<p>Marknaden ser inte likadan ut idag som den gjorde förr. Kunden vill inte längre låta sig styras utan har istället, i allt större utsträckning, själv börjat styra. Detta lägger allt större vikt vid målgruppen. Det är idag viktigt att behärska konsten att förstå sina kunder. En metod för att skapa en bild av sin målgrupp är den s.k. personan.</p><p>Persona är ett designverktyg som blir allt vanligare kring utveckling av produkter och system. Metoden bygger på en gestaltning av målgruppen eller användaren. Till största delen bygger personan på insamlad data utifrån målgruppen som sedan med hjälp av olika parametrar sätts samman till en gemensam person. Personan måste bygga på datainsamlingar kring målgruppen och skall utvecklas individuellt för varje specifik produkt. Personan skall vara typisk och trovärdig men inte stereotypisk! Personan skall inte sträva efter att vara en genomsnittlig användare.</p><p>Syftet med denna rapport är att studera skapandet, utvecklingen, införandet och betydelsen av en persona samt att ifrågasätta betydelsen av kunskap kring sin målgrupp. Finns det några skillnader mellan våra fördomar och utvecklade personas? Genom enkätundersökningar har respondenter tillsammans skapat en beskrivning av målgruppen norrlänningar. En sammanställning av resultatet har sedan jämförts med en persona som utvecklats enligt det tillvägagångssätt som litteraturer beskriver. Det visade sig att skillnaderna är färre än likheterna. Kan det vara en slump?</p> / <p>The market does not look the same today as it did before. The customer no longer wants to be governed, but instead, increasingly, govern itself. It is now important to master the art to understand your customers. A method for creating an image of your target-group is the so-called persona.</p><p>Persona is a design tool that is becoming increasingly common around the development of products and systems. The method is based on an interpretation of the target group or user. A persona should be based on collected data from the customers and developed individually for each specific product. Persona must be typical and credible, but not stereotypical! Persona should not strive to be an average user.</p><p>The purpose of this report is to study the design, development, implementation and the role of a persona, and to question the importance of knowledge about your targetgroup. Are there any differences between our prejudices and developed personas? Through surveys, the respondents together created a description of the target group Norrlanders. A summary of the results are then compared with a persona developed under the approach as literature describes. It turned out that the differences are fewer than the similarities. Could it be a coincidence?</p>

Marknaden ser inte likadan ut idag som den gjorde förr. Kunden vill inte längre låta sig styras utan har istället, i allt större utsträckning, själv börjat styra. Detta lägger allt större vikt vid målgruppen. Det är idag viktigt att behärska konsten att förstå sina kunder. En metod för att skapa en bild av sin målgrupp är den s.k. personan. Persona är ett designverktyg som blir allt vanligare kring utveckling av produkter och system. Metoden bygger på en gestaltning av målgruppen eller användaren. Till största delen bygger personan på insamlad data utifrån målgruppen som sedan med hjälp av olika parametrar sätts samman till en gemensam person. Personan måste bygga på datainsamlingar kring målgruppen och skall utvecklas individuellt för varje specifik produkt. Personan skall vara typisk och trovärdig men inte stereotypisk! Personan skall inte sträva efter att vara en genomsnittlig användare. Syftet med denna rapport är att studera skapandet, utvecklingen, införandet och betydelsen av en persona samt att ifrågasätta betydelsen av kunskap kring sin målgrupp. Finns det några skillnader mellan våra fördomar och utvecklade personas? Genom enkätundersökningar har respondenter tillsammans skapat en beskrivning av målgruppen norrlänningar. En sammanställning av resultatet har sedan jämförts med en persona som utvecklats enligt det tillvägagångssätt som litteraturer beskriver. Det visade sig att skillnaderna är färre än likheterna. Kan det vara en slump? / The market does not look the same today as it did before. The customer no longer wants to be governed, but instead, increasingly, govern itself. It is now important to master the art to understand your customers. A method for creating an image of your target-group is the so-called persona. Persona is a design tool that is becoming increasingly common around the development of products and systems. The method is based on an interpretation of the target group or user. A persona should be based on collected data from the customers and developed individually for each specific product. Persona must be typical and credible, but not stereotypical! Persona should not strive to be an average user. The purpose of this report is to study the design, development, implementation and the role of a persona, and to question the importance of knowledge about your targetgroup. Are there any differences between our prejudices and developed personas? Through surveys, the respondents together created a description of the target group Norrlanders. A summary of the results are then compared with a persona developed under the approach as literature describes. It turned out that the differences are fewer than the similarities. Could it be a coincidence?

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kvinnor, inflyttade till Stockholm från Norrbottens län och som bott i staden i mer än fem år, konstruerar sin identitet i relation till rådande diskurser om storstad/småstad eller storstad/landsbygd. Analysen är utförd baserad på sju intervjuer med kvinnor i åldrarna 36-48 år, alla härstammande från Norrbotten. Efter analys framkommer det att kvinnornas identiteten är del i en konstruktion, en ständigt pågående process som aldrig riktigt blir färdig, då kvinnorna ständigt skapar sin identitet i förhållande till ’det andra’, eller får sin identitet bekräftad eller definierad av andra. Det blir också tydligt att norrbottniskhet inte bara har att göra med identitet, utan även också med klass, då det i dualiteten mellan Stockholm och Norrbotten framstår ett maktförhållande, och det står i slutändan klart att kvinnorna inte bara gjort en identitetsresa utan även också en klassresa, genom sitt val att byta ut Norrbotten mot huvudstaden i söder.