Nollanaforer är en vanlig form av referens i diskursen. I den här undersökningen granskas hur nollanaforer används i svenska och franska, med betoning på översättningar av skönlitteratur. Den undersöker hur användningen påverkas i översättningar samt studerar de mönster som finns för nollanaforer som inte översätts. Två parallellkorpusar har använts för insamling av data, en som innehåller en fransk roman med svensk översättning (Bombyx av Anne Rambach), samt en svensk roman med fransk översättning (Hypnositören av Lars Kepler). Undersökningen visar att det inte verkar finnas någon större påverkan på användningen av nollanaforer mellan källspråk och målspråk. Det är vanligare i svenska än i franska och påverkan blir därför inte särskilt stor. Undersökningen visar även att det finns fyra huvudsakliga anledningar till att nollanaforer inte översätts: Utsatt subjekt (subjektet står med i översättningen), gerondif (fransk verbform som gör nollanafor omöjlig), omformulering (översättningen har gjort att subjektspositionen försvinner och det finns därför ingen nollanafor), infinitiv (verbet knutet till nollanaforen står i infinitiv i översättningen).