Företag förväntas idag ta ett större samhällsansvar jämfört med tidigare och utvecklingen går hela tiden framåt. Kraven från intressenterna ökar och hållbarhetsredovisning används som ett verktyg för att presentera hur företag arbetar med ekonomiska-, miljömässiga- och sociala aspekter. Hållbarhetsredovisning ett viktigt instrument för att skapa legitimitet gentemot intressenter, långsiktig lönsamhet och idag en lagstiftad nödvändighet för en väsentlig del av svenska företag. Det kom en ny lagstiftning gällande hållbarhetsredovisning 2017, men många svenska företag har frivilligt hållbarhetsredovisat tidigare än så. Med denna studie vill vi undersöka om en VD:s observerbara egenskaper och företags karakteristika kan ha en påverkan på när svenska företag frivilligt implementerat hållbarhetsredovisning. Utifrån ett valt referensår (år 2000) har tiden till implementering och antalet redovisade hållbarhetssidor studerats för att kunna förklara hur viktigt företag anser det vara att arbeta med hållbart företagande och redovisa resultatet för sina intressenter. Studien syftar till att skapa förståelse kring om det finns specifika företags karakteristika och observerbara egenskaper hos företagets VD som har påverkat hur lång tid det tagit innan de undersökta företagen implementerade hållbarhetsredovisning, samt hur mycket hållbarhetsinformation som redovisades. För att besvara studiens syfte har vi använt en kvantitativ metod och samlat in data från 63 svenska företag inom 15 olika branscher. Företagens årsredovisningar har studerats och data har samlats in rörande en VD:s observerbara egenskaper och företags karakteristika. De observerbara egenskaper som studien har avsett att undersöka är: kön, ålder, tid på posten och utbildning. Sedan har även avkastning på eget kapital, antalet anställda, omsättning och branschtillhörighet studerats, vilket utgör företags karakteristika i studien. I studien har en Poisson-regression använts och vi har funnit många intressanta samband mellan de undersökta variablerna. Det tar i genomsnitt fem år snabbare för ett företag med en manlig VD att implementera hållbarhetsredovisning gentemot företag med en kvinnlig VD, samt att det tar längre tid att implementera hållbarhetsredovisning om företaget har en VD som suttit längre tid på posten. Även antalet eftergymnasiala utbildningsår har visat sig ha en positiv inverkan på implementeringstiden och ett företag med en VD som har en längre utbildning har börjat hållbarhetsredovisa tidigare. Antal eftergymnasiala utbildningsår har även ett positivt samband med mängden hållbarhetsinformation som redovisats under företagens implementeringsår.Företag med en högre omsättning implementerade hållbarhetsredovisning tidigare än företag med en lägre omsättning och företag med en högre omsättning redovisar även fler antalet sidor under implementeringsåret. Även branschtillhörighet har visat sig ha en påverkan på både implementeringsåret samt antalet redovisade sidor det specifika året. Sammanfattningsvis kan det fastställas att både specifika observerbara egenskaper hos en VD och vissa företags karakteristika har en påverkan på både implementeringsåret och antalet redovisade sidor. Detta ger en tydlig indikering på hur viktigt olika företag i olika branscher tycker det är att arbeta med hållbart företagande och redovisa sina handlingar gentemot företagets intressenter.

I januari år 2013 införde IASB en ny standard (IFRS 13) med syftet att ge vägledning i hur verkligt värde bör beräknas och redovisas. Förvaltningsfastigheter är ett tillgångsslag som skall redovisas till verkligt värde antingen i värderingssyfte eller i upplysningssyfte. Förvaltningsfastigheter är fastigheter som innehas av ägaren för att generera hyresinkomster och/eller värdestegring. Den här studien syftar till att undersöka hur IFRS 13 har påverkat både värderingen och redovisningen av förvaltningsfastigheter hos svenska fastighetsbolag noterade på OMX Stockholm, Mid & Large Cap. I studien undersöks räkenskapsåren 2011–2014 för att försöka fånga utvecklingen och de förändringar som implementeringen av standarden givit upphov till. Syftet med IASB:s arbete är att harmonisera redovisningen globalt och därmed underlätta jämförelse av och förståelse för redovisning från olika delar av världen. Resultatet från vår studie indikerar att IFRS 13 inte har haft någon större inverkan på redovisningen av förvaltningsfastigheter samt att värderingstekniker och tillvägagångssätt vid värdering inte påverkats överhuvudtaget. Ett tydligt mönster som kan skönjas i studien är att fastighetsbolagen gärna väljer att värdera sina fastigheter baserat på en kassaflödesmodell som bygger på icke observerbara data i form av uppskattningar och egna antaganden. Detta trots att man i första hand skall använda information från tidigare transaktioner från likartade objekt när man uppskattar en förvaltningsfastighets värde. Icke observerbara data är något som bör undvikas i största möjliga utsträckning vid värdering till verkligt värde då det tillhör den lägsta nivån i den värderingshierarki som finns för verkligt värde i IFRS 13. Anledningen till detta är att data på de högre nivåerna (nivå 1&2) bygger på faktiska händelser och transaktioner. Icke observerbara data (nivå 3) bygger på bästa tillgängliga information då marknadsuppgifter från tidigare händelser och transaktioner saknas. För att undersöka hur bolagen har efterföljt IFRS 13 har ett par av upplysningskraven i standarden valts ut. Fastighetsbolagens årsredovisningar har sedan studerats och analyserats med dessa upplysningskrav som utgångspunkt. För att genomföra studien har all väsentlig information från bolagens årsredovisningar för samtliga räkenskapsår (2011-2014) sammanställts och jämförts. Därefter har insamlat material analyserats med hjälp av den teoretiska referensram som ligger till grund för studien. IFRS 13 är principbaserat vilket gör att standarden är öppen för tolkning. Det har medfört att den data som samlats in från fastighetsbolagens årsredovisningar också är öppen för tolkning. Enligt vår mening är det inte alltid en självklarhet exakt vad som krävs för att uppfylla kraven i en principbaserad standard. Enligt vår bedömning följer alla bolag som ingår i studien de upplysningskrav som finns att tillgå i IFRS 13. Hur standarden följs skiljer sig dock en del mellan bolagen. Den största skillnaden sedan införandet av standarden är att bolagen generellt lämnar mer information som rör värdering till verkligt värde. Studien har bidragit till insikt både i vad som påverkar värdering av förvaltningsfastigheter och hur varierande tolkningen av principbaserade standarder kan vara. En standard kan enligt vår studie uppfyllas på fler än ett sätt. / In January 2013 IASB introduced a new standard (IFRS 13) with the intention to give guidance on how to account for and calculate fair value. Investment property is an asset class that must be reported at fair value either for valuation purposes or for disclosure purposes. Investment properties are estates held by the owner to generate rental income and/or increase in value. This study aims at investigate how IFRS 13 has affected both the valuation and accounting of investment properties of Swedish real estate companies listed on OMX Stockholm, Mid & Large Cap. The study examines the fiscal years 2011-2014 in order to try to capture the development and the changes that the implementation of the standard has given rise to. The purpose of the IASB's work is to harmonize the financial reporting globally and thus facilitate comparison of understanding of accounting from different parts of the world. The results of our study indicate that IFRS 13 has not had a major impact on the reporting of investment properties and that valuation techniques and valuation procedures have not been affected at all. An obvious pattern that can be seen in the study is that real estate companies prefer to value their investment properties based on a cash flow model based on unobservable inputs like estimates and own assumptions. This in spite of the fact that information from previous transactions from similar items should be used primarily when estimating the value of an investment property. Unobservable inputs should be avoided to the greatest extent possible when fair value are calculated because it belongs to the lowest level in the hierarchy for fair value in IFRS 13. The reason for this is that data on the higher levels (levels 1&2) are based on actual events and transactions. Unobservable data (Level 3) are based on best available information as market data from past events and transactions are missing. To investigate how companies have applied IFRS 13, a pair of disclosure requirements in the standard have been sorted out. The real estate companies’ annual reports have been studied and analyzed with these disclosure requirements as a root. To complete the study, all essential information from the company's annual reports for all fiscal years (2011–2014) has been compiled and compared. Afterwards, collected material has been analyzed using the theoretical reference frame on which the study is based. Subseque IFRS 13 is principle based, which makes the standard open to interpretation. As a result, the data collected from the annual reports are also open to interpretation. In our opinion, it is not always clear exactly what is required to meet the requirements of a principle-based standard. According to our assessment, all companies included in the study follows the disclosure requirements in IFRS 13. However, the compliance of the standard differs between the companies. The main IV difference since the introduction of the standard is that the companies generally provide more information about fair value measurement. The study has provided insight into both what factors affecting valuation of investment properties and how different interpretation of principle-based standards can be. According to our study, a standard can be met in more than one way.