I läroplanen för gymnasiet anges att eleverna ska ges möjlighet att utveckla en nordisk identitet. Detta tillfaller svenskämnet då formuleringar om Norden endast återfinns här. I denna uppsats redovisas en fallstudie bestående av en intervjudel med lärare på en gymnasieskola samt en enkät genomförd bland avgångselever på samma skola där två grupper jämförs, elever vid studieförberedande samt vid yrkesförberedande program. Eleverna tillfrågas om både kunskaper om och intresse för det nordiska perspektivet. De får svara på om det anser att det är viktigt att läsa om Norden i skolan, huruvida de identifierar sig som nordiska och om de är intresserade av att lära sig mer och i så fall inom vilket område. Lärarna beskriver hur många timmar de undervisar om det nordiska perspektivet samt på vilket sätt. Dessutom redogör det för sin syn på relevansen av det och ger en självskattning av kunskapsnivån för undervisningen. Tidigare forskning lyfter fram komplexiteten i ämnet identitet. Här beskrivs hur relevans och engagemang utgör själva förutsättningen för en identitet. Då eleverna själva beskriver sina associationer med Norden, framkommer gemenskap, trygghet och igenkänning vara beståndsdelar men också inskränkthet, kyla och egoism. Det visades ett stort engagemang kring frågan om Norden. Över 90 procent av eleverna valde att motivera i fritext vad de svarat på i förvalsfrågorna. Antalet undervisningstimmar har en betydelse för identifieringen, visar genomgången. 65 procent av ungdomarna i det yrkesförberedande klasserna beskrev sig ha en nordisk identitet medan motsvarande siffra för de studieförberedande programmen var 78 procent. De båda grupperna svarade likvärdigt på frågan om det är relevant att läsa om Norden i skolan. Omkring 90 procent anser att det är ganska viktigt eller viktigt. Detta resultat korrelerar med politikernas intentioner om att Norden är relevant och viktigt, även om formuleringarna i de svenska läroplanerna blivit nedtonade under senare år. / <p>Godkänt datum 2021-08-26</p>

Denna studie har undersökt mellanstadielärares attityder till grannspråksundervisning med ett syfte att belysa den roll som skolan har för att bevara det nordiska språkutrymmet. Genom inspiration från Nordiska rådets strävan om att bevara en nordisk språktradition gjordes en kvantitativ undersökning där 37 lärare sa sitt om grannspråk i svenskundervisningen. Bland dessa mellanstadielärare rådde delade meningar men de flesta ger positiva svar och anser att grannspråk är viktigt, medan några tycker det motsatta, och att momentet är oviktigt, ointressant och att det inte behövs. Den slutsats som studien kan dra är att grannspråksundervisning generellt är ett viktigt, kreativt, lätt och intressant moment med många fördelar, dock finns praktiska och kunskapsmässiga hinder, vilket gör att undervisningen om grannspråk prioriteras bort då andra moment i svenskämnet kräver mer fokus. Vidare kan slutsatser dras av att samtliga lärare i studien undervisar om grannspråk trots att inte alla ser ett positivt syfte med det. / <p>Godkännande datum: 2022-01-16</p>