<p>Forskning har påvisat ett samband mellan personer med neuropsykiatriska funktionshinder och kriminalitet. Aggression Replacement Training (ART) som förebyggande arbete har visat sig vara effektivt i syfte att reducera brottslighet. Tillämpning av metoden är dock inte vanlig avseende personer med neuropsykiatriska funktionshinder varför det inte finns mycket forsk-ning på området.</p><p>Syftet var att utifrån systemteori med fokus på Bronfenbrenners socialekologiska modell samt kognitiva behavioristiska teorier och social inlärningsteori teori beskriva och studera den ART- träning som ingår i grundsärskolans undervisning på Engelbrektskolan i Örebro kom-mun. Utifrån att en ny målgrupp med särskilda behov har identifierats är det angeläget att erhålla information om metodens eventuella effektivitet.</p><p>Författarna har valt att basera det empiriska materialet på kvalitativa intervjuer. I avsnittet empiri presenteras relevant material kring ART-träningen på Engelbrektsskolan. Fokus ligger på skolpersonalens upplevelser av eventuella effekter.</p><p>I analysavsnittet har författarna kopplat samman teori med empiri i syfte att producera ny kunskap. Konstateras kan att ART har haft vissa effekter, exempelvis avseende barnens för-måga att lösa problem verbalt.</p>

Forskning har påvisat ett samband mellan personer med neuropsykiatriska funktionshinder och kriminalitet. Aggression Replacement Training (ART) som förebyggande arbete har visat sig vara effektivt i syfte att reducera brottslighet. Tillämpning av metoden är dock inte vanlig avseende personer med neuropsykiatriska funktionshinder varför det inte finns mycket forsk-ning på området. Syftet var att utifrån systemteori med fokus på Bronfenbrenners socialekologiska modell samt kognitiva behavioristiska teorier och social inlärningsteori teori beskriva och studera den ART- träning som ingår i grundsärskolans undervisning på Engelbrektskolan i Örebro kom-mun. Utifrån att en ny målgrupp med särskilda behov har identifierats är det angeläget att erhålla information om metodens eventuella effektivitet. Författarna har valt att basera det empiriska materialet på kvalitativa intervjuer. I avsnittet empiri presenteras relevant material kring ART-träningen på Engelbrektsskolan. Fokus ligger på skolpersonalens upplevelser av eventuella effekter. I analysavsnittet har författarna kopplat samman teori med empiri i syfte att producera ny kunskap. Konstateras kan att ART har haft vissa effekter, exempelvis avseende barnens för-måga att lösa problem verbalt.

Syftet med studien är att bidra med en ökad förståelse för hur några lärare verksamma i årskurs F-3 resonerar om olika läsmetoder vid den inledande läsutvecklingen. Mer specifikt undersöks hur några lärare beskriver att de arbetar med läsmetoder, vilka beslut som ligger till grund för val av läsmetod samt hur väl deras beskrivning av sin kunskapssyn överensstämmer med val av läsmetod. En kvalitativ studie genomförs och data samlas in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. I studien deltar sex verksamma lågstadielärare från Skåne och Gotland. Data tolkas utifrån en tematisk analys med hjälp av de teoretiska perspektiven: Behaviorismen, Kognitivismen, Syntetisk metod, Analytisk metod samt Yttre och Inre motivation. Internationell och nationell forskning om läsundervisning, läsmetoders effektivitet och lärares uppfattningar om sin läsundervisning bearbetas samt redovisas och ställs i relation till resultatet i vår studie. Resultatet visar att fem av de totalt sex lärarna använder sig av en syntetisk läsmetod i den inledande läsutvecklingen. Vidare framkommer det att majoriteten av lärarna grundar sitt val av läsmetod på yttre motivation, i form av vad ledning eller specialpedagoger förespråkar. Slutligen framgår det att lärarnas kunskapssyn enbart till viss del går att härleda till vald läsmetod.

Problematisk skolfrånvaro är ett omfattande problem som kan få sociala, emotionella och kunskapsmässiga konsekvenser för barn och ungdomar. Forskning visar att multimodala interventioner är effektiva i att öka skolnärvaro, vilka programstrategier inom interventionerna som fungerar i vilka kontexter saknas däremot kunskap om. En realistisk översikt genomfördes därför i syfte att undersöka vilka orsaker till problematisk skolfrånvaro som går att identifiera i tidigare forskning. Vidare var syftet att öka förståelsen för multimodala interventioner genom att specificera vilka programstrategier som leder till ökad skolnärvaro inom vilka kontexter. Efter en systematisk sökprocess inkluderades totalt 124 vetenskapliga artiklar. Resultatet av den realistiska analysen visade att trygghet, attityd, känsloreglering, social kompetens, motivation, föräldraförmåga, föräldrars föreställningar, kommunikation, tillit, familjedynamik, relationen mellan elev och lärare, skolklimat, skolorganisering, normativa föreställningar samt jämlikhet kan generera skolfrånvaro i särskilda kontexter. Inom de multimodala interventionerna identifierades åtta programstrategier som visat sig öka skolnärvaro i vissa kontexter. Mest empiriskt underlag förelåg för de strategier som arbetade med föräldra-förmågan och kommunikationen i elevens omgivning. Resultatet analyserades med hjälp av behavioristisk teori om operant betingning och systemteori. Översiktens slutsatser kan öka förståelsen för orsaker till skolfrånvaro och vägleda yrkesverksamma i vilka programstrategier som bör implementeras under vilka omständigheter. / Problematic school absenteeism is a comprehensive problem associated with social, emotional and cognitive consequences for children and adolescents. Research shows that multimodal interventions are effective in increasing attendance. However, there is a need to refine the contexts in which multimodal interventions are effective. Therefore, a realistic review was carried out in order to identify the causes underlying problematic school absenteeism in previous research. Furthermore, the purpose was to increase the understanding of multimodal interventions by specifying which program strategies lead to increased school attendance in which contexts. Following a systematic search process, a total of 124 articles were included. The results showed that security, attitude, emotion regulation, social skills, motivation, parent self-efficacy, parental beliefs, communication, trust, family dynamics, student-teacher relationship, school climate, school organization, normative ideas and equality can generate school absenteeism in specific contexts. Eight program strategies that generated attendance in different contexts were identified within the multimodal interventions. Most empirical support were found for the strategies related to parent self-efficacy and communication. The result was analyzed using behavioral and systems theory. The conclusions can advance the understanding of causes to absenteeism and guide professionals regarding which program strategies should be implemented under which circumstances.