<p>Vilka faktorer som påverkar vår upplevelse av välbefinnande och lycka väcker stort intresse hos människor. Upplevt välbefinnande (subjective well-being) kan definieras som en individs subjektiva uppfattning om sin livstillfredställelse. Grunden för denna uppfattning bygger på hur den enskilda individen skattar och utvärderar sitt liv. Stabilitet i upplevt välbefinnande påverkas av såväl situationsbundna faktorer som personlighet och affekt. Syftet med denna kvantitativa rapport var att utifrån data från forskningsprogrammet IDA undersöka sambandsstrukturen mellan de olika delarna i begreppet upplevt välbefinnande: områdesspecifikt välbefinnande å ena sidan och generellt välbefinnande med allmän livstillfredställelse, positiv affekt och negativ affekt å andra sidan. Samt att hitta eventuella könsskillnader i dessa samband. Resultatet visade på starka samband mellan generellt och områdesspecifikt välbefinnande. Det allra starkaste sambandet konstaterades mellan tillfredställelse med familjeliv och allmän livstillfredställelse. Sambandet mellan yttre villkor för arbetstillfredställelse och generellt välbefinnande var starkare för män än för kvinnor, medan partialsambandet mellan tillfredställelse med partnerrelation och allmän livstillfredställelse var starkare för kvinnor. Diskussion förs kring resultatens överensstämmelse med tidigare forskning.</p>

Vilka faktorer som påverkar vår upplevelse av välbefinnande och lycka väcker stort intresse hos människor. Upplevt välbefinnande (subjective well-being) kan definieras som en individs subjektiva uppfattning om sin livstillfredställelse. Grunden för denna uppfattning bygger på hur den enskilda individen skattar och utvärderar sitt liv. Stabilitet i upplevt välbefinnande påverkas av såväl situationsbundna faktorer som personlighet och affekt. Syftet med denna kvantitativa rapport var att utifrån data från forskningsprogrammet IDA undersöka sambandsstrukturen mellan de olika delarna i begreppet upplevt välbefinnande: områdesspecifikt välbefinnande å ena sidan och generellt välbefinnande med allmän livstillfredställelse, positiv affekt och negativ affekt å andra sidan. Samt att hitta eventuella könsskillnader i dessa samband. Resultatet visade på starka samband mellan generellt och områdesspecifikt välbefinnande. Det allra starkaste sambandet konstaterades mellan tillfredställelse med familjeliv och allmän livstillfredställelse. Sambandet mellan yttre villkor för arbetstillfredställelse och generellt välbefinnande var starkare för män än för kvinnor, medan partialsambandet mellan tillfredställelse med partnerrelation och allmän livstillfredställelse var starkare för kvinnor. Diskussion förs kring resultatens överensstämmelse med tidigare forskning.