Denna studie syftar till att analysera massmedias framställning av kvinnor och män dömda för mord, och med utgångspunkt i genusteori jämföra skildringen av män, kvinnor, femininitet och maskulinitet. Vår analys grundas i den genusteoretiska ansatsen att genus produceras och reproduceras, vilket ständigt förhålls till normativa föreställningar om både femininitet och maskulinitet. Studiens empiriska material baseras på artiklar från kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen, som tillsammans skildrar fem manliga respektive fem kvinnliga gärningspersoner dömda för mord. Genom användning av en tematisk textanalys identifieras i resultatet fyra teman som är centrala för reproducerandet av genus i artiklarna: benämningar av gärningspersoner, skildring av våldshandling och motiv, dubbelliv och kontrasterande samt sexualitet. Genomgående i artiklarna återfinns mönster av hur gärningspersonerna beskrivs i linje med normativa föreställningar om genus och hur detta kontrasteras till det dödliga våldet. Massmediala framställningar använder således reproducerandet av olika genusgöranden på ett sätt som skapar sensationella nyheter.

Denna studie syftar till att analysera hur kvällspressen framställer manliga och kvinnliga förövare av dödligt partnervåld och se om det finns några likheter och skillnader i konstruktionen mellan könen. Analysen utgår från den genusteoretiska ansatsen normativ femininitet och maskulinitet samt medieteorin om nyhetsvärden. Det empiriska materialet hämtades ur de två mest rikstäckande kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen och gäller de mest omskrivna fallen av dödligt partnervåld mellan åren 2017–2022, två fall med kvinnliga förövare och två med manliga. Genom en kvalitativ innehållsanalys framträdde tre teman; ”Skuld, driv & ursäkter”, ”Våld & kontroll”, och ”Kvinnliga kontraster & Manlig dubbelhet”. Det empiriska materialet visar hur artiklarna reproducerar samhällets normativa föreställningar om genus även när det gäller något så avvikande som dödligt partnervåld. Detta görs dock på olika sätt gällande de manliga och kvinnliga förövarna då männen framställs som avvikande från den normativa maskuliniteten medan kvinnorna avviker från hela det feminina spektret. Samtliga förövare anses chockerande och sensationella vilket gör dem nyhetsvärdiga men framställningen av förövarna skiljer sig beroende på kön vilket delvis tycks vara påverkat av föreställningar om genus. Det återfinns flera nyhetsvärden i materialet, trots att även de till viss del skiljer sig åt mellan de kvinnliga och de manliga förövarna. Gällande de kvinnliga förövarna höjs nyhetsvärdet av att förövaren är en kvinna och gällande de manliga förövarna höjs nyhetsvärdet av fallens grova våldshandlingar och det längre händelseförloppet.