Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att jämföra hur föreningsaktiva respektive icke föreningsaktiva elever uppfattar ämnet idrott och hälsa i årskurs 9 samt vilken betydelse kön och aktivitetsgrad har för betyget. Skiljer sig attityden till idrott och hälsa i skolan mellan föreningsaktiva och icke föreningsaktiva samt mellan könen? Finns det skillnader i betyg mellan elever med olika aktivitetsnivåer samt mellan könen i ämnet idrott och hälsa? Skiljer sig uppfattningen av tävlingsmomentet inom ämnet idrott och hälsa för föreningsaktiva respektive icke föreningsaktiva, samt om det är någon grupp som gynnas av tävlingen? Hur uppfattar elever i årskurs 9 kraven som ställs inom ämnet idrott och hälsa? Metod För att samla in de data som behövdes för studien användes en kvantitativ enkätmetod. Urvalsgruppen bestod av fem högstadieskolor varav 341 elever i årskurs nio deltog. Svarsfrekvensen uppnådde 78 %. Enkätsvaren behandlades statistiskt med hjälp av GoogleDocs samt Microsoft Excel.   Resultat Resultaten visar att föreningsaktiva får högre betyg, har en mer positiv attityd och upplever större förmåga att klara de krav som ställs i ämnet idrott och hälsa än vad icke föreningsaktiva gör. Studien visar även att pojkar premieras mer än flickor samt att högre aktivitetsnivå på fritiden är avgörande för att lyckas i ämnet. Tävlingsmomentet visar sig vara en betydande faktor för undervisning överlag, men att vissa grupperingar upplevde det viktigare än andra.   Slutsats Studiens resultat visar att föreningsidrotten återspeglas i ämnet idrott och hälsa i form av prestation och tävling. Resultaten visar även att föreningsaktiva i större omfattning premieras av deras redan tidigare erhållna rörelsekompetens. Ämnet ställs inför ett dilemma då individuella prestationer ställs emot varandra istället för att individens kunskap i relation till ämnet bedöms.   Nyckelord: Attityder, föreningsidrott, könskillnader, idrott och hälsa, oorganiserad idrott