In the mountainous area of the Greater Hindukush in northern Pakistan, north-western Afghanistan and Kashmir, some fifty languages from six different genera are spoken. The languages are at the same time innovative and archaic, and are of great interest for areal-typological research. This study investigates grammatical gender in a 12-language sample in the area from an areal-typological perspective. The results show some intriguing features, including unexpected loss of gender, languages that have developed a gender system based on the semantic category of animacy, and languages where this animacy distinction is present parallel to the inherited gender system based on a masculine/feminine distinction found in many Indo-Aryan languages. / I den här studien undersöks grammatiskt genus i ett antal språk som talas i ett bergsområde beläget i norra Pakistan, nordvästra Afghanistan och Kashmir. I området, här kallat Greater Hindukush, talas omkring 50 olika språk från sex olika språkfamiljer. Det stora antalet språk tillsammans med den otillgängliga terrängen har gjort att språken är arkaiska i vissa hänseenden och innovativa i andra, vilket gör det till ett intressant område för arealtypologisk forskning. Resultaten av den här undersökningen visar att en del språk i urvalet helt har tappat sitt grammatiska genus trots att det anses vara ett relativt stabilt språkdrag. Några språk har utvecklat ett nytt grammatiskt genus baserat på en animacitetsdistinktion, antingen som det enda kvarvarande systemet, eller parallellt med ett nedärvt indoariskt genussystem baserat på biologiskt kön. / Language contact and relatedness in the Hindukush region (421-2014-631)