The purpose of this bachelor’s thesis is to examine how problematic school absenteeism is produced, depicted and negotiated as a social problem. It aims to do so by studying texts produced by three different parties with a shared responsibility for children and youths experiencing problematic school absenteeism in Sweden: the families, the school system and affiliated authorities, as well as therapy providers commissioned by the social services. The research questions asked are how these different parties describe problematic school absenteeism as a social problem in texts, and what the consequences for the discourse are based on these problem descriptions. The analyzed texts are an article for debate published in the Swedish newspaper Aftonbladet, written by a parent of a child with problematic school absenteeism, a report written by the Swedish Schools Inspectorate, Skolinspektionen, and a handbook about working with problematic school absenteeism, written by a research team employed by a company specialized in therapies for children and youths with varying social issues.  Theoretically this study mainly departs from Bronfenbrenners (1979) ecological systems theory, the theoretical framework of Foucault (1982), mainly concerning discourse, and the methodological approach of Bacchi (2009) What’s the problem represented to be. The analysis uses Bacchis methodology, by posing specific questions aimed at the three different texts.  The results of this study show that problematic school absenteeism as a social problem is depicted differently throughout the different texts – often using different strategies and perspectives in describing and defining the issue. The study also finds a commonality among the texts regarding their perspective on parental strategies and influence in relation to problematic school absenteeism, where this factor is generally not scrutinized.  One of the major conclusions drawn from this study is that the discourse generally tends to subjectify the child or youth into being somewhat interchangeable with the social problem at hand, especially in the cases where the term hemmasittare (Swedish for home sitter) is used.  The conclusions made from this study are mainly applicable on the instance of these three texts but are thought to also be of use in further investigations concerning critical discourse analysis applied to problematic school absenteeism as a social problem. / Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka hur problematisk skolfrånvaro framställs och omförhandlas som ett socialt problem. Studien ämnar göra så genom att studera och analysera texter producerade av tre olika aktörer som besitter ett delat ansvar för barn och unga med problematisk skolfrånvaro. Dessa tre aktörer är familjen, skolan med angränsande myndigheter och behandlare/utförare på uppdrag av socialtjänsten. Studiens frågeställningar ämnar närmre undersöka hur dessa olika aktörer beskriver problematisk skolfrånvaro som ett socialt problem samt vilka diskursiva effekter detta genererar. De texter som valts ut för analys är en debattartikel publicerad i Aftonbladet skriven av en förälder till ett barn med problematisk skolfrånvaro, en rapport skriven av Skolinspektionen, samt en handbok som beskriver insatser vid långvarig skolfrånvaro skriven av en grupp forskare på uppdrag av ett företag som även erbjuder behandlingstjänster inom området. Studien grundar sig teoretiskt huvudsakligen på Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska systemteori, Foucaults (1982) teoretiska ramverk gällande diskurs samt Bacchis (2009) metodologiska analysverktyg What’s the problem represented to be. Bacchis verktyg används explicit i analysen genom att ställa specifika frågor gentemot det utvalda empiriska materialet. Analysens resultat visar att problematisk skolfrånvaro som ett socialt problem framställs på olika sätt beroende av vem avsändaren är – och att de olika aktörerna ofta använder olika strategier och perspektiv i beskrivningen och definitionen av problemet. Studien finner även en gemensam nämnare mellan samtliga texter gällande det faktum att föräldraförmågan inte lyfts eller problematiseras i förhållande till problematisk skolfrånvaro. En av studiens huvudsakliga slutsatser är att diskursen gällande problematisk skolfrånvaro generellt tenderar att förena barnet eller ungdomen som subjekt med det sociala problemet, särskilt vad gäller användningen av termen hemmasittare. Slutsatser gjorda i denna studie är framför allt applicerbara i kontexten för de tre texter som har analyserats, men kan också hävdas vara användbara i framtida undersökningar gällande kritisk diskursanalys av problematisk skolfrånvaro som socialt problem.

In step with the development of society, new social phenomena develop where ”acute social withdrawl” is one of them. Acute social withdrawl is a phenomenon that is about individuals ending up in a social isolation where they withdraw from different relationships and contexts, such as school. Problematic school absenteeism is something that student health works withdaily so students don´t become acute social withdrawn. Based on previous research, we find that early coordinated interventions are significant for the preventive work towards individuals who are at risk for becoming acute social withdrawn. However, we see a knowledge gap in how this type of work should be performed. Through a qualitativ studie in the form of semistructured interviews, we interviewed six people who work actively in a student health team to gain deeper understanding of their work with early interventions. The theories we used to analyze the empirical meterial are Collaboration, Systems theory and Empowerment. Based on our study, we could see several conclusions. For example, we saw that the different interviewees had different functioning processes to draw attention to the students needs, and that collaboration with external organisations worked differently in different municipalities. This is due to the availability, resorurces and willinggness. That it´s not only being meetings and meetings without any results. Based on this, we can se that student health´s work with early coordinated interventions is limited and instead we saw that the interviewees themselves, in their professional role had to find their own 3(64)strategies. In Conclusion, we can see that a group perspective is lacking inte work, as there is a lot of individual focus.

Syftet med denna studie var att beräkna graden av behandlingstrohet för en intervention mot problematisk skolfrånvaro och undersöka dess samband med utfallet, med avseende på skolnärvaro och psykisk ohälsa (ångest och depression). Studien genomfördes som en kvantitativ longitudinell studie baserad på befintliga data. Implementeringsteorin och det konceptuella ramverket Evidens tillämpades. Det visade sig att 73.5 % av behandlingen genomfördes som avsett, vilket indikerar hög behandlingstrohet. Resultaten visade förbättringar i både skolnärvaro och minskad psykisk ohälsa. Däremot observerades en negativ korrelation mellan behandlingstrohet och skolnärvaro, i motsats till studiens hypotes. Sambandet mellan behandlingstrohet och psykisk ohälsa överensstämde dock med förväntningarna, då en ökad behandlingstrohet ledde till minskad psykisk ohälsa. Dessa resultat tyder på behovet av ytterligare forskning om sambandet mellan behandlingstrohet och behandlingsresultat i interventioner mot problematisk skolfrånvaro, samt på behovet av att utvärdera metoder för att mäta behandlingstrohet. / This study aimed to measure treatment fidelity for an intervention targeting problematic school absenteeism and examine its correlation with school attendance and mental health outcomes (anxiety and depression). It was conducted as a quantitative longitudinal study using existing data, and applied implementation theory and the Evidence conceptual framework. It found that 73.5% of the treatment was completed as intended, indicating high fidelity. Results showed improvements in both school attendance and reduced mental health issues. However, a negative correlation was observed between treatment fidelity and school attendance, contrary to the hypothesis. The relationship between treatment fidelity and mental health issues, on the other hand, was in line with expectations, as increased treatment fidelity led to reduced mental health issues. These findings highlight the need for further research on the correlation between treatment fidelity and intervention outcomes for problematic school absenteeism, as well as the need to improve methods for measuring treatment fidelity.

Problematisk skolfrånvaro är ett växande problem i många länder och har allvarliga konsekvenser för både eleven, elevens familj men också samhället på sikt. Denna studie syftar till att bidra med kunskap om skolors arbete med insatser som främjar elevers närvaro och förebygger frånvaro. För att besvara syftet genomfördes fokusgruppsintervjuer med elevhälsan på två olika skolor; en i mellersta och en i norra Sverige. Studiens resultat visar att insatserna som görs sker i samverkan inom elevhälsan men också mellan elevhälsan och vårdnadshavare, elever, pedagoger samt externa kontakter, som till exempel socialtjänst. Styrkor som identifierades i arbetet med frånvaroförebyggande och närvarofrämjande insatser inkluderar tidiga insatser, uppföljning av frånvarostatistik, samsyn, lärmiljö, ett salutogent synsätt i skolan, ett tydligt ledarskap samt en god samverkan med elev, vårdnadshavare och externa kontakter. Några hinder som identifierades är en icke fungerande samverkan med externa aktörer och vårdnadshavare, brist på samsyn mellan skolan och vårdnadshavare och mellan personalen på skolan. Utvecklingsområden som identifierades var samverkan med externa kontakter, samsyn och systematiken på skolan. För att kunna arbeta med frånvaroförebyggande och närvarofrämjande insatser nämns tid och samsyn som viktiga förutsättningar. I studien dras slutsatsen att det är av stor vikt hur skolan organiserar sina insatser, där ett aktivt ledarskap på olika nivåer med tydliga förväntningar på personalen kan bidra till ett framgångsrikt arbetssätt. Ett “tillsammansarbete” nämns även som betydelsefullt där det är viktigt med samsyn och samverkan mellan personalen på skolan, mellan elevhälsa och vårdnadshavare, samt mellan elevhälsa och externa kontakter. / Problematic school absenteeism is a growing problem in many countries and can have serious consequences for the student, the student's family, and society in the long run. This study aims to contribute to the existing body of knowledge on how schools work with initiatives that promote student attendance and prevent absenteeism. To collect data, focus group interviews were conducted with student health services at two different schools: one in central and one in northern Sweden. The results of the study show that interventions are carried out in collaboration within the student health service, as well as between the student health services and guardians, students, educators, and external contacts, such as social services. The strengths identified in the work to promote attendance and prevent absenteeism include early interventions, shared perspectives, following up on absentee statistics, the school’s learning environment, a salutogenic approach in the school, clear leadership, and good collaboration with students, guardians, and external contacts. Obstacles identified include non-functioning collaboration with external agencies and guardians and a lack of shared perspectives by the school and guardians, and among the school staff. Developmental areas identified include collaboration, shared perspectives, and the systematics within the school. To be able to work with absenteeism prevention and attendance-promoting efforts, time and shared perspectives are mentioned as important prerequisites. The study concludes that active leadership at various levels with clear expectations for staff is essential. Additionally, it is important to have a shared perspective and collaboration among school staff, between student health services and guardians, and between student health services and external contacts.

Denna studie undersöker orsaker till problematisk skolfrånvaro, hur språk och kommunikation kan ha betydelse för problematisk skolfrånvaro, samt hur mönstret kan brytas och frånvaro vändas till närvaro. I studien avgränsas undersökningen till problematisk skolfrånvaro kopplad till elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Undersökningen vill ta reda på hur några skolor i en kommun arbetar kring elever i problematisk skolfrånvaro, om det finns en särskild handlingsplan för detta och huruvida man agerar utifrån den. Teoretisk ram för studien utgörs av relationellt specialpedagogiskt perspektiv, samt relationell pedagogik. Studiens data samlades in genom tre formella, semistrukturerade och djupgående intervjuer med vårdnadshavare, samt två surveyundersökningar online i form av enkäter, en till rektorer och en till specialpedagoger och lärare som arbetar med problematisk skolfrånvaro. Konklusionen i studien synliggör betydelsen av tidiga insatser, genuina relationer, samt individanpassade åtgärder. Resultaten visade att många orsaker till problematisk frånvaro samverkar, att språk och kommunikation är en central del i denna problematik, att skolor har goda rutiner och handlingsplaner vid problematisk frånvaro, samt att vikten av personliga relationer och specialpedagogisk kompetens i mötet med dessa barn behöver utvecklas. / This study investigates the causes of problematic school absence, how language and communication can be important for problematic school absence, as well as how the pattern can be broken and turn absence to attendance. In the investigation, the study is delimited to problematic school absence linked to students with neuropsychiatric disabilities (NPF). The survey wants to find out how some schools in a municipality are working on students with problematic school absence if there is a specific action plan for this and whether they act on the basis of it. Theoretical framework for the study consists of a relational special pedagogical perspective, as well as relational pedagogy. The study data was collected through three formal, semi-structured and in-depth interviews with custodians, as well as two surveys online, one to the rectors and one to special educators and teachers who work with problematic school absence. The study concludes the importance of early efforts, genuine relationships, as well as individualized measures. The results showed that many causes of problematic absence co-operate, that language and communication are key parts of this problem, that schools have good practices and action plans in case of problematic absence, and that the importance of personal relationships and special educational skills in meeting with these children needs to be developed.

De centrala stödteamen som studerats i denna studie är ett komplement till den lagstadgade verksamheten i sina respektive kommuner i arbetet med elever som utmanar i skolan och /eller är i problematisk skolfrånvaro. De studerade teamen arbetar på uppdrag av socialförvaltningen, Barn och ungdomsförvaltningen eller en kombination av de båda. Studien är gjord med den grundade teorin som metod och med ett socialkonstruktionistiskt perspektiv då både metod och teori lyfter informanternas upplevelse av sin verklighet. Syftet med denna studie är att analysera de framgångsfaktorer men även hinder som några studerade centrala stödteam upplever i arbetet med elever i problematisk skolfrånvaro. Det som framkommer i studien är att de studerade stödteamens konstruktion och centrala styrning där genom att verka på alla skolor i en kommun gör det möjligt att använda sig av både de bemötanden och förutsättningar som presenteras i studiens resultat.De framgångsfaktorer som framkommit i studien som också är studiens main concern är uppdelade i två huvudgrupper. Den ena är Framgångsrika Bemötanden där några nyckelkategorier blivit centrala. Dessa nyckelkategorier är; Icke-dömande, Respekterande, Inlyssnande, Förstående, Icke kravsättande, Avlastande, Samarbetande, Samordnande samt Relationsskapande. De studerade teamen menar att det inte går att prioritera dessa kategorier, men att Icke-dömandet är en förutsättning för de övriga. Den andra huvudgruppen är Gynnsamma Förutsättningar. Denna huvudgrupp delas in i: Tid, Kompetens och erfarenhet, Likvärdighet, Upparbetade relationer, Intensivvarande samt organisation. I studien har också framkommit hinder i de studerade teamens verksamhet. Dessa framkommer i olika grad samt på olika sätt för de studerade teamen, men har sammanfattats i några faktorer; Sekretess, Bedömda/dömda pedagoger-ledning, Dömande personal, Komma in i “slutna hem” samt Ekonomi. Dessa hinder menar de studerade teamen kan bromsa upp effektiviteten i både tid och insats i ett ärende de verkar i. Den organisatoriska lösningen där både socialtjänst och skola samverkar är den konstellation som enligt de studerade stödteamen är den bästa och då i kombination med att det i teamet finns både lärare som kan tala skolans språk och även tala med skolan utan att upplevas okunnig eller oförstående. Detsamma gäller anledningen till att socialtjänsten är representerad med en socionom som kan möta socialtjänsten på samma sätt. / The central support team in this study are a complement to the ordinary work with students that is challenging the school or/ and are in problematic school absenteeism. The study uses the grounded theory as method and a social constructive perspective when both method and theory explain the informers experience of their own reality.  Studien är gjord med den grundade teorin som metod och med ett socialkonstruktionistiskt perspektiv då både metod och teori lyfter informanternas upplevelse av sin verklighet. The teams that been studied are initiated by the social department, the school department and some by a mix of them both. The mix are de model that all teams meant was the most successful and best suited constellation with a teacher and a social worker, working together. The reason with this opinion is that the team in the study explains it with the credibility that teacher are better suited to talk with the school and the social worker are better suited to run the communication with the social services. The purpose with this study is to reveal the factors of success in some central support teams work with students in problematic school absenteeism, and also unveil the obstacles that the studied support team could meet in their work with these students. What the study shaws is that how the studied team were constructed with their professions and the fact that they are under a central control and not are tied to one separate school or area were the main factor that allows both the factors of success and the favourable prerequisite that is the two main concerns with this study to work.The factors of success that appeared in the study are represented by two main concerns, the first one is the Personal treatment meeting with people. Some key categories that construct this factor of success are None-judging, Respecting, In-listening, Understanding, Not demanding, to unburden, Cooperating, Coworking and Relation construction. The teams in the study point out that there is impossible to prioritize these categories, but the None-judging behaviour is the prerequisite for the others.The second main concern is the favourable prerequisite for the teams to work. This main consern is divided in; Time, competence and experience, comparability, already done relations, intensity being and organization. The team in the study have an agreement in that it is these categories that divide them from the ordinary work whit students in problematic school absenteeism in their municipalities and that is their strikingness that is the key to make the factors of success to work.In this study there also appeared some obstacles in the work for the teams. These obstacles appear in different grade and different ways for the team in the study, but are concluded in the key categories, Confidentiality, judged/ condemned school personnel, Judgemental personnel, to enter closed homes and economy. These categories the team in the study are factors that can inhibit their work and make it less efficient over time and in effort and also are results presented in the study.

Problematisk skolfrånvaro är ett omfattande problem som kan få sociala, emotionella och kunskapsmässiga konsekvenser för barn och ungdomar. Forskning visar att multimodala interventioner är effektiva i att öka skolnärvaro, vilka programstrategier inom interventionerna som fungerar i vilka kontexter saknas däremot kunskap om. En realistisk översikt genomfördes därför i syfte att undersöka vilka orsaker till problematisk skolfrånvaro som går att identifiera i tidigare forskning. Vidare var syftet att öka förståelsen för multimodala interventioner genom att specificera vilka programstrategier som leder till ökad skolnärvaro inom vilka kontexter. Efter en systematisk sökprocess inkluderades totalt 124 vetenskapliga artiklar. Resultatet av den realistiska analysen visade att trygghet, attityd, känsloreglering, social kompetens, motivation, föräldraförmåga, föräldrars föreställningar, kommunikation, tillit, familjedynamik, relationen mellan elev och lärare, skolklimat, skolorganisering, normativa föreställningar samt jämlikhet kan generera skolfrånvaro i särskilda kontexter. Inom de multimodala interventionerna identifierades åtta programstrategier som visat sig öka skolnärvaro i vissa kontexter. Mest empiriskt underlag förelåg för de strategier som arbetade med föräldra-förmågan och kommunikationen i elevens omgivning. Resultatet analyserades med hjälp av behavioristisk teori om operant betingning och systemteori. Översiktens slutsatser kan öka förståelsen för orsaker till skolfrånvaro och vägleda yrkesverksamma i vilka programstrategier som bör implementeras under vilka omständigheter. / Problematic school absenteeism is a comprehensive problem associated with social, emotional and cognitive consequences for children and adolescents. Research shows that multimodal interventions are effective in increasing attendance. However, there is a need to refine the contexts in which multimodal interventions are effective. Therefore, a realistic review was carried out in order to identify the causes underlying problematic school absenteeism in previous research. Furthermore, the purpose was to increase the understanding of multimodal interventions by specifying which program strategies lead to increased school attendance in which contexts. Following a systematic search process, a total of 124 articles were included. The results showed that security, attitude, emotion regulation, social skills, motivation, parent self-efficacy, parental beliefs, communication, trust, family dynamics, student-teacher relationship, school climate, school organization, normative ideas and equality can generate school absenteeism in specific contexts. Eight program strategies that generated attendance in different contexts were identified within the multimodal interventions. Most empirical support were found for the strategies related to parent self-efficacy and communication. The result was analyzed using behavioral and systems theory. The conclusions can advance the understanding of causes to absenteeism and guide professionals regarding which program strategies should be implemented under which circumstances.

I denna studie undersöks yrkesverksamma inom skola och socialtjänst perspektiv på problematisk skolfrånvaro ifrån yrkesverksamma inom skola och socialtjänst. Studien är en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie där nio intervjuer genomförts och inkluderade tio deltagare. Intervjumaterialet har analyserats utifrån ekologisk systemteori och symbolisk interaktionism. Resultatet från studien visade på att problematisk skolfrånvaro ansågs uppstå av flera olika anledningar och att det inte är eleven som enbart är problemet utan att det är också samhället som brister när problematisk skolfrånvaro uppstår. Problematisk skolfrånvaro beskrivs som ett samlingsbegrepp för att elever inte är i skolan av olika anledningar eller inte hänger med i studierna. De insatser som studiens deltagare uppfattade vara mest effektiva mot problematisk skolfrånvaro var att kartlägga barnets situation, skapa en relation till barnet vårdnadshavare för att kunna ge rätt stöd och att personal gör sällskap med barnet till skolan. / This study explores problematic school absence through the perspectives of professionals from schools and social services. It is a qualitative semi-structured interview study involving nine interviews with ten participants. The interview material was analyzed through ecological systems theory and symbolic interactionism. The study indicates that problematic school absence is attributed to a variety of reasons and that the problem lies not solely with the pupils but also with society when problematic school absence occurs. Problematic school absence is described as an umbrella term for pupils not being in school for various reasons or not keeping up with their studies. The interventions perceived as most effective by the professionals interviewed were to map the child's situation, build a relationship with the child to provide the right support, and for staff to accompany the child to school.