Det är idag många barn i Sverige som inte går i skolan. Trots skolplikt och skolans ansvar över att eleven ska fullgöra sin skolgång, blir fler och fler barn så kallade “hemmasittare”. Föreliggande studie vill undersöka hur föräldrar talar om sina erfarenheter av skolans arbete med deras hemmasittande barn. För detta har kvalitativa intervjuer med tio föräldrar som alla har barn med problematisk skolfrånvaro genomförts. Vi har arbetat utifrån en diskursanalytisk metod och teori. Vi har inte analyserat vem det är som säger något, utan hur föräldrarna positionerar sig i tal och handling i en relation till något annat, skolan. I studien framkom att föräldrarna tar ett stort ansvar för barnens skolgång. Resultaten visar att de intervjuade föräldrarna är, eller tidigare har varit, besvikna på deras barns skolor. De upplever att skolan inte tagit dem på allvar, eller gjort tillräckliga anpassningar för att deras barn ska ges möjlighet att fullgöra sin skolgång. Föräldrarna menar att skolan saknar kunskap och att faktorer till frånvaron inte upptäckts i tid. / In Sweden, there are many children today who do not attend school. Despite the duty of school attendance and the school's responsibility for the student to complete its schooling, more and more children are called "hemmasittare". The present study wants to investigate how parents talk about their experiences of the school's work with their home-based children. For this, qualitative interviews with ten parents with children with problematic school absence have been conducted. We have worked with a discourse analysis method and theory. We have not analyzed who is saying something, but how the parents position themselves in speech and action in a relationship with something else, the school. The study found that parents take great responsibility for the children's schooling. The results of the study show we that the interviewed parents are, or have previously been, disappointed in their children's schools. They feel that their school has not taken them seriously, or made adequate adjustments to allow their children to complete their schooling. The parents mean that the school lacks knowledge and that factors to problematic school absenteeism are not detected in time.

Problematisk skolfrånvaro har uppmärksammats efter att en statlig utredning 2016 kom fram till att det finns bristande kunskap inom området i Sverige. Studiens syfte är att undersöka hur specialpedagogen används i det främjande arbetet för skolnärvaro och det förebyggande och åtgärdande arbetet vid problematisk skolfrånvaro utifrån 20 kommunala handlingsplaner. Frågorna är: Vilka insatser för närvaro och problematisk skolfrånvaro, som beskrivs i de kommunala handlingsplanerna, kan kopplas till specialpedagogen? På vilka nivåer (individ-, grupp- och organisationsnivå) används specialpedagogen i arbetet med att främja närvaro och att förebygga och åtgärda problematisk skolfrånvaro? En kvalitativ dokumentanalys gjordes utifrån sex kategorier. Systemteori och specialpedagogiska perspektiv användes i analysen för att belysa studiens frågor. Sammanfattningsvis visar studien att specialpedagogen kopplas explicit till uppgifter som till exempel fördjupad kartläggning vid skolfrånvaro och specialpedagogiskt stöd till enskild elev på individnivå. Specialpedagogen nämns implicit genom elevhälsans arbete på organisationsnivå i ett fåtal handlingsplaner.  I diskussionen lyfts varför handlingsplanerna bör uttrycka det främjande och förebyggande arbetet och hur det förebyggande och åtgärdande arbetet kan utvecklas i det systematiska kvalitetsarbetet kopplat till specialpedagogens kompetens. Därutöver diskuteras även den specialpedagogiska kompetensen och dess roll i elevhälsan, riskerna med frånvaroteam och behovet av att utveckla ämnet problematisk skolfrånvaro i den specialpedagogiska utbildningen. / Problematic school absenteeism as first identified as a problem in 2016 when a government inquiry concluded that there was a lack of proper knowledge on the subject in Sweden. The purpose of this paper is to explore how 20 municipalities, via their schools’ action plans and policies, utilize special educators with regard to students’ problematic school absenteeism through the use of early intervention, and preventative and supportive measures. Examined will be: How is the special educator involved in the efforts to curb problematic school absenteeism? On what levels (individual, group or organizational) is the special educator engaged to promote attendance and to prevent and remedy problematic school absenteeism? The observational basis for this paper is a qualitative analysis of action plans from twenty different municipalities. This analysis was made based on six categories. Systems theory and special needs perspectives were used in the analysis to highlight the questions posed in this paper. In summary, the special educator is explicitly connected to certain tasks such as the in-depth tracking of absenteeism and the support for students with special needs. More often, the responsibilities included under the special educator’s purview are implicitly included in the framework for the team responsible for student well-being. The discussion addresses why action plans must describe supportive and preventative measures and ways in which preventive and remedial activities can be developed during systematic quality processes linked to the special educator's skills set. Additionally, discussed were the special educator’s roll in the team responsible for student well-being, the pros and cons with the absenteeism-teams and even the need to develop understanding for this subject in training for the special educator.

Problematisk frånvaro har de senaste åren lyfts fram och aktualiserats både i media och i olika rapporter och utredningar. Det finns mycket kunskap både nationellt och internationellt om riskfaktorer för problematisk frånvaro men relativt lite om hur man kan främja närvaro och förebygga frånvaro. Skolverket (2010) belyser exempelvis hög frånvaro och stora brister i skolors arbete med att förebygga och åtgärda problematisk frånvaro. Detta bekräftas av Skolinspektionen (2016a; 2016b). Med utgångspunkt i ovanstående blev vi intresserade av att undersöka hur skolor kan arbeta för att främja närvaro och förebygga frånvaro och hur detta arbete kan göras till en del av det systematiska kvalitetsarbetet.Syftet med den här studien är att undersöka hur tre gymnasieskolor som säger sig arbeta närvarofrämjande har lagt upp och systematiserat sitt arbete. Syftet besvaras genom följande frågeställningar:• Hur arbetar skolorna för att utreda orsaker till elevernas frånvaro?• Hur arbetar skolorna för att främja elevernas närvaro?• Vilka möjligheter och hinder med det närvarofrämjande arbetet uttrycker skolorna?• Hur ser det systematiska kvalitetsarbetet kring närvaro ut på skolorna?Vi valde att rikta vår undersökning mot gymnasieskolan då den mesta forskningen vi har hittat är riktad mot grundskolan. På så sätt kunde vår studie ge ett kunskapsbidrag inom området och därmed ha ett vetenskapligt värde.Studien omfattade tre mindre gymnasieskolor och är kvalitativ utifrån ett systemteoretiskt perspektiv. Studien utgår från ett relationellt perspektiv där utgångspunkten är att elevers svårigheter uppstår i mötet med lärmiljön och ett salutogent förhållningssätt där känsla av sammanhang och meningsfullhet utgör grunden. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med skolornas rektorer.Studiens resultat visade att rektorernas uppfattningar är att orsakerna till elevers frånvaro är flera, varierande och komplexa, vilket även bekräftas av Gren Landell (2018), och då behöver även lösningarna vara det. Resultatet visade också att rektorernas uppfattningar är att genom att göra det närvarofrämjande arbetet till en del av det systematiska kvalitetsarbetet ökar möjligheterna att nå högre närvaro för alla elever. Vårt resultat bekräftas av Skolverket (2012) och innebär för skolorna en tydlig förskjutning från att arbeta åtgärdande för några få elever till att arbeta främjande och förebyggande för alla elever, vilket är specialpedagogens och elevhälsoteamets huvudsakliga uppdrag enligt Skollagen (SFS 2010:800 2 kap. 25§). Resultatet visade även att närvarofrämjande arbete till stor del handlar om att arbeta med och utveckla organisation, pedagogik, lärmiljöer och relationer för att kunna möta alla elevers behov.En slutsats vi drar utifrån vår studie är att specialpedagogens uppdrag i så stor utsträckning som möjligt bör inriktas mot förebyggande och hälsofrämjande arbete. Specialpedagogen har här ett viktigt uppdrag i att leda och systematisera det närvarofrämjande arbetet som en del av det systematiska kvalitetsarbetet och har i detta arbete stor nytta av sin breda kompetens.

Sammanfattning Introduktion: Problematisk skolfrånvaro kännetecknas av att eleven inte mår bra och inte har fått rätt stöd och hjälp. Skolfrånvaro skapar stora samhällskostnader och kan få betydande konsekvenser på individnivå. Arbetsterapeuter samverkar med elever och andra aktörer för att skapa förutsättningar för aktivitet och delaktighet i vardags- och samhällsliv. Genomförd skolgång är en skyddsfaktor mot psykisk ohälsa. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser och erfarenheter hos elever med erfarenhet av problematisk skolfrånvaro. Metod: En metasyntes av kvalitativ forskning, 15 inkluderade artiklar, genomfördes med guidning av The PRISMA 2020 statement samt Joanna Briggs Institute. Datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen genererade ett övergripande tema; Erfarenheter påverkar framtidsvisionen. Tre huvudkategorier; Flera faktorer samverkar över tid, Att förhålla sig till och hantera skolans psykosociala miljö samt Känsla av egenmakt - den egna rösten, belyser erfarenheter av deltagarnas skolgång och skolfrånvaro. Flera orsaker till skolfrånvaro samexisterade på olika nivåer över tid och eleverna utmanades i sökandet efter att passa in och känna trygghet i skolan. Att som elev bli sedd och lyssnad på främjade skolnärvaro. Att involveras i sin skolgång skapade engagemang, motivation, aktivitetsrättvisa och en känsla av empowerment hos eleven. Slutsats: Psykisk ohälsa är en vanlig anledning till att inte ha avslutat sin skolgång samtidigt som avslutad skolgång är en skyddsfaktor mot psykisk ohälsa. Genom relationsbygge, samverkan och elevengagemang kan framgång nås i arbetet att få tillbaka eleven till skolan. Arbetsterapeuter kan med ett empowermentinriktat arbetssätt stödja eleven att nå sina livs- och framtidsmål. Elever beskrev fungerande stöd som livsomvälvande. / Abstract Introduction: Persistent absence from school is a sign that the student is not feeling well and has not received proper support. Absence from school leads to substantial societal costs and brings significant consequences on an individual level. Occupational therapists collaborate with students and others involved to enable activity and participation in everyday and community life. Completed schooling is a crucial protective factor against mental illness. Aim: The purpose of this study was to shed light on lived experiences among students with experience of problematic school absenteeism. Method: A metasynthesis of qualitative research, 15 included articles, guided by The PRISMA 2020 statement and the Joanna Briggs Institute was conducted. The data was analyzed with qualitative content analysis. Results: The analysis generated an overall theme; Experiences influence future aspirations. Three main categories: Several factors affect school absenteeism over time; Relating to and managing the school's psychosocial environment; and A sense of empowerment - the student´s own voice, highlighting experiences of the participants' schooling and school absence. Several explanatory reasons for school absenteeism coexisted at different levels over time and the students were challenged in their attempts to fit in and feel safe in school. School attendance is promoted by feeling seen and listened to as a student. Being involved in their own schooling created student commitment and motivation, occupational justice and a sense of empowerment. Conclusion: Mental illness is a common reason for failing to complete schooling, while finishing school is a protective factor against mental illness. Relationship building, promoting collaboration and student involvement are successful tools in achieving a return to school. Using an empowerment-oriented approach, occupational therapists can support the student to achieve their future goals in life. Students described effective support as life-changing.

Problematisk skolfrånvaro bland svenska elever är ett växande problem där ett stort ansvar läggs på barnets vårdnadshavare. Syftet med föreliggandestudie var att undersöka hur mödrar till barn som lider av problematisk skolfrånvaro upplever balansen mellan arbets- och familjeliv med hjälp av kvalitativ metod. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes för att sedan tematiseras. Tematiseringen identifierade sex teman som berör aspekter som hindrar och främjar intervjudeltagarnas upplevelse av balans i vardagenutifrån studiens två frågeställningar. Resultat från studien visade på en obalans där familjelivet påverkar arbetslivet genom upplevd otillräcklighet, mental och fysisk frånvaro i arbetslivet samt brister i stödsystemet kring barnen. Därtill visade resultatet att arbetet som fristad och energigivare, stöd från kollegor och chef samt flexibla arbetsformer främjar balansen. Slutsatser från studien är att mödrarna är i en ohållbar situation där det råder en obalans mellan arbets- och familjelivet, där brister i stödsystemet kring barnen och oförutsägbarheten hindrar balansen.

Syftet med studien var att studera unga vuxnas erfarenheter och upplevelser från tiden med en problematisk skolfrånvaro, med ambition att skapa en djupare förståelse för orsakerna till beteendet och eventuella konsekvenser, såväl som framgångsfaktorer och eventuella brister inom området. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod där datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med nio informanter. Fem av dessa var unga vuxna i ålder 18–26 år med egen erfarenhet av problematisk skolfrånvaro, och fyra informanter var föräldrar till individer med nuvarande eller tidigare erfarenhet av problematisk skolfrånvaro. Vår empiri bearbetades med hjälp av tematisk analys och resultatet analyserades med stöd av Protection Motivation Theory, det salutogena perspektivet genom KASAM och det relationella perspektivet. Resultatet visar att det finns flera olika orsaker till individernas problematiska skolfrånvaro och att orsakerna många gånger inkluderar olika aspekter: individuella, familjerelaterade och skolrelaterade. Aspekter som ofta samverkar. Studien visar att det är viktigt med tidiga, individuella anpassningar och samverkan för att motverka en problematisk skolfrånvaro. Med distans till den tid då den problematiska skolfrånvaron började, vittnar samtliga informanter i studien om att deras historia hade kunnat utvecklats annorlunda om skolan, hemmet eller samhället hade agerat tidigare och/eller annorlunda. / The aim of this study was to examine the experiences and perceptions of young adults during a period of problematic school absenteeism, with the ambition of gaining a deeper understanding of the causes of the behavior and potential consequences, as well as success factors and potential shortcomings in the area. We have utilized a qualitative research method where data collection was conducted through semi-structured interviews with nine informants. Five of these were young adults aged 18–26 with personal experience of problematic school absenteeism, and four informants were parents of individuals with current or previous experience of problematic school absenteeism. Our empirical data was processed using thematic analysis and the results were analyzed with the support of Protection Motivation Theory, the salutogenic perspective thru sense of coherence and the relational perspective. The results shows that there are several different causes of the individuals' problematic school absenteeism, often involving various aspects: individual, family-related, and school-related, which often interact. The study also shows that it is important to have early, individualized adjustments and collaboration to counteract problematic school absenteeism. With distance from when the problematic school absenteeism began, all informants in the study testify that their history could have developed differently if the school, home, or society had acted earlier and/or differently.

The aim for the study is to identify high school students’ perceptions of absenteeism. More specific the aim is to investigate their perceptions of the situations before, during and after the time they were absent. The chosen method for the study is phenomenography which includes qualitative semi-structured interviews. Six students currently in secondary school with a background of absenteeism have been interviewed. The interviews have been analyzed with an eight-step approach. The result of the study presents young students perceptions of circumstances that lead to and sustain their school absence and their return to school attendance. The findings in the analysis show that the informants perceive mental illness as a circumstance with major impact on leading to and sustaining school absence among the students. The mental illness is related to the students’ perceptions of social circumstances in and/or outside school and unmet needs in relation to school success. The perceptions of the circumstances that lead to and sustain attendance were related to a better mental health. Mental health was affected positively mainly by the circumstances related to social relationships and by the adaptations in the learning environment. However, the informants did not perceive better mental health as a key circumstance as explicitly as mental illness.

Bakgrund: Andelen elever med problematisk skolfrånvaro ökar, och i takt med det ökar efterfrågan kring ökad kompetens hur skolan kan arbeta tillbaka dessa elever. I detta arbete är elevhälsans professioner och däribland skolsköterskans roll en viktig del. Skolsköterskan har genom sin yrkesroll kunskap om hälsa, hälsoproblematik samt fysisk och psykisk ohälsa. Syfte: Syfte är att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med elever som har problematisk skolfrånvaro. Metod: Datamaterialet insamlades genom enkät och sammanlagt 19 skolsköterskor besvarade frågeformuläret. En induktiv ansats valdes där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur datamaterialet framträdde temat säkra en ömsesidig tillit, tre kategorier; anlitas som specialistkompetent, lättillgänglig och insatt i situationen, samordnande länk samt sex underkategorier. Slutsats: Skolsköterskorna upplever att de sällan är delaktiga, varken i det förebyggande eller i det direkta arbetet, med elever som har en problematisk skolfrånvaro utöver att de informeras via elevhälsoteamet. Skolsköterskor är delaktiga i arbetet om det föreligger fysisk eller psykisk orsak till frånvaron. / Background: The proportion of students with problematic school absenteeism is increasing, and in step with this, the demand for increased competence is increasing as to how the school can work back these students. In this work, the student health professions, including the role of the school nurse, are an important part. Aim: Aim is to describe school nurses´ experiences of working with students who have problematic school absence. Method: The data material was collected through a survey and 19 school nurses answered the questionnaire. An inductive approach was chosen where the data material was analyzed with qualitative content analysis. Results: From the data material, the theme of securing mutual trust emerged, three categories; hired as a specialist competence, easily accessible and familiar with the situation, coordinating link and six subcategories. Conclusion: The school nurses experience that they are rarely involved, neither in the prevention nor in the direct work, with students who have a problematic school absence in addition to being informed via the student health team. School nurses are involved in the work if there is a physical or mental reason for the absence.

Problematisk skolfrånvaro är ett aktuellt socialt problem som ökar i omfattning. Detta examensarbete syftar därför till att undersöka skolans, socialtjänstens samt barn- och ungdomspsykiatrins arbete med att främja skolnärvaro samt återintegrera grundskoleelever i undervisningen. Vidare syftar arbetet till att undersöka hur samverkan ser ut mellan dessa aktörer. Denna kvalitativa studie baseras på sju semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom skola, socialtjänst samt barn- och ungdomspsykiatrin. Datamaterialet har analyserats utifrån handlingsutrymme, samverkan, ekologisk systemteori samt tidigare forskning. Studiens resultat visar att skolnärvaro utgör en friskfaktor för barns välbefinnande och utveckling. Av resultatet framgår även att neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är den främsta orsaken till problematisk skolfrånvaro, detta eftersom stödinsatserna är bristfälliga. Likväl påvisar samtliga intervjupersoner att arbetet med problematisk skolfrånvaro upplevs som en utmaning. Studien redogör även att en välfungerande samverkan är avgörande vid arbetet med problematisk skolfrånvaro. Våra resultat synliggör däremot att både den interna och externa samverkan gällande problematisk skolfrånvaro är bristfällig. Studien belyser således vikten av att finna fungerande arbetssätt för att främja skolnärvaro och kunna återintegrera elever i undervisningen. / Problematic school absenteeism is a current and increasing societal problem. The purpose of this master thesis is to create an understanding for the school, social services, and the children and youth psychiatry’s work to promote school attendance and reintegrate elementary school students into the education system. The thesis also aims to portray the cooperation between these actors. This qualitative study is based upon seven semi-structured interviews with professionals within the school, social services, and the children and youth psychiatry. Room of action, cooperation, ecological system theory as well as prior research has been used to analyze the data. What the study concludes is that school attendance contributes to children’s wellbeing, and development. Furthermore, the results showed that neuropsychiatric disabilities is the primary cause of problematic school absenteeism due to a lack of sufficient support. In addition, we learn that problematic school absenteeism is perceived by all interviewees as a challenge. The thesis also unveils that effective cooperation is essential when facing the issue. However, our results prove that both internal, and external cooperation is lacking in relation to problematic school absenteeism. Thus, the study displays the importance of finding functioning work methods to combat problematic school absenteeism and reintegrate students back into the education system.

The aim of this study has been to describe and understand how school counselors and school social worker experience and perceive their discretion related to the work with problematic school absenteeism in elementary school. My study is based on six qualitative interviews where the professional roles each made half of the total number, which has been analyzed using qualitative content analysis. I wanted to describe and understand the discretion of school counselors and school social worker based on their role and function as that are not sufficently defined and specified, this associated with work on problematic school absenteeism. The conclusions of this study are that some of them felt limited regarding confidentiality, while some were positive about laws and guidelines. Also, that other actors within school or BUP, their working conditions and resources influenced the school counselors´and school social workers own work performance. The managers gave them freedom to shape their professional role within the organization´s framework. The possibility of resistance was also expressed. Also, that there is bigger experience of obscurity than clarity regarding the job description, which can be based on cooperation and the opportunity to take place. Collaboration and cross-border work as well affected the discretion of the professional role. School councelors and school social worker also have different opportunities in their preventive practical work to meet and manage absenteeism.