No description available.

Syftet med studien har varit att med hjälp av intervjuer och enkäter undersöka hur Kriminalvården arbetar mot organiserad brottslighet. Uppsatsen fokuserar på tre frågeställningar; 1) varför det finns skäl för Kriminalvården att identifiera personer med koppling till organiserad brottslighet, 2) enligt vilka kriterier en sådan identifiering sker samt 3) vilka särskilda åtgärder som riktas mot dessa individer. Organiserad brottslighet har funnits i någon form under alla tider men har på senare år fått ett allt större utrymme i såväl media som inom politiken. Det förefaller finnas en allmän uppfattning om organiserad brottslighet som ett växande hot mot det svenska samhället. Regeringen iscensatte 2006 en nationell mobilisering mot organiserad brottslighet, en satsning som visat sig vara förhållandevis framgångrikt med att lagföra personer för brott. Satsningen har således inneburit fler intagna inom Kriminalvården med koppling till organiserad brottslighet. Undersökningen baseras på en intervjuundersökning med fyra anställda inom Kriminalvården, samt en kompletterande enkätundersökning bestående av 24 enkäter. Urvalet består av representanter från flertalet verksamhetsgrenar inom myndigheten, bl.a. anstalt, häkte, frivård, underrättelsetjänst, programverksamhet, Riksmottagningen och Placeringsenheten. De resultat som framkommit i undersökningen visar att Kriminalvårdens behov av att identifiera intagna med koppling till organiserad brottslighet främst är säkerhetsmässiga. Det handlar här om en ökad risk för hot och våld, ökad risk för rymning och fritagning, ökad risk för fortsatt kriminell brottslighet och en risk för etablering och nyrekrytering. Såväl enkät- som intervjuundersökningen vittnar om att synen på organiserad brottslighet skiljer sig inom myndigheten. Bland de mest frekvent återkommande kriterierna vid identifiering av intagna med koppling till organiserad brottslighet ses (1) graden av organisation, (2) etableringsgrad, (3) antalet medlemmar, (4) brottets beskaffenhet, (5) koppling till internationell verksamhet samt (6) strävan efter ekonomisk vinning. Kriminalvården har idag relativt få insatser som särskilt riktar sig till intagna med koppling till organiserad brottslighet. Ett av myndighetens viktigaste redskap är möjligheten att placera och differentiera intagna i denna kategori. Utöver detta finns även ett samarbete med Exit, ett särskilt behandlingsprogram, ett förbud mot exponering av tillhörighet och en restriktivitet gällande permissioner och utslussningsmöjlighet.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att jämföra föreningsaktiva elevers utövande av spontanidrott jämfört med elever som inte är föreningsaktiva. Vi har använt oss av följande frågeställningar: Vilka olika spontanidrotter ägnar sig elever åt på fritiden? Hur ofta ägnar sig eleverna åt spontanidrott inom ramen för skoldagen? I vilken typ av miljö sker spontanidrotten? Saknar eleverna någon plats eller miljö för att kunna utöva spontanidrott? Metod I studien använder vi oss av en kvantitativ enkätundersökning med i huvudsak slutna svarsalternativ. Totalt har 289 högstadieelever i årskurs 6-9, fördelat på två skolor i södra delen av Stockholm läns, deltagit i studien. Resultaten har analyserats med hjälp av Pierre Bourdieus kultursociologiska teori. Resultat Totalt sett visar resultatet på att det finns tydliga skillnader när det gäller utövande av spontanidrott beroende på om du är föreningsaktiv eller inte. Framförallt finns det skillnader vad gäller deras spontana idrottsutövande på fritiden. Inom ramen för skoldagen är skillnaden inte lika stor. Den vanligaste spontanidrotten på fritiden är för de icke föreningsaktiva promenad och löpträning och för de föreningsaktiva löpträning och fotboll. Under skoldagen är fotboll den vanligaste aktiviteten och även den spontanaktivitet där det är som störst skillnad mellan grupperna. Förutom fotboll är den vanligaste spontanaktiviteten inom ramen för skoldagen promenad, "annat", basket och bordtennis. De föreningsaktiva är även mer aktiva inom friluftsliv, där de dominerar fyra av aktiviteterna och är procentuellt sett mer aktiva. Vandring i naturen och klättring är de enda av de i svaren förutbestämda aktiviteterna där det inte är någon skillnad. Det finns tydliga skillnader mellan grupperna när det gäller i vilken typ av miljö spontanidrottandet på fritiden sker. Fotbollsplan, idrottshall och näridrottsplats dominerar de platser där de föreningsaktiva eleverna utövar sin spontanaktivitet. Däremot är skatepark och lekpark de miljöer där de icke föreningsaktiva eleverna återfinns. Även under ramen för skoldagen är skillnaderna desamma, enda undantaget är lekparken som inte visar någon tydlig skillnad. De föreningsaktiva eleverna är i större utsträckning aktiva på fritiden tillsammans med sina föräldrar: om eleven är aktiv tillsammans med dina föräldrar så är han/hon även aktiv inom en föreningsidrott. Slutsats Utifrån vårt resultat och vår diskussion har vi dragit följande slutsatser: Föreningsaktiva ungdomar är mer fysiskt aktiva på sin fritid, både vad gäller spontanidrott och utövande av friluftsaktiviteter. Ungdomar som genomfört träning, motion eller friluftsaktivitet med sina föräldrar är också i större utsträckning föreningsaktiva och mer aktiva på sin fritid. Hos de föreningsaktiva eleverna är fotboll den populäraste aktiviteten att utöva på sin fritid och under skoldagen. Hos de icke föreningsaktiva eleverna är promenad den populäraste aktiviteten att utöva på sin fritid och under skoldagen. Fotbollsplanen är den miljö som är mest använd i samband med spontanidrott, och är den miljö för spontanidrott som ungdomarna vill ha mer av. / Aim The purpose of this study was to compare students in organized sport compared to students who are not active in organized sport. We used the following questions: What different spontaneous sports engage students in their leisure time? How often engage students to spontaneous sport within the school day? In what type of environment is spontaneous sport located? Are the students missing any place or environment to practise spontaneus sports? Method In this study we used a quantitative questionnaire with mainly closed responsed options. A total of 289 secondary school students in grades 6-9, divided into two schools in the southern part of Stockholm County participated in the study. The results were analyzed with the help of Pierre Bourdieu's theory of cultural sociology. Results Overall results show that there are an clear difference in the spontaneous sport activity depending on whether you are involved in organized sports or not. Above all, there are differences in terms of their spontaneous sport in their leisure time. As part of the school day, the difference is not as great. The most common spontaneous sport during leisure time is for the non-organized sport students active walking and jogging, and the organized sport students it is jogging and soccer. During the school day is football the most common activity and also the spontaneous sport where there is the greatest difference between the groups. Besides football, the most common spontaneous activity within the school day is: walk, "other", basketball and table tennis. The organized sport students is also more active in outdoor activities, where they dominate four of the activities and are proportionally more active. Natural Trail and climbing are the only activities of the responses where there is no difference. There are clear differences between the groups in terms of what type of environment the spontaneous sport is practised during leisure time. Football pitch, sports hall and ”näridrottsplats” dominate where the organized sport students exercise their spontaneous sport. However, in the skatepark and in the playground is where the non-organized sport students are being found. Even in the school day the differences are the same, only exception is the playground which shows no clear difference. The organized sport students are more active on their leisure time with their parents. If the student is active with their parents so is he/she also active in an organized sport. Conclusions Based on our results and our discussion, we have the following conclusions: The organized sports students are more physically active in their leisure time, both in spontaneous sports and outdoor activity. If the students had completed training, exercise or outdoor activity with their parents, they are more widely active in organized sports and more active on their leisure time. Students who is organized in sport has football as their most popular activity to exercise on their spare time and during the school day. In the non-organized students are walking the most popular activity to exercise in their spare time and during the school day. The football field is the environment that is most used in conjunction with spontaneous sport, and that it is also the environment that students lack the most.

No description available.

No description available.

During the past few years cooperation between the EU member states has expanded considerably in areas such as justice and homeland affairs. International cooperation in criminal justice has become more important as borders between EU countries has been lifted and because of this, various criminal groups have also had more opportunities to commit crimes cross borders. The Italian mafia groups in particularly have been operating in almost every country in Europe and have exploited the possibilities offered by the EU. The increase of organized crime in Europe has created a demand for EU to step up their actions against the organized crime. The purpose of this essay is to investigate exactly how the significant EU is has been in battling organized crime in Italy. The study is a case study based on the work importance of the EU in the fight against organized crime in Italy. The main research questions of the paper are: How does the Italian government work to fight organized crime? How does the EU work to fight organized crime?Italian government use the EU to fight organized crime in Italy? What does the EU do to fight organized crime in Italy? To what extent is this cooperation effective? This investigative report concludes that the EU has over the years established many different action plans, directives and organizations. All of which the Italian government has chosen to implement. The result of this has been that Italy’s opportunities to battle organized crime has improved and they are today seen as a role model for the other member states on how to battle organized crime in cooperation with the EU.  the EU does not have much importance for Italy’s fight against organized crime. ToHowever, to be able to play a more important role the EU needs to establish clear guidelines and formal agreements on how to battle organized crime on an international level.

<p>Denna uppsats behandlar ämnet facket och individualisering. Den specifika frågeställningen är: hur påverkar individualiseringen facket? Studien tar sin utgångspunkt i teorier om individualiseringen. Gemensamt för dem är den ökade tron på individens betydelse.</p><p> </p><p>För att kunna undersöka vad individualiseringen ger för effekter på fackföreningsrörelsen har sex företrädare för olika fackföreningar intervjuats. Utifrån teori och intervjuer görs möjliga tolkningar om hur individualiseringen påverkar fackföreningsrörelsen.</p><p> </p><p>Teoriavsnittet är indelat i fem olika teman med rubrikerna, självständiga individer, aktiva individer aktiva medlemmar, en mer ifrågasättande attityd, en generationsfråga och slutligen temat flexibilitet. Rubrikerna är kopplade till teoretiska resonemang, som rör individualiseringen, främst genom Ulrich Beck, Anthony Giddens, Ronald Inglehart och Adrienne Sörbom. Vi får bland annat ta del av teorier kring den självständiga individen och dess olika konsekvenser och uttryck.</p><p> </p><p>I resultatdelen visar jag, genom en analys av respondenternas berättelser och resonemang, några möjliga konsekvenser av individualiseringen för fackföreningsrörelsen. Den individuella lönesättningen är enligt respondenterna ett exempel på hur facket bemöter individualiseringen. Genom den individuella lönesättningen får en mer aktiv medlem ett större spelrum.</p><p> </p><p>I slutdiskussionen konstateras att individualiseringen påverkar fackföreningsrörelsen. Individer vill i högre grad se nyttan med facket eftersom det idag reflekteras över, i allt högre grad, medlemskapets innebörd. Vilket är en effekt av det större ansvar människan uppfattar sig ha över sitt liv och livssituation. Särskilt viktigt blir det för facket att ha en fungerande kommunikation där innebörden av ett fackligt medlemskap blir tydligt eftersom teori och empiri visar på att individer i högre grad idag vill kunna värdera och tolka sitt medlemskap. Men en kommunikation där innehållet inte känns relevant är lönlöst. I slutdiskussionen resoneras det därför även ikring vilka innehållsförändringar i facket som skulle vara relevanta utifrån individualiseringsperspektivet.</p>

Denna uppsats behandlar ämnet facket och individualisering. Den specifika frågeställningen är: hur påverkar individualiseringen facket? Studien tar sin utgångspunkt i teorier om individualiseringen. Gemensamt för dem är den ökade tron på individens betydelse.   För att kunna undersöka vad individualiseringen ger för effekter på fackföreningsrörelsen har sex företrädare för olika fackföreningar intervjuats. Utifrån teori och intervjuer görs möjliga tolkningar om hur individualiseringen påverkar fackföreningsrörelsen.   Teoriavsnittet är indelat i fem olika teman med rubrikerna, självständiga individer, aktiva individer aktiva medlemmar, en mer ifrågasättande attityd, en generationsfråga och slutligen temat flexibilitet. Rubrikerna är kopplade till teoretiska resonemang, som rör individualiseringen, främst genom Ulrich Beck, Anthony Giddens, Ronald Inglehart och Adrienne Sörbom. Vi får bland annat ta del av teorier kring den självständiga individen och dess olika konsekvenser och uttryck.   I resultatdelen visar jag, genom en analys av respondenternas berättelser och resonemang, några möjliga konsekvenser av individualiseringen för fackföreningsrörelsen. Den individuella lönesättningen är enligt respondenterna ett exempel på hur facket bemöter individualiseringen. Genom den individuella lönesättningen får en mer aktiv medlem ett större spelrum.   I slutdiskussionen konstateras att individualiseringen påverkar fackföreningsrörelsen. Individer vill i högre grad se nyttan med facket eftersom det idag reflekteras över, i allt högre grad, medlemskapets innebörd. Vilket är en effekt av det större ansvar människan uppfattar sig ha över sitt liv och livssituation. Särskilt viktigt blir det för facket att ha en fungerande kommunikation där innebörden av ett fackligt medlemskap blir tydligt eftersom teori och empiri visar på att individer i högre grad idag vill kunna värdera och tolka sitt medlemskap. Men en kommunikation där innehållet inte känns relevant är lönlöst. I slutdiskussionen resoneras det därför även ikring vilka innehållsförändringar i facket som skulle vara relevanta utifrån individualiseringsperspektivet.

The objective of this thesis was to research and gain knowledge about people involved in organized crime in Sweden. By conducting interviews we were able to analyze what factors played a role in an individual's choice to become a member of a criminal gang, as well as to gain an overall picture of these people. The qualitative research was carried out in three different cities in Sweden. Three people, aged between 30 and 60, who are currently members of a gang, were interviewed. In these interviews they shared their life stories in terms of childhood, youth, gang involvement as well as their hopes for the future. The results were then further analyzed to explore any similarities and differences among the participating individuals. Furthermore, these results were then compared with previous research on the topic, as well as different theories. We were  able to conclude several common trends in the experiences of the interviewed people despite all of them being unique. Among other findings, we could see that theories regarding risk factors for criminal development were mostly coherent with that of the interviewees. Risk factors can be segregated into the individual level, family level, peer level, school level and community level. Research on risk factors were shown to match the interviewees' life stories quite well. Some of the common factors were that two of the people who were interviewed came from broken family relationships, all three described themselves as drawn to peer groups seeking excitement, and all three said that their time at school was characterized by violence. All the people interviewed are active members of a gang because it "suited their needs. They all noted, however, that a disadvantage of this lifestyle is that it comes with a lot of stress, especially the fight against the judiciary. It was clear to all three people that they find it difficult to obey the law and that it would be difficult to leave the criminal underworld completely. This means that chronic criminality, as well as other behavior, is the result of habits that are fundamentally difficult to break.

Det finns flertalet definitioner av organiserad brottslighet och detta leder till en begreppsförvirring. Därmed kommer i denna uppsats begreppet organiserad brottslighet problematiseras. Syftet med uppsatsen är att, genom att applicera EU:s definition av organiserad brottslighet på fiktiva fallexempel i tre filmer, undersöka om definitionen ger tydliga riktlinjer för identifikation av kriminella organisationer eller om den bidrar till den rådande begreppsförvirringen. Detta gör vi med följande frågeställning: Vilka (typer av)organisationer kan definieras som organiserad brottslighet enligt EU:s definition? Eftersombegreppet organiserad brottslighet antyder organisering valde vi att fördjupa oss i Göran Ahrnes organisationssociologiska synsätt. Dessutom användes hans teori för att kunna identifiera organisationer i vårt empiriska material som utgjordes av tre filmer där olika typer av kriminella grupperingar presenterades. Studien utfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visade att enligt Göran Ahrnes organisationssociologiska teori existerar organisationer i samtliga filmer. Vidare, trots att organisationerna i filmerna var väldigt åtskilda uppfyllde de EU:s definitions kriterier för organiserad brottslighet. Slutligen kom vi fram till att den stora problematiken ligger i begreppet organisation då den är alldeles för bred och kan feltolkas. Det andra problemet är att de befintliga definitioner som används idag misslyckas att lyfta upp det unika med organiserad brottslighet.