Norrköpings kommun stÃ¥r inför mÃ¥nga utmaningar gällande den rÃ¥dande tillväxtsituationen. OmrÃ¥det Västra staden, som innefattar stadsdelarna SÃ¥pkullen, Ektorp och Kneippen, ska utökas med cirka 2000 nya bostäder. Västra staden omrÃ¥det omfattar bland annat vägen Skarphagsleden, som idag är en genomfartsled men som med hjälp av projektet ska byggas till en stadshuvudgata. Syftet bakom detta är att barriäreffekten mellan norra och södra Ektorp ska minska, samt att kollektivtrafiken ska förbättras. MÃ¥let följande studie ska uppnÃ¥ är att ta fram ett lämpligt farthinder till den ombyggda Skarphagsleden. Fem olika farthinder har studerats; Actibump, Busskudde, IFD-dämpare, Cirkelgupp och H-gupp, vilka studeras pÃ¥ befintliga platser. Effekterna utvärderas utifrÃ¥n fyra aspekter; trafiksäkerhet, trafikmiljö, miljöeffekter och ekonomi. I början av studien utfördes observationer av farthindren, för att se trafikflöden samt trafikanternas beteenden vid passering av farthindret. Analyser med hjälp av verktyget QGIS har genomförts där omgivningen runt farthindren studerats. TrafikÃ¥tgärdernas effekter jämfördes med varandra för att ta fram vilket farthinder som anses lämpat till platsen. De tvÃ¥ farthinder som utsÃ¥gs relevanta var Actibump och Busskudde. De övriga farthindren ansÃ¥gs inte relevanta med hänsyn till trafikmiljön, trafiksäkerhet och miljöeffekter. Actibump är väl anpassad när det kommer till höga trafikflöden och för tung trafik. Farthindret strävar efter att trafiken ska hÃ¥lla ett jämnt flöde utan att behöva bromsa in vid passering av hindret och sedan accelerera. Detta bidrar till begränsade miljöeffekter samt en god trafiksäkerhet dÃ¥ trafiken hÃ¥ller den tillÃ¥tna hastigheten. Busskudden lämpar sig för större fordon, dÃ¥ de kan passera kudden grenslandes medan personbilar Ã¥ker över kudden och fÃ¥r därmed en hastighetssänkning. Vilken av dessa farthinder beror pÃ¥ vilka aspekter som anses viktigast att ta hänsyn till vid valet av farthindret för att säkerställa en god trafiksäkerhet. Actibump förefaller vara det lämpligaste farthindret vid Skarphagsleden baserat pÃ¥ aspekterna trafikmiljö, trafiksäkerhet och miljöeffekter. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>