År 2014 kom en ny lag gällande arbetet med extra anpassningar. I lagen tydliggörs den undervisande pedagogens skyldighet att sätta in extra anpassningar i ett skede där eleven inte ses nå målen. Ändringen i skollagen har medfört direkta och indirekta effekter på arbetet med extra anpassningar inom skolor i Sverige. Utifrån ramfaktorteorin såsom den skrivs fram av Dahllöf och Skritics teori om byråkratiska och adhocratiska organisationer var syftet med studien att undersöka olika professioners syn på arbetet kring extra anpassningar inom skolan som organisation. Utifrån en fenomenologisk kvalitativ intervjustudie med åtta deltagare fick vi några rektorers, lärares, speciallärares och specialpedagogers samt specialpedagogstudenters syn på fenomenet extra anpassningar sett utifrån den egna professionen. Resultaten tolkades mot bakgrund av Skrtics teori om att specialpedagogiska system kan uppstå inom skolan som organisation trots skollagens intention om inkluderande och tillgängliga lärmiljöer för alla elever inom skolan. Resultaten visade att medvetenheten och kännedomen om extra anpassningar som begrepp och fenomen kändes till av samtliga deltagare och att lagändringen år 2014 påverkade deltagarnas syn på sitt arbete med extra anpassningar. Deltagarnas olika syn på att organisera och leda arbetet med extra anpassningar tydde på att lagändringen tolkades olika beroende på profession och skola.