Arbetet på fartygsbryggor består till en stor del av kontrolluppgifter. Operatörerna, bryggteamet, har därför kontroll-  och alarmsystem till förfogande. Samspelet mellan människa och system beror delvis på användarens kunskaper och erfarenheter och delvis på bryggdesign och teknikens användarvänlighet. Arbetets ämne är hanteringen av alarm och alarmsystem på fartygsbryggor.  Syftet  var att  undersöka om det finns strategier för detta och i så fall att belysa hur dessa strategier ser ut. Därför undersöktes sju styrmäns erfarenheter med kvalitativa metoder, med halvstrukturerade intervjuer och med innehållsanalys.    Undersökningen ledde bl. a. till följande slutsatser: Alarmhanteringen sker i stort sätt enligt oskrivna regler och överenskommelser. Det ses som en del av yrket och sker vid sidan om.  Styrmännen följer ett handlingsschema när ett alarm påkallar uppmärksamhet. Styrmännen konstruerar sina egna verktyg och metoder för att komma tillrätta med ergonomiska problem och med felfunktioner. / Work on a navigational bridge consists to a great extent of control tasks. Control and alarm systems are available to facilitate this work. The interaction between humans and systems depends partly on the  user's knowledge and experience and partly on bridge design and technologies’ usability. The topic of this thesis is the handling of alarms and alarm systems on  navigational  bridges.  The aim was to  study  whether there are strategies for this and if so, to illustrate how these strategies work. For this reason seven officers’  experiences were examined with  qualitative methods, semi-structured interviews and content analysis. The investigation led among other things to the following conclusions:   Alarm handling is often done according to unwritten rules and agreements. It is seen as part of the profession and is done on the side. Officers follow a scheme when an alarm calls for their attention. Officers construct their own tools and methods to deal with ergonomic problems and malfunctions.