Skausmo malšinimas yra nenauja ir iki šiol aktuali problema visame pa¬saulyje, o oligoanalgezijos reiškinys, deja, yra taip pat dažnas. Mokslininkai atliko ne viena studiją ir pasiūlė būdus, kaip galima būtų išgyvendinti šį reiškinį, tačiau skausmo gydymo rekomendacijų diegimas neduoda reikiamo efekto. Tikėtina, kad nusi¬stovėjusios vietos tradicijos ar žmonių požiūris gali lemti, tai, kad įrodymais grįstos rekomendacijos yra nepilnai pritaikomos praktikoje. Todėl šiame tyrime ieškoma svarbių ūminio nediferencijuoto pilvo skausmo, klinikinių skausmo charakteristikų ir veiksnių, lemiančių ūminio pilvo skausmo efektyvų gydymą universitetinės ligo¬ninės skubios pagalbos skyriuje. Tyrimo uždaviniai: 1. Ištirti pacientų, patiriančių ūminį nediferencijuotą pilvo skausmą, klinikines skausmo charakteristikas atvykstant ir išvykstant iš universitetinės ligoninės skubios pagalbos skyriaus. 2. Įvertinti ūminio pilvo skausmo malšinimo tendencijas universite¬tinės ligoninės skubios pagalbos skyriuje ir palyginti jas su šalyje galiojančiomis rekomendacijoms. 3. Nustatyti skirtumus tarp paciento subjektyvaus pilvo skausmo stip¬ru¬mo vertinimo ir slaugytojų bei gydytojų paciento patiriamo skaus¬mo stiprumo vertinimo. 4. Ištirti stipriųjų analgetikų (morfino) poveikį neaiškios kilmės ūminio pilvo skausmo malšinimui skubios pagalbos skyriuje ir paly¬ginti jo efektyvumą su nesteroidinių vaistų nuo uždegimo (diklo¬fenako) ar placebo. / The problem of pain is not new, it remains an important global issue, and a phenomenon of oligoanalgesia, unfortunately, is also common. Different researchers conducted studies and suggested different ways to eradi¬cate this phenomenon. However, the question why patients with acute abdominal pain are treated inadequately, even with clear evidence that the treatment will not cause any adverse effects so far remains unanswered. Researchers of this study have hypothesis that the well-established local tradition or people's attitudes can lead to the fact that evidence-based guidelines are not fully applied in practice. This study investigates clinical characteristics of pain in patients with acute undifferentiated abdominal pain and to identify the factors influencing effective management of acute abdominal pain in the ED at university hospital. Objectives of the study 1. To investigate clinical characteristics of pain in patients with acute undifferentiated abdominal pain upon arrival and departure from the ED at university hospital. 2. To evaluate the trends of acute abdominal pain relief in the ED at university hospital and to compare them with current guidelines. 3. To identify differences in subjective pain intensity rating between patients with abdominal pain and assessment of nurses and doctors. 4. To investigate effect of strong analgesic drugs (morphine) for acute abdominal pain management in the ED and compare their efficacy versus NSAIDs (diclofenac) or placebo.

Bakgrund: Smärta är ett vanligt förekommande symtom hos den prehospitala patienten. Trots detta är det vanligt förekommande att smärtan underbehandlas eller inte behandlas alls. Underbehandlad smärta kan ha flera negativa konsekvenser för patienten på längre sikt, såsom kroniska smärtor och posttraumatiskt stressyndrom. Sjuksköterskan har ett ansvar att bedöma och behandla patientens smärta för att lindra det lidande som uppstår i samband med skada eller sjukdom. Syfte: Att undersöka faktorer som påverkar patientens smärtlindring inom prehospital akutsjukvård. Metod: En litteraturöversikt med integrerad analys genomfördes. Resultat: Sjutton artiklar inkluderades i litteraturöversikten. Två kategorier med två underkategorier vardera identifierades. Flera externa och mellanmänskliga faktorer som påverkar hur väl patienten som omhändertas i den prehospitala akutsjukvården smärtlindras. Ambulanspersonalens utbildningsnivå, erfarenhet och tillgång till resurser som läkemedel och stöd från kollegor men också attityder och förmåga att bedöma smärta hos olika patientgrupper spelar en roll. Patientfaktorer som smärtbeteende och kommunikationsförmåga påverkar också smärtbehandlingen. Slutsats: Det finns flera faktorer som påverkar patientens smärtlindring inom den prehospitala akutsjukvården, resultatet av denna litteraturöversikt ger en inblick i dessa. Ambulanspersonalens utbildning, erfarenhet och kunskap visade sig vara av betydelse för patientens smärtlindring och risken för oligoanalgesi, barn och personer med missbrukssyndrom visade sig vara särskilt utsatta grupper. Ambulanspersonalens inställning och attityder såväl som resurser, transporttid och vårdmiljö inverkar på smärtbehandling inom akut prehospital miljö. Aktiv fortbildning av ambulanspersonal gällande smärtbehandling och ett holistiskt omhändertagande utifrån patientens unika behov är av stor vikt för att uppnå effektiv smärtlindring och minskat lidande för patienter med akut smärta som omhändertas inom prehospital akutsjukvård. / Background: Pain is a common symptom in the prehospital patient. Despite this, it is common for the pain to be undertreated or not treated at all. Undertreated pain can have several negative consequences for the patient in the long term, such as chronic pain and post- traumatic stress disorder. The nurse has a responsibility to assess and treat the patient's pain in order to alleviate the suffering that occurs in connection with injury or illness. Aim: To examine factors that affect the patient's pain relief in prehospital emergency care. Method: A literature review with integrated analysis was conducted. Results: Seventeen articles were included in the literature review. Two categories with two subcategories each were identified. Several external and interpersonal factors that influence how well the patient cared for in the pre-hospital emergency medical care is relieved of pain. The ambulance staff's level of education, experience and access to resources such as medicines and support from colleagues but also attitudes and ability to assess pain in different patient groups play a role. Patient factors such as pain behavior and communication skills also affect pain management. Conclusion: There are several factors that affect the patient's pain relief in pre-hospital emergency care, the results of this literature review provide an insight into these. The training, experience and knowledge of the ambulance staff proved to be important for the patient's pain relief and the risk of oligoanalgesia, children and people with drug addiction proved to be particularly vulnerable groups. The attitude and attitudes of the ambulance personnel as well as resources, transport time and care environment influence pain management in the acute prehospital environment. Active continuing education of paramedics regarding pain management and holistic care based on the patient's unique needs is of great importance to achieve effective pain relief and reduced suffering for patients with acute pain who are cared for in pre-hospital emergency care.