Vår undersökning utgick från de vetenskapliga frågeställningarna ” Vad styr utrikeskorrespondenternas utformning av nyhetsnätet?” och ”Vilka konsekvenser har relationen till hemmaredaktionen för arbetsrutinerna och nyhetsnätet?” Vi stödjer oss på Gaye Tuchmans teori om news net, nyhetsnätet. Teorin går i korta ordalag ut på att man som journalist behöver en systematiserad nyhetsinsamling, ett nyhetsnät, för att på bästa sätt bedriva journalistiskt arbete. Varför är detta intressant? Bakgrunden till vår uppsats är att vi tror att utrikeskorrespondenter har ett för reportrar annorlunda arbetssätt till följd av deras förutsättningar (verksamma i ett annat land, samhälle etc.) Frågeställningen kring relationen till hemmaredaktionen är relevant eftersom utrikeskorrespondenten får antas ha ett kunskapsövertag gentemot hemmaredaktionen vad gäller det geografiska området korrespondenten är satt att bevaka. Vi har utfört kvalitativa forskningsintervjuer med ett urval av utrikeskorrespondenter som alla representerar europeisk tryckt press, och som alla är baserade i Stockholm. Resultatet av studien visar att rikstäckande tryckt press styr utformningen av utrikeskorrespondenternas nyhetsnät när de letar efter uppslag till artiklar. Ytterligare en central fråga var hur deras värdering av offentliga källor och kontakter kontra personliga såg ut. Den slutsats vi dragit är att det i stor utsträckning är den specifika uppdragsgivarens läsekrets och resurser som styr hur korrespondenterna värderar offentliga respektive personliga källor. Relationen till hemmaredaktionen visade sig bygga på en relativ balans där korrespondenten sågs som expertis på området och regionen. Detta gör i sin tur att det i första hand är korrespondenten som hör av sig till redaktionen, i och med att hen har ”exklusiv” kunskap om vad det är som är värt att skriva om.