Vi går Butikschefsprogrammet med inriktning mot mode och textil och har valt att utarbetaen affärsidé. Uppsatsens ämne är till viss del redan givet i och med vår utbildning,där arbetet ska ha en inriktning mot detaljhandeln.Idag befinner sig modedesigners på en tuff marknad, där konkurrensen är hård och detkan vara svårt att etablera sig på den svenska modemarknaden. Oetablerade designersefterfrågar därför en tjänst som hjälper dem med arbetet som tillkommer runt designprocessen.Marknadsföring och försäljning av deras alster anser de vara en av de svårastebitarna att själva kunna hantera.il NuovoiiiKlädkedjorna dominerar modemarknaden, men trenden går mot ett allt mer personligtmode, vilket gör att vi anser att det finns en lucka på marknaden. Därför syftar uppsatstill att undersöka om det finns en potential att starta upp en butik i Göteborg, som säljeroetablerade designers alster som bidrar till originalitet och mångfald inom modeindustrin.Den affärsidé vi har utformat grundar sig därför på att vi som ett detaljistföretagska tillhandahålla design från oetablerade designers och förmedla den till konsument. Vivill på det sättet ta vara på all den talang som finns hos Sveriges modedesignsskolor. Dåvi anser att det finns en allt för dålig koppling och integration mellan näringslivet ochden akademiska världen.I empirin har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med modedesignstudenter på Textilhögskolan(THS) i Borås, för att skapa en bild av hur de uppfattar sin nuvarande situationoch framtid. Det här för att vi ska kunna utveckla vår affärsidé i linje med derasönskemål. Vidare har vi genomfört telefonintervjuer för att skapa oss en bild av fastighetsmarknadeni centrala Göteborg. Vi har även använt oss av en kvantitativ metod ioch med en marknadsundersökning som vi genomfört i vårt valda område, i syfte atttesta vår potentiella målgrupp och om det finns ett intresse för vår idé.Resultatet av våra frågeställningar visar att både designers och konsumenter har en positivuppfattning om och visar ett intresse för vår affärsidé. Konsumenterna upplever attdet saknas unika plagg på marknaden och kan tänka sig att handla alster från oetableradedesigners. Vidare anser modedesignstudenterna att det saknas en distributionskanal,som kan sälja deras designade kreationer och som har en förståelse för hur de vill verkaoch bli exponerade på modemarknaden. / Program: Butikschefsutbildningen

The purpose of this study has been to maintain a deeper understanding of how unestablished, professional musicians can get discovered by the music industry by communication, branding and positioning of their brand at social media.We found that fans have a greater impact on unestablished musicians than we previously thought. They have to create an identity for their brand, keep active on social media and engage their fans. Musical artists must maintain an ongoing dialogue to keep their fanbase, preferably with emotions involved. No fans equals minimum attention from the industry. Uniformity and professionalism is also important, because it evokes seriousness. In order to capture the industry's interest, unestablished musicians should be working on differentiating their brands from others.

Under 2000-talet har nya tekniska innovationer både förändrat hur musik spelas in, distribueras och konsumeras. Därmed har nya möjligheter skapats för Sveriges oetablerade artister, samtidigt som utbudet blivit större och svårare att tränga igenom. Uppsatsen undersöker vad oetablerade artister har för åsikter om läget idag och fokuserar kring tre huvudområden; musikutgivning, artistens egen karriär samt musikbranschen i stort. Med djupintervjuer som metod syftar studien till att undersöka vilka problem som står i vägen för en artist som försöker etablera sig och nå ut med sin musik till en större publik. Studien har visat på att artister nuförtiden mycket enkelt kan spela in och ge ut sin musik vilket skapat en direkt länk till allmänheten. Det är dock mycket svårt att få den uppmärksammad, varför branschkontakter fortfarande värderas högt i artisters ögon. Det finns samtidigt en viss misstro mot den etablerade branschens kommersialism men varierar stort beroende på vilken typ av aktör det rör. Genom mer kunskap om fler musikrelaterade uppgifter har artisterna däremot självsäkerheten att själva kunna välja samarbetspartners utifrån var den egna kompetensen brister.