I takt med att världen genomgår kriser i form av pandemi, ändrade handelsvägar, inflation och naturkatastrofer, förändrar det även förhållanden för textilproduktion. Från att företag flyttat sin produktion mot Asien på grund av låga produktionskostnader, börjar trenden skifta tillbaka till att företag väljer att flytta hem sin produktion. Syftet med studien är att utforska i vilken utsträckning ekodesigndirektivet, och FN:s mål för Agenda 2030 påverkar beslutsprocessen för en eventuell hemflyttning av textilproduktion till Sverige och Europa. En explorativ undersökning har gjorts på tre svenska modeföretag, där två personer per företag har givit sina inställningar och åsikter i semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att det finns en viss medvetenhet hos företagen kring ekodesigndirektivet, och en tydlig medvetenhet om Agenda 2030. I dagsläget påverkar ekodesigndirektivet eller Agenda 2030 beslutsprocessen för en eventuell hemflyttning av produktion till en liten grad, men företagen ser sitt ansvar i att vidareutbilda sig och vara rustade för nya regelverk, i form av att implementera dels CSR-aktiviteter, men även anställning av spetskompetenser. För att kunna flytta hem sin produktion krävs det innovationer i form av teknologi, som Sverige och Europa bör vara beredda att investera i trots det faktum att de flesta länder inom området har höga arbetskraftskostnader. Framtidens råmaterial i form av spillmaterial från gamla textilier, är också en möjlighet för området att generera. Om så är fallet, kan man utgå ifrån Sverige och Europa när man ser till hela värdekedjan, vilket betyder att den kan bli desto mer transparent och spårbar. Uppsatsen är skriven på svenska. / As the world contends with crises such as pandemics, shifting trade routes, inflation, and natural disasters, it also reshapes the landscape of textile production. While companies previously redirected their production towards Asia due to low production costs, the trend is now beginning to shift back as companies opt to relocate their manufacturing back home. An exploratory investigation was conducted with three Swedish fashion companies, where two representatives from each company provided their perspectives and opinions through semi-structured interviews. The results revealed that there is some awareness among companies regarding the Eco-design Directive and a clear understanding of Agenda 2030. Currently, the Eco-design Directive or Agenda 2030 only marginally influences the decision-making process for potential production reshoring. However, companies acknowledge their responsibility to further educate themselves and prepare for new regulations by implementing CSR activities and hiring specialized expertise. To relocate production back home, innovations in technology are required, which Sweden and Europe should be prepared to invest in even though most countries in the region have high labor costs. Future raw materials in the form of waste materials from old textiles also present an opportunity for the region to capitalize on. If so, Sweden and Europe could become the focal point for the entire value chain, making it more transparent and traceable. The paper is written in Swedish.

Práce pojednává o pozici ČR jako destinaci pro přesun podnikových procesů. Zaměřuje se na odvětví business process outsourcingu a centra sdílených služeb. Cílem této práce je dokázat hypotézu, že ČR je přednostně využívána pro podporu evropských podnikatelských aktivit, a to konkrétně na příkladu společnosti Accenture, která je vedoucím poskytovatelem služeb outsourcingu ve střední Evropě. Práce definuje základní aspekty pro přesun podnikových procesů do zahraničí, hodnotí konkurenceschopnost ČR v porovnání s ostatními zeměmi regionu a Indií, která je v souhrnném hodnocení pro sdílené služby nejpřitažlivější. Hypotéza je následně ověřena na reálných datech ze společnosti Accenture v Praze.

Background: Reshoring is a growing phenomenon that refers to a company’s decision to move production back from a previously offshored location. There are many drivers and barriers to such decisions that display an increased complexity for managers. It gets even more challenging in a world with high levels of uncertainty shown in the past decade.    Purpose:  This study aims to investigate the drivers and barriers of reshoring and how managers perceive the risk of disruptive events as a driver of reshoring.    Method: This study uses a qualitative method and deductive approach, where empirical evidence was collected through semi-structured interviews with eight managers at clothing companies.   Conclusion: The findings of this study confirm several already established drivers and barriers to reshoring in the particular context of the clothing industry. Furthermore, the study shows that managers perceive an increased willingness to reshore as a response to disruptive events. This was to a large extent due to long lead times and higher coordination costs. Managers can use the findings as support in making decisions of where to locate their production.

Background: Trade regulations, the pandemic, and other disruptions have revealed the vulnerability of long and complex supplier networks. At the same time, there is an increasing need for firms to operate sustainably. An emerging topic in supply chain management literature is the phenomenon of near- and reshoring, addressing the process of moving previously offshored activities closer to or back into the country of origin. However, a missing link in research has been to base findings on in-depth primary data from managers, especially in times of crisis. Therefore, this study explores how relocation decisions are affected by disruption events and the increasing need for sustainable businesses. Purpose: This study aims to discover how the relocation of value-adding activities is influenced by today’s unpredictable business environment and the increasing awareness of economies’ social and environmental impact. Method: The study employs a qualitative research method using an inductive approach by semi-structured interviews with five Swedish manufacturing enterprises with global supply chains. The interviews were conducted with two CEOs, two supply chain managers, one sales and production manager, and one project manager. Conclusion: Recent disruption events have made near- and reshoring decisions a serious consideration amongst business leaders. The findings and analysis showed that relocation decisions are implemented more partially in order to diversify the manufacturing facilities geographically, in order to make supply chains more resilient. Additionally, there exists a great tension between the rapidly changing, unpredictable business environment and the long-term nature of relocation decisions. Sustainability, on the other hand, was identified as a positive side effect rather than the main driver for the relocation of production sites within the traditional manufacturing industry.

Den globala ekonomin har under de senaste åren påverkats i flera olika aspekter däribland geopolitiska spänningar samt ökade transport-och arbetskostnader, vilket har utmynnat i utmaningar för företags globala värdekedjor. Företag som har globala värdekedjor har ofta valt att utkontraktera delar av sina processer till internationella leverantörer, främst för att ta del av expertis, billig arbetskraft samt närhet till råvaror. Trots fördelarna tillkommer utmaningar och risker som företagen behöver hantera. Det kan vara allt från osäkerheter i form av längre transportsträckor samt svårigheter i att granska standarder och kvalitén vid utkontrakterade produktioner. I samband med detta har företag genom åren velat profilera sig som hållbara och utgått från att försöka balansera miljömässiga, sociala och ekonomiska hållbarhetsaspekter. Detta är lättare sagt än gjort, och i jakten på högre vinster har de sociala och miljömässiga aspekterna inte alltid blivit lika prioriterade. Detta har bland annat resulterat i att företag utkontrakterar till internationella leverantörer som bland annat har bristande arbetsförhållanden och produktframställning. De miljömässiga konsekvenserna uppstår både på plats där själva aktiviteterna sker och i samband med transportsträckorna. Trots detta har företag av olika anledningar kvar sina internationella leverantörer där företagens förhållningsätt kring de hållbarhetsrelaterade aspekterna skiljer sig åt. Till exempel har en del företag varit omotiverade att hantera problem som inte har en tydlig ekonomisk effekt. Ökade påtryckningar från konsumenter och utökade regleringar har pressat företagens hållbarhetsarbete, både för att bibehålla konkurrenskraft och marknadsposition. Därav finns det företag idag som kan behöva ändra sina värderingar. Detta innebär i sin tur att företagen även kan behöva se över sina befintliga utkontrakteringsstrategier och valet av deras nuvarande internationella leverantörer. Vår studie syftar till att förstå och analysera hur olika företag hanterar och förhåller sig till sociala och miljömässiga hållbarhetsrisker i sina globala värdekedjor i samband med utkontraktering till internationella leverantörer. Vi har genomfört sex semistrukturerade intervjuer för att samla empiriska data som jämförts med teorier om utkontraktering, återhämtningsstrategier, riskidentifiering, hanteringen och externa påtryckningar. Studien omfattar olika branscher och företagsstorlekar för att belysa företagens förhållningsätt och hantering av risker, vilket i sin tur kan skapa igenkänning och inspirera alternativa tillvägagångssätt. Vårt mål är därmed att bidra med förståelse för området och potentiella strategier som kan minimera sociala och miljömässiga hållbarhetsrisker. Detta kan även bidra till företagens framtida arbete och stärka sin position på marknaden. De fem slutsatserna landar i vikten av ett holistiskt synsätt på hållbarhet, vikten av nära samarbete med internationella leverantörer för att hantera kulturella och geografiska distanser. Vidare belyser studiens att risker kan integreras i befintliga riskhanteringssmodeller där kontrollerande och undvikande responsstrategier anses mest relevanta, samt potentiella möjligheter med ett alternativt fokus på ekologisk dominans. Slutligen lyfts behovet om stöd från externa aktörer och strategiska åtaganden inom företagen. Därmed ger studiens resultat både praktiska och teoretiska bidrag och visar att företag som utkontrakterat till internationella leverantörer verkar stå inför komplexa utmaningar relaterade till sociala-och miljömässiga hållbarhetsrisker i sina globala värdekedjor.

Textil- och beklädnadsindustrin har expanderat kraftigt sedan 1990-talet och är idag en av de största industrierna i världen. Den globala försörjningskedjan inom industrin innefattar komplexa nätverk och förhållanden kring bland annat sourcingstrategier och var företag väljer att placera sin textilproduktion. För att skapa konkurrenskraftiga strategier krävs kontroll av företagens produktion- och leveranskedja, och allt fler företag har insett att offshoring inte är lönsamt. Sourcingstrategin nearshoring, vilket innebär att företag placerar produktionen närmare hemlandet och företagets huvudsakliga marknad, har istället blivit allt mer intressant. Tidigare forskning kring sourcingstrategierna offshoring och nearshoring fokuserar på hur implementering av strategierna kan ser ut, och vilka möjligheter och utmaningar det innebär. Det saknas däremot forskning kring hur textil- och modeföretag bemöter och hanterar dessa utmaningar. Denna uppsats syftar därmed till att studera drivkrafter bakom svenska textil- och modeföretags val av sourcingstrategi, samt hur företagen hanterar utmaningar för att upprätthålla en effektiv och lönsam försörjningskedja. Som hjälpmedel för att identifiera drivkrafter och strategiska hanteringsåtgärder, används Supply Chain Management och det teoretiska perspektivet Resource-based view. Studien är kvalitativ och materialinsamlingen utgörs av semistrukturerade intervjuer med kompletterande observationer av fem svenska textil- och modeföretag. Intervjuerna har transkriberats, och tillsammans med observationerna har en tematisk analys genomförts. Studiens resultat efter materialinsamlingen visar på att drivkrafter och utmaningar bakom företags val av sourcingstrategi har en koppling till hantering och effektivitet av försörjningskedjan. Studien visar även på att svenska textil- och modeföretag är intresserade av nearshoring, och vill implementera det i framtiden, men att vissa utmaningar är för stora för att hantera på ett lönsamt sätt. Svenska textil- och modeföretag har olika motiv för varför de väljer olika sourcingstrategier, och det innebär att företagen anpassar sina sourcingstrategier efter deras tillgångar och resurser. Studiens slutsats är att företag upplever drivkrafter och utmaningar med både offshoring och nearshoring, och att en kombination av dessa kan vara möjligt att tillämpa. Studien är applicerbar inom textilt management eftersom resultatet kan hjälpa svenska textil- och modeföretag att jämföra de olika sourcingstrategier för att därmed skapa strategiska beslut kring sourcing och val av leverantörer. / Since the dawn of the 1990s the textile and clothing industry has expanded rapidly, becoming one of the largest industries in the world. The global supply chain that enables the clothing industry requires complex networks and methods regarding, among other things, sourcing strategies and where companies choose to locate their textile production. In order to create more competitive strategies a company requires control of its production and supply chain so that they can change it to maximize profit, and recently actors within the industry have realized that offshoring is no longer as profitable. The sourcing strategy nearshoring, when companies choose to locate production closer to the home country and the company's main market, has instead become increasingly attractive. Previous research surrounding offshoring and nearshoring focus on what the implementation of these strategies can look like as well as what opportunities and challenges these strategies present. However, there is a lack of research on how textile and fashion companies respond to and manage these challenges. This essay therefore aims to study the driving forces behind Swedish textile and fashion companies´ choice of sourcing strategies, as well as how the companies deal with events that challenge the maintaining of an efficient and profitable supply chain. Supply Chain Management and the theoretical perspective Resource-based view are used as tools to identify the driving forces behind strategic management measures. This study is qualitative and the material collected comes from semi-structured interviews, with supplementary observations, of five Swedish textile and fashion companies. The interviews have been transcribed, and together with the observations, a thematic analysis has been carried out. The study's results show that the driving forces and reasoning deciding companies' choice of sourcing strategy has a connection to Supply Chain Management. The results also suggest that Swedish textile and fashion companies are interested in nearshoring, and want to implement it in the future, but the challenges are too great to handle in a profitable way. Swedish textile and fashion companies have different motives for why they choose different sourcing strategies, and this means that the companies adapt their sourcing strategies according to their assets and resources. The study's conclusion is that companies experience driving forces and challenges with both offshoring and nearshoring, and that a combination of the two strategies may be possible to apply. The study is relevant for textile management strategizing because the results can help Swedish clothing and textile companies to compare different sourcing strategies in order to make strategic decisions regarding sourcing and the choice of suppliers. This essay is written in Swedish.

This dissertation describes the significance of offshoring in today's global economy, its impact on supply chain management and the role of the Czech Republic as a destinantion for manufacturing and services offshoring. It depicts the development of offshoring in the Czech Republic, its advantages and disadvantages, trends for the future and compares the Czech Republic with its biggest competitors. It utilizes studies by international consultancy firms and OECD.