Bakgrund: Det finns idag cirka 35 000 personer som lider av schizofreni i Sverige. De schizofrena symtomen påverkar patientens livskvalitet i olika utsträckning. Negativa symtom som undergrupp har till skillnad från övriga symtom visat sig ha en sämre respons på medicinering och bidrar därmed till en risk för sämre livskvalitet. På grund av fortsatta utmaningar att behandla negativa symtom krävs ytterligare forskning på området för att optimera omvårdnaden för dessa patienter och på så sätt förbättra en riskerad livskvalitet. Syfte: Syftet var att undersöka hur individer med negativa symtom inom ramen för schizofreni upplevde sin livskvalitet och omvårdnaden kring sin sjukdom. Metod: En litteraturstudie har utförts, där artiklar relevanta för att besvara syftet och frågeställningar har granskats. Artiklarna i denna litteraturstudie granskades strukturerat och analyserades med en innehållsanalys. Resultat: Faktorer som påverkar livskvalitet hos schizofrena patienter delades in i kategorierna; generella negativa symtom, kognitiva svårigheter och sociala faktorer, som delades upp i underkategorierna; stigmatisering, socialt nätverk, sociodemografiska förhållanden och arbetsförhållanden. De omvårdnadseffekter som påverkade livskvalitet visade sig vara; vårdkontext, stöd och utbildning från vården samt coping-strategier. Slutsats: Schizofrena individer påverkas i stor utsträckning av hur vården och samhället ser på dem. Sammanvägt upplever patientgruppen att en ökad livskvalitet var sammankopplad med socialt stöd och en vårdkontext som fokuserade på att förena ett fungerande privatliv med behandling. / Background: In Sweden, 35 000 individuals are affected by schizophrenia. The various symptoms of the disease have a major impact on the individuals’ quality of life. However, individuals with negative symptoms, have been shown to respond poorly to traditional pharmacological treatment. Because of this, patients who suffer from severe negative symptoms are at risk of poorer quality of life. Due to continued challenges to treat negative symptoms, further research is required to provide an optimized care for this vulnerable group. Aim: The aim was to study how schizophrenic individuals with characteristically negative symptoms experience quality of life as well as their experiences of the care provided to them. Method: A literature study has been conducted where articles relevant to answer the purpose and questions have been examined. The included articles were systematically analyzed through content analysis. Results: Quality of life in schizophrenic patients was affected by negative symptoms, cognitive difficulties and social factors, the latter divided in the sub-categories; stigmatization, social networking, sociodemographic conditions and working conditions. The caregiving factors that had an impact on quality of life were proven to be: the context in which the care was given, support and education from healthcare and coping strategies. Conclusion: Schizophrenic individuals are greatly affected by how caregivers and the society view them. Patients experienced that an improvement in quality of life is linked to social support and a context of caregiving that focused on combine the treatment with a functioning private life.