Sammanfattning Bakgrund: Nutrition är viktigt i alla människors liv. Sjukdom påverkar individens närings- och energibehov. Malnutrition ger negativa följder för individens återhämtning vid sjukdom. Upp till hälften av patienterna på svenska sjukhus lider av malnutrition eller har för litet nutritionsintag i förhållande till näringsbehovet. Sjuksköterskan har i sin profession omvårdnadsansvaret över patientens nutrition och ska arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors inställning till nutritionsomvårdnad. Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning och deskriptiv design har genomförts. Resultat: Osäkerhet fanns hos sjuksköterskor angående ansvaret, men de angav en positiv inställning till bedömning av patienternas nutritionsstatus. Vissa patienter bedömdes men inte alla. Den kliniska blicken användes i högre grad i bedömning än evidensbaserade bedömningsinstrument. Kunskaperna i nutrition varierade. Utbildning i nutrition ansågs vara nödvändig, bra och ge positiv effekt. Hinder för adekvat nutritionsomvårdnad angavs vara tidsbrist, arbetsbelastning och konkurrerade aktiviteter för sjuksköterskorna. Slutsats: Nutrition får lägre prioritet än annan medicinsk behandling på grund av tidsbrist, kunskap och otydlig ansvarsfördelning. Avsaknad av en holistisk syn på patienten när det gäller nutritionsomvårdnad finns hos sjuksköterskorna. Ett evidensbaserat arbetssätt kräver kunskap, tid och resurser.