BAKGRUND: Mer än var tionde kvinna drabbas av bröstcancer under sin livstid, vilken är den vanligaste cancertyp som drabbar flest kvinnor. Trots den höga incidensen har antalet friskförklarade ökat de senaste åren. Kvinnor med bröstcancer får en förändrad självbild efter diagnos och behandling, vilket generellt skapar specifika omvårdnadsbehov. Det är viktigt att hantera dessa konsekvenser av bröstcancer, då de är starkt sammankopplade med livskvaliteten. Detta medför ett ökat behov av holistisk omvårdnad med fokus på livskvalitet.  SYFTE: Att belysa sjuksköterskans stödjande roll i omvårdnaden av patienter med bröstcancer. METOD: Undersökningen genomfördes som en litteraturöversikt och utgår från artiklar baserade på kvalitativa studier. RESULTAT: Bröstcancerpatienter i olika stadier, från diagnos till efter avslutad behandling, uttrycker att sjuksköterskan varit en viktig resurs genom hela vårdprocessen. Framför allt betonas hantering av information, stöd och kompetenta sjuksköterskor. Sjuksköterskan har förmedlat emotionellt stöd, hjälpt till att navigera i systemet som omger vårdprocessen, varit kompetent, varit kunnig inom cancervård samt har förmedlat information.  SLUTSATS: Litteraturstudien visar att sjuksköterskor i de flesta fall möter bröstcancerpatienter i deras behov av stöd, information, kliniska färdigheter samt kunskap om hur systemet i hälso- och sjukvården fungerar. Det framkommer att de flesta patienter och närstående är nöjda med vården och att de har känt förtroende för sjuksköterskan. För att ett salutogent hälsoperspektiv ska kunna råda behöver de här patienterna inte bara hjälp med den fysiska vården relaterad till bröstcancer utan detta förutsätter vård i ett holistiskt perspektiv. / BACKGROUND: More than one in ten women get diagnosed with breast cancer during their lifetime. Breast cancer is currently the most common type of cancer amongst women. Despite the high incidence the number of women who are declared healthy in recent years, increase. Women with breast cancer experience an altered self-image after diagnosis and treatment which generally creates specific nursing-needs. It is important to handle these impacts of breast cancer since they are strongly connected with life quality. This increases the need of holistic nursing with a quality of life focus. PURPOSE: To highlight the nurse´s supportive role in the care of patients with breast cancer. METHOD: The survey was conducted as a literature review and based on qualitative studies. RESULT: Breast cancer patients at various stages, from diagnosis to after completed treatment express that the nurse has been an important resource throughout the care process. In particular, they emphasize managing information, being supportive and is knowledgeable. The nurse has conveyed emotional support, helped to navigate in the system surrounding the care process, owned skills and knowledge in cancer care and that supplied information. CONSLUSION: The literature review show that nurses in the majority of cases meet patients in their needs for support, information, clinical skills and knowledge of how the system of health care functions. It appears that most patients and their relatives are satisfied with the care and they have trusted the nurses. To be able to provide care with a salutogenic perspective in interest, the patients not only need physical care, they need care with a holistic perspective.

Bakgrund: Studier visar att spädbarnskrik är påfrestande för föräldrar och tillgång till stöd kan bidra till att föräldrar klarar denna påfrestning bättre. Distriktssköterskan inom barnhälsovården i Sverige har en unik möjlighet att ge stöd till föräldrar, få studier beskriver dock vad distriktssköterskan ger för stöd till föräldrar som lever med just ett skrikigt spädbarn. Syfte: Att beskriva distriktssköterskans stöd till föräldrar som lever med ett skrikigt spädbarn. Metod: Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio distriktssköterskor. Intervjumaterialet analyserades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Vid analysen av intervjumaterialet framkom tre kategorier och åtta underkategorier som bildar studiens resultat. Utreda skrik inkluderade två underkategorier: att hjälpa föräldrarna bena upp skriksituationen samt att utesluta fysisk sjukdom hos spädbarnet. Hantera skrik inkluderade tre underkategorier: att informera om spädbarns behov, att ge råd om åtgärder som kan minska skriket samt att rekommendera avlastning. Stärka föräldrarna inkluderade tre underkategorier: att vägleda föräldrarna att hitta egna hanteringsstrategier, att bekräfta föräldrarnas känslor samt att ge positiv förstärkning. Slutsats: Den påfrestning spädbarnsskrik har på föräldrar ställer krav på att distriktssköterskan inom barnhälsovården i Sverige ger stöd till föräldrarna för att de ska ges förutsättningar att kunna skydda och ta hand om sitt spädbarn. Det är dessutom avgörande att verksamheten säkerställer möjligheten för distriktssköterskan att vara tillgänglig för att detta stöd överhuvudtaget ska kunna ges. Ytterligare studier krävs för att kunna fastställa att föräldrar som lever med ett skrikigt spädbarn erhåller det stöd de faktiskt önskar och är i behov av. / Background: Studies show that infant crying is stressful for parents and access to support can help parents cope with this stress better. The district nurse in Swedish child health care has a unique opportunity to provide support. Few studies, however, describe what kind of support the district nurse give to these parents. Aim: To describe the district nurse’s support for parents with a crying infant. Method: The study has a qualitative approach in which semi-structured interviews were conducted with ten district nurses. The interviews were analysed using qualitative content analysis. Findings: The analysis of the interviews revealed three categories and eight subcategories that form the result of the study. Investigating the crying included two subcategories: to help parents analyse the cry situation and to exclude physical illness in the infant. Managing infant crying included three subcategories: to inform about infants needs, to advice on measures that can reduce infant crying and to recommend relief. Strengthening parents included three subcategories: to guide the parents to find their own coping strategies, to confirm the parents feelings and to give positive reinforcement. Conclusion: The stress infant crying has on parents requires the district nurse in Swedish child health care to provide support to parents to enable them to protect and care for their infant. It is also important to ensure that it is possible for the district nurse to be available in order for this support at all to be given. Further studies are needed in order to make sure that parents with a crying infant actually receive the support they want and need.

Bakgrund: Att upptäcka och stödja barn som far illa är ett stort och unikt ansvar. Sjuksköterskan är den enda utanför familjen som regelbundet träffar barn och följer deras hälsa, tillväxt och utveckling. Sjuksköterskan kan hamna i en svår situation då de misstänker att barn far illa och samtidigt vill behålla en god kontakt med föräldrarna. Alla föräldrar vill sina barns bästa men förutsättningarna varierar. Syfte: Syftet var att undersöka Skol- och BVC-sjuksköterskans erfarenheter av att möta familjer där barn far illa i hemmet. Metod: Datamaterialet utgörs av intervjuer med sju Skol- och BVC-sjuksköterskor med specialistexamen. Studien har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Ur analysen framträdde två huvudkategorier, Att samverka för barnet och Att vara en stödjande person. Resultatet visade att det var av betydelse att våga se och hjälpa familjer genom uppbyggnad av förtroende och stöd från sjuksköterskan. Konklusion: Av resultatet framkommer att sjuksköterskan såg en stor vikt av att bygga upp ett förtroende till barnet och familjen då det hade betydelse för hur sjuksköterskan sedan skulle kunna ge det stöd barnet och familjen behövde. Dock fanns en ständig rädsla för att familjen skulle tappa förtroendet. Det krävdes mod att våga se de barn som far eller riskerar att fara illa och vidta åtgärder.

No description available.

No description available.

Background: Every year, hundreds of children are diagnosed with cancer. This affects the whole child's family, which means that the nurse during the child's cancer care must be there to support the whole family. The parent needs to feel involved in the child's care and have a trusting relationship with the nurse. As a parent, you have to go through a great deal of suffering, which requires the nurse to adapt her support to the needs of the parent and the child. Aim: The purpose of this study was to shed light on how a parent with a child with cancer experiences the nurse's support during and after cancer care. Method: A literature-based study was conducted. Ten qualitative articles were selected and analyzed, based on Friberg's analysis step model. This participates in three categories and a total of eight subcategories. Results: The results showed that the nurse's support was an important factor in an attempt to reduce the parent's suffering. This support could be divided into three categories: Cooperation between nurse and parent, parent's need for support and accessibility and communication. Conclusion: Pediatric cancer affects the whole child's family, and the parent is in great need of support to deal with their suffering and at the same time support their child. During their child’scancer care, the parent goes through many feelings of no longer recognizing their own child, as well as being helpless in their parenting role. By the nurse working in an empathetic and inclusive way where there is an opportunity to build meaningful and strengthening relationships between the parent and the nurse and that the parent's needs are also met, the parent's suffering can be reduced with the help of the nurse's support.