Problematisk skolfrånvaro är ett aktuellt socialt problem som ökar i omfattning. Detta examensarbete syftar därför till att undersöka skolans, socialtjänstens samt barn- och ungdomspsykiatrins arbete med att främja skolnärvaro samt återintegrera grundskoleelever i undervisningen. Vidare syftar arbetet till att undersöka hur samverkan ser ut mellan dessa aktörer. Denna kvalitativa studie baseras på sju semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom skola, socialtjänst samt barn- och ungdomspsykiatrin. Datamaterialet har analyserats utifrån handlingsutrymme, samverkan, ekologisk systemteori samt tidigare forskning. Studiens resultat visar att skolnärvaro utgör en friskfaktor för barns välbefinnande och utveckling. Av resultatet framgår även att neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är den främsta orsaken till problematisk skolfrånvaro, detta eftersom stödinsatserna är bristfälliga. Likväl påvisar samtliga intervjupersoner att arbetet med problematisk skolfrånvaro upplevs som en utmaning. Studien redogör även att en välfungerande samverkan är avgörande vid arbetet med problematisk skolfrånvaro. Våra resultat synliggör däremot att både den interna och externa samverkan gällande problematisk skolfrånvaro är bristfällig. Studien belyser således vikten av att finna fungerande arbetssätt för att främja skolnärvaro och kunna återintegrera elever i undervisningen. / Problematic school absenteeism is a current and increasing societal problem. The purpose of this master thesis is to create an understanding for the school, social services, and the children and youth psychiatry’s work to promote school attendance and reintegrate elementary school students into the education system. The thesis also aims to portray the cooperation between these actors. This qualitative study is based upon seven semi-structured interviews with professionals within the school, social services, and the children and youth psychiatry. Room of action, cooperation, ecological system theory as well as prior research has been used to analyze the data. What the study concludes is that school attendance contributes to children’s wellbeing, and development. Furthermore, the results showed that neuropsychiatric disabilities is the primary cause of problematic school absenteeism due to a lack of sufficient support. In addition, we learn that problematic school absenteeism is perceived by all interviewees as a challenge. The thesis also unveils that effective cooperation is essential when facing the issue. However, our results prove that both internal, and external cooperation is lacking in relation to problematic school absenteeism. Thus, the study displays the importance of finding functioning work methods to combat problematic school absenteeism and reintegrate students back into the education system.