarna valdes därför att de är Sveriges största kvälls- respektive morgontidning. Vi undersök-te vilken av teorierna som bäst kunde appliceras på rapporteringen och även på skillnader mellan tidningarnas rapportering sett utifrån teorierna. De nyhetsvärderingsteorier vi testat kommer från Håkan Hvitfelt, Tony Harcup & Deirdre O’Neill samt Pamela J. Shoemaker, Tsan-Kuo Chang & Nancy Brendlinger.Vid analysen utförde vi en kvalitativ textanalys och analyserade artiklarna hermeneutiskt genom åtta dimensioner i ett analysschema. Under studien kom vi fram till att det endast finns små skill-nader mellan tidningarna i deras rapportering. De skiljer sig bara åt i två av de åtta dimensioner vi analyserade. Ingen av teorierna stämde helt överens med rapporteringen, men Hvitfelt är den teo-retiker vars teorier stämmer bäst överens med hur tidningarna skrev. Tätt därefter följer Harcup & O’Neill och därefter Shoemaker et al. Det bör dock understrykas att teoriernas kriterier i många fall var vaga och svårtolkade, vilket ledde till att vi själva fick tolka vad teoretikerna menade. Fast-än teoretikernas idéer skiljer sig åt finns det alltså ingen som lyckats skapa en teori som är fullstän-dig. Det är först när teorierna konvergerar som de visar en godtagbar väg till hur en artikel blir nyhetsvärdig i dagens medielandskap. / In August 2010 an accident occurred in the San José mine in Chile. 33 miners were trapped in a shelter at a depth of 700 meters for over two months before they were rescued. The accident got a lot of media cover-age worldwide. In our study we have challenged the media logic by testing three news value theories from the content of aftonbladet.se:s and dn.se:s news articles regarding the mining accident. The newspapers were selected because they are the largest evening and morning newspaper in Sweden. We looked at which of the theories that best could be applied to the newspapers articles and also the differences between the newspa-pers' reporting from the perspective of the theories. The news value theories that we tested are from the theorists Håkan Hvitfelt, Tony Harcup & Deirdre O'Neill and Pamela J. Shoemaker, Tsan-Kuo Chang & Nancy Brendlinger. In the analysis we made a qualitative text analysis and analyzed the articles hermeneutically through eight dimensions in an analytical framework. During the study we concluded that there are only small differences between the newspapers in their reporting. We only found differences in two of the eight dimensions we analyzed. None of the theories fully consists with the newspapers reporting, but Hvitfelt is the theorist whose theory is most consistent with how the newspapers were written. He is followed closely by Harcup & O'Neill, then Shoemaker et al. It should be emphasized that the factors in the theories in many cases are vague and difficult to interpret, which led us to make our own interpretations in those cases. Although the theorists’ ideas differ, none of them has succeeded in creating a theory that is complete. It is only when the theories converge that they demonstrate an acceptable way of how an occurrence becomes news worthy in today's media landscape.

This study delves into the media coverage of cannabis by analyzing articles from Aftonbladet and Expressen between 2010 and 2024. Through a combination of quantitative and qualitative methods, the study examines the tone, content, and trends in reporting on cannabis through these years. A total of 904 articles were analyzed, with a focus on identifying patterns, trends, and shifts in the portrayal of cannabis in the two newspapers. The quantitative content analysis involves coding and categorizing a large sample of articles to uncover key themes and frequencies of coverage. Additionally, a qualitative discourse analysis is conducted on a subset of texts to deepen the understanding of how cannabis is framed and represented in the media. The methodological rigor includes inter-coderreliability checks and statistical evaluations to ensure consistency and validity in the analysis process. The findings reveal a predominance of negative articles, with a particular focus on domestic issues in Sweden such as increasing gang violence. The study also highlights the influence of media discourse in shaping perceptions of cannabis, portraying it both as an illegal commodity associated with violence and as a symbol of deviance. By scrutinizing the language and narratives used in media representations, this research sheds light on the construction of cannabis in Swedish newspapers and the potential impact on public attitudes and policies.