Syfte: Studiens syfte är att med hjälp av enkäter utvärdera ungdomars upplevelser under besök hos ortodontist eller ortodontiassistent i samband med behandling med fast apparatur. Målsättningen är också att belysa om det eventuellt finns några skillnader i upplevelsen beroende på vilken behandlingsteknik som används vid tandreglering.  Material och metod: Studien är en del av ett större forskningsprojekt som har syftet att jämföra självligerande brackets (Damon) med konventionella brackets (Victory). Deltagarna i denna studie har efter varje behandlingstillfälle tilldelats en enkät. Frågorna handlar om hur vårdtagaren upplevt vårdgivarens kunskap, bemötande, acceptans och delgivning av information.  Resultat: Totalt ingår 113 vårdtagare i studien (54 pojkar och 59 flickor). Medelåldern vid behandlingsstart var 14,7 år. Båda teknikerna fick höga betyg, vilket innebär att vårdtagarna generellt är nöjda med behandlingarna. Fem av frågorna visade signifikanta skillnader vid jämförelse mellan Damon och Victory. Frågorna som handlade om information, förståelse, acceptans samt om vårdgivaren var hårdhänt, visade skillnad vid besök 4. För frågan gällande noggrannhet visades skillnad vid besök 3, 4 och 5. Ingen signifikant skillnad mellan könen visades för någon fråga.  Slutsats: Utfallet indikerar att svensk ortodontisk vård fungerar bra ur vårdtagarnas perspektiv, vilket är något som bör upprätthållas inom tandvården. Få skillnader noterades vid jämförelse mellan behandling med Damon och Victory. Resultatet kan indikera att vårdtagarens upplevelse av bemötande är mer positivt vid behandling med Damon, samt att den ortodontiska behandlingen upplevs mindre hårdhänt jämfört med Victory. / Aim: The aim of this study is to examine the experiences of adolescents, during visits at the orthodontist or orthodontic assistant, for fixed appliances treatment. The purpose is also to examine possible differences in experience when treated with self-ligating or conventional brackets.  Material and method: This study is a part of a larger project that aims to compare self-ligating brackets (Damon) with conventional brackets (Victory). After each treatment session the patients received a questionnaire. The questions concerning the patients experience of the care givers way of showing knowledge, acceptance, responsibility of interaction and the way of communication the information.  Result: In total 113 participants were included in the study (54 boys and 59 girls). At the beginning of the treatments the average age of the participants were 14,7 years. Both techniques received high grades, meaning the patients generally were satisfied with the treatments. Five questions showed significant differences in comparison between the techniques. The questions about information, understanding, acceptance and whether the caregiver was harsh in handling, showed differences at visit 4. Regarding the question about accuracy, a difference was noted during visit 3, 4 and 5. No significant difference between the sexes was shown for any question.  Conclusion: From the patient ́s point of view Swedish orthodontic care is satisfying. Few differences were noted when comparing the appliances. The results may indicate that treatment with Damon gives a more positive and less harshly experience in comparison with Victory. / CROWDIT

Intro: Skolios definieras som en 3-dimensionell deviation av ryggraden, det krävs en Cobbvinkel på minst 10 grader för att diagnostiseras. Idiopatisk skolios är när orsaken är okänd. Korsett och PSSE (physiotherapeutic scoliosis-specific exercise) har visat sig vara de konservativa behandlingsmetoder som visat sig vara mest effektiv. Andra konservativa behandlingsmetoder som används är styrketräning, yoga/ pilates, stretching, massage, akupunktur, EMS, Alexandertekniken samt mobilisering/manipulation. Syfte: Undersöka vilka konservativa behandlingsmetoder som är vanligt förekommande bland personer med idiopatisk skolios i Sverige, undersöka hur nöjda deltagarna är med respektive behandling samt undersöka om det finns samband mellan behandlingsmetod och kön, topografi samt magnitud av skolios. Trender som refereras till i titeln syftar på ovan nämnda eventuella samband. Metod: Enkätundersökning via Google formulär för personer som är medlem i Svenska Skoliosföreningens Facebook sida. Krav på deltagande var; diagnostiserade med idiopatisk skolios, >18 år, utförd konservativ behandling/ar för sin skolios. Analys av data gjord i Jamovi version 2.2.3. Resultat: Korsett var den vanligaste konservativa behandlingsmetoden, 35 av 46 hade använt det. Massage var deltagarna mest nöjda med, av 22 var 68,2% nöjda. Mest missnöjd med var deltagarna som använt korsett, av 35 var 42,9% missnöjda. En association sågs mellan korsett och magnitud på skoliosen (p=.002). Ingen analys kunde göras på sambandet mellan behandlingsmetod och kön då en överrepresentation av kvinnor fanns hos deltagarna. Slutsats: För att dra större slutsatser kring förekomst, nöjdhet samt trender för konservativa behandlingsmetoder för personer med idiopatisk skolios krävs en studie med ett större urval och jämnare fördelning av kön samt magnitud och topografi av skoliosen.

SAMMANFATTNING Bakgrund  Upplevelsen av hälsa och välbefinnande är beroende av hur miljön vi befinner oss i är utformad. Ett av sjuksköterskans ansvarsområden är att se efter att vårdmiljön uppfyller patientens behov. Vårdmiljön kan utformas av flera olika aspekter såsom ljud, ljus och natur vilka alla har förmågan att kunna skapa en känsla av trygghet. Sjukvårdsreformatorn F. Nightingale menade att den fysiska miljön var lika viktig som den psykiska och sociala omgivningen för att återfinna hälsa samt förebygga sjukdomar.  Syfte  Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva aspekter i vårdmiljön som främjar patientens välbefinnande.  Metod  Metoden som valdes för denna studie var en icke-systematisk litteraturöversikt. Databassökningar gjordes i PubMed, CINAHL, Academic Search Elite samt manuella sökningar. Ett urval av 17 vetenskapliga artiklar gjordes efter noggrann granskning. Artiklarna som användes var både kvalitativa och kvantitativa, dessa har kvalitetsgranskats med hjälp av Sophiahemmets Högskolas bedömningsunderlag. Integrerad dataanalys användes som metod.  Resultat  En hälsofrämjande vårdmiljö påverkar patientens välbefinnande och autonomi under tiden de vårdas på sjukhus. Det första intrycket vid besök på sjukhus är det som utgörs av den fysiska miljön. Vidare framkom att enkelrum ledde till minskat buller, bättre sömn samt stärkt socialt stöd och personlig integritet. Fönster och utsikt över naturen skapade en känsla av fridfullhet då naturen kunde hjälpa till att stärka patientens inre kraft genom distraktion. Naturligt ljus ökade välmåendet och förbättrade sömnen. En välkomnande vårdmiljö med ”mysighetsfaktor” och avskildhet ökade känslan av hemtrevlighet vilket förbättrar välbefinnandet hos patienterna och ökade dessutom närvaron av anhöriga vilka utgjorde ett stort stöd för patienterna.  Slutsats  Genom en ökad kunskap om vårdmiljöns betydelse för patientens välbefinnande, kan åtgärder vidtas för hur allmänna utrymmen utformas. Vårdmiljön kan antingen stödja eller hindra patientens återhämtningsprocess och har kapaciteten att främja patientens livskvalitet. Denna studie ger en inblick i vårdmiljöns betydelse och bidrar med lärdomar som vidare kan tillämpas i vårt framtida kliniska arbete inom professionen.  Nyckelord: Patienters nöjdhet, patientens acceptans av vård, patienter, miljödesign, vårdmiljö. / ABSTRACT Background  The design of the environment affects our experience of health and well-being. One of the nurse's responsibilities is to ensure that the care environment meets the patient's needs. The care environment can be designed by several different factors such as sound, light and nature. All with a capacity to provide a feeling of security. According to healthcare reformer F. Nightingale, the physical environment was equally important to the psychological and social environment in order to regain health and prevent disease.  Aim  The purpose of this literature review was to describe aspects of the care environment that promote the patient’s well-being.  Method  The method used was non-systematic literature review. Database searches were performed in PubMed, CINAHL, Academic Search Elite as well as manual searches. A selection of 17 scientific articles was made after careful review. The articles were of both quantitative and qualitative research methods, these have been quality checked with the help of Sophiahemmet University’s assessment data. They were analysed based on the integrated data analysis method.  Results  A health-promoting care environment affects the patient's well-being and autonomy while they are being cared for in hospital. The first impression when visiting a hospital is that of the physical environment. Furthermore, it turned out that single rooms led to reduced noise, better sleep and strengthened social support and personal integrity. Windows and views of nature created a feeling of peace as nature could help strengthen the patient's inner power through distraction. Natural light as well as artificial light increased the well- being and improved sleep. A welcoming care environment with a “cosiness factor” and privacy increased the feeling of homeliness, which improves the well-being of the patients and also increased the presence of relatives who constituted a great support for the patients.  Conclusion  Through increased knowledge on the importance of the care environment for the well- being of the patient, measures can be taken focusing on the design of public spaces in this environment. The care environment can either support or hinder the patient's recovery process and has the ability to promote the patient’s quality of life. This study provides an insight into the importance of the care environment and contributes with lessons that can be further applied in our future clinical work within the profession.  Keywords: Patient satisfaction, patient acceptance of health care, patients, environment design, health facility environment.