Rast finns schemalagt i alla skolor men det är otydligt vad rasten bör innehålla och hur den kan nyttjas för elevernas lärande. Syftet med studien är att beskriva och skapa förståelse för olika aspekter av rasten som pedagogiskt verktyg utifrån åtta pedagogers uppfattningar. För studien användes en fenomenografisk ansats, fenomenografi är en passande analysmetod till studien då forskaren eftersträvar att undersöka fenomenet utifrån likheter, skillnader och varierande uppfattningar. I vårt fall hur pedagoger uppfattar rastens betydelse för det pedagogiska arbetet i skolan. För att samla in empiriskt material till denna studie har åtta kvalitativa intervjuer genomförts med pedagoger som arbetar på fritidshem. I resultatet visas de intervjuade pedagogernas varierade uppfattningar kring fenomenet. Vidare beskrivs att rastens betydelse jämförs med traditionella lektioner då rasten finns schemalagd och är en del av skoldagen. Samt att pedagogers engagemang för sin yrkesroll och positiva effekter av rasten som pedagogiskt verktyg. Det visar således likheter och skillnader i pedagogers uppfattningar om rastens betydelse för det pedagogiska arbetet i skolan. När vi jämfört vårt resultat med tidigare forskning framträdde en bild av att pedagogerna använder sig av organiserade aktiviteter i rastverksamhet. / <p>2020-06-08</p>

Uppsatsen behandlar små staters möjligheter att utöva inflytande inom EU. Detta är intressant då en större del av de europeiska medlemsstaterna består av mindre stater. Studiens empiri har varit till för att belysa det svenska nationella arbetet kring organiserad brottslighet och utformandet av Stockholmsprogrammet, då med hänsyn till att Sverige var ordförandeland i EU:s ministerråd hösten 2009. Utifrån Stockholmsprogrammet skapades sedan EU:s interna säkerhetsstrategi (ISS). Denna undersökning har ämnat belysa till vilken grad Sverige har använt sitt ordförandeskap för att utöva inflytande i skapandet av Stockholmsprogrammet och till vilken grad detta inflytande hade på EU:s interna säkerhetsstrategi som skapades under det spanska ordförandeskapet våren 2010. Studiens teoretiska anknytning har varit forskning som bedrivits kring småstaters möjlighet till att utöva inflytande i EU. Undersökningen har genomförts utifrån två metodologiska steg, det första steget har gjorts genom en explaining- outcome process-tracing för att se på det svenska arbetet fram till Stockholmsprogrammet och den andra delen av studien har genomförts genom en kvalitativ innehållsanalys, för att utröna ifall det svenska inflytandet från Stockholmsprogrammet gett några avtryck på EU:s interna säkerhetsstrategi (ISS). Resultatet för studien visar på att Sverige sett ordförandeskapet i EU som en essentiell plattform för att implementera nationella intressen och åsikter på den europeiska nivån. Undersökningen har sträckt sig från 2007 då Sverige startade sin nationella satsning mot grovt organiserad brottslighet till 2010 då både Stockholmsprogrammet och EU:s interna säkerhetsstrategi togs i bruk. Undersökningen tillbakavisar Diane Pankes teori att äldre småstater tenderar att inte se ordförandeskapet som ett centralt forum för att utöva inflytande, något denna studie i motsats påvisar att Sverige gjort. Studien har även visat på att det svenska inflytandet har gett vissa avtryck på den europeiska interna säkerhetsstrategin (ISS).

This qualitative discourse analysis examines the way in which the state’s intervention in issues concerning the public library in Sweden is depicted before the establishment of said institution, and more spefically during the years 1898 to 1903. The general aim of said analysis is to act as a kind of balance to the prevailing representation of the public library as an altogether democratic institution. In summary the public library is presented in the source material as being the solution to an array of societal issues. The background to these matters is furthermore explored to some extent. Among these, pulic library initiatives as one of the components in a larger popular education project can be mentioned. The further goal of this project is in turn to produce a more effective workforce and thereby strengthen the competetivness of the nation’s industries, as well as to function as an intrument for social integration, pacification of the working class, and development of a civic subject position. The theoretical approach has been composed of a number of various orientations. What can be said to be the common denominator of these, is the point of departure in historical materialism, as well as to some extent an understanding of the relation between state and civil society as being integrated in each other, rather than separated by a distinct boundary. In short the study concludes that the subsidization of public libraries by the state constitutes part of the transition from the an industrial capitalism, to that of an organized such. This change is pursued by efforts towards conjuring a mobilization behind the national project, and the strengthening of the nation’s industries in relation to international competition. Simultaneously a form of renegotiation of the social contract takes place, in which the cultivation of the subject position of the citizen as an alternative to that of the class-related subject can be said to be a crucial component. Altogether the long-term purpose of said activities can be interpreted as ways of suppressing an open class conflict, and turning it into a latent one. The public library is presented as a significant component in said process, since it contributes to an increase in the general level of education, an experience of national affinity and participation, as well as a concession to demands for social reforms.

Organiserad brottslighet är ett omdebatterat ämne som i denna studie har studerats utifrån Polismyndigheten samt samverkande myndigheters perspektiv.1 Studien syftar till att bringa förståelse för hur detta ämne beskrivs och framställs. Dessutom visar den tidigare forskningen på avsaknad av studier som studerar detta utifrån ett polisiärt/myndighetsperspektiv. Därmed bidrar denna studie till att fylla den kunskapslucka som finns krig hur nutida organiserad brottslighet framställs utifrån ett polisiärt/myndighetsperspektiv i Sverige. Frågeställningen som besvaras i studien är följande “Hur framställs organiserad brottslighet och problembilden i Polismyndighetens rapporter samt i de myndighetsgemsamma rapporterna om organiserad brottslighet?”. Denna frågeställning studeras med hjälp av dokumentanalys där Polisens samt myndighetsgemensamma rapporter publicerade mellan år 2015–2019 analyseras med en tematisk analys. Studien har en abduktiv ansats och de teorier som används i studien är byråkratimodellen, skyddsteorin, entreprenörsteorin samt teorin om social inbäddning/nätverksteorin. Studiens resultat visar på att framställningen innehåller tre teman: motiv, struktur samt involvering. Den organiserade brottslighetens motiv framställs utifrån två underteman: ekonomisk vinning samt ideologiskt motiv. Den ekonomiska vinningen är det dominerande motivet bakom organiserad brottslighet och framställningen av detta motiv ligger i linje med entreprenörsteorin. Vidare beskrivs strukturen utifrån två teman: nätverksstruktur och hierarkisk struktur. Nätverksstrukturen är mest framträdande i materialet och detta tema visar likheter med nätverksteorin/teorin om social inbäddning men har även inslag av byråkratimodellen samt entreprenörsteorin. Även involvering utgörs av två teman: släkt och bekanta samt skuldsättning. Resultaten kring skuldsättning visar däremot inte någon tydlig koppling till en etablerad teori. Däremot finns det vissa likheter mellan skyddsteorin och skuldsättning. Dessa likheter innebär däremot inte att denna teori kan förklara temat. Involvering i förhållande till släkt och vänner visar däremot på en tydlig koppling till teorin om social inbäddning/nätverksteorin.

Studien analyserar statens offentliga utredning SOU 2018:85 om slopad straffrabatt för unga myndiga dels utifrån ett kritiskt kriminologiskt perspektiv på kriminalpolitiken, och dels utifrån problematiken kring den brottsoffer-förövaröverlappning som särskilt unga lagöverträdare sägs pendla mellan. Syftet med studien var således att kvalitativt studera hur lagförslaget kan ses utifrån ett kriminalpolitiskt perspektiv, framförallt utifrån den trend som många kriminalpolitiska forskare observerat och kallar för den straffande vändningen eller the punitive turn. Genom en kvalitativ innehållsanalys, synliggjordes de spänningar och motsättningar där man från politiskt håll är i behov av en snabb lösning på den upplevda krisen med den organiserade brottsligheten, samtidigt som utredarnas uppdrag som experter är att åberopa och luta sig mot forskning för en mer långsiktig och hållbar kriminalpolitik. Vidare var syftet också att utifrån ett kritiskt viktimologiskt synsätt undersöka hur lagförslaget om att slopa straffrabatten för unga myndiga kan ses i ljuset av en brottsoffer- förövaröverlappning. Studien resulterar i att lagförslaget snarare kan ses som en politisk taktik för att visa för allmänheten att något görs i syfte om att vinna fler av allmänhetens röster. Denna slutsats bygger på att utredarna genomgående i utredningen lyfter forskning och argument som talar emot ett slopande av straffrabatten, trots detta ligger ändå lagförslaget kvar idag. I utredningen lyser vidare problematiken kring brottsoffer-förövaröverlappningen med sin frånvaro, något hela rättssystemet verkar ha problem med att hantera där man antingen ses som brottsoffer eller förövare. De unga lagöverträdare som exempelvis är ”offer” för uppväxtförhållanden tenderar därför att falla mellan stolarna.

Participation in organized sport has been in a decline for the past decade, but there is still an exercisetrend in Sweden, as people are training individually. For that reason, the purpose of this study is tounderstand how the sport movement relates to the exercise trend. The study addresses the followingquestions: How do sport clubs perceive the exercise trend? Have sport clubs worked and adaptedactivities around the exercise trend? Are there any difficulties working with the exercise trend? How canthe clubs work around the exercise trend and develop according to the clubs themselves? The study wasdone using a qualitative method interviewing eight sport clubs using semi-structured interviews. Theresults show that every sport club in the study have worked towards the exercise trend in one way oranother. Sport clubs are mostly aware of the exercise trend and are trying to adapt to it. Some of theclubs are going great lengths to work and adapt to the exercise trend while some clubs are not. Based onthe results there are some challenges the clubs need to consider internally and externally.

In 2023 Sweden experienced a large increase in organized crime which resulted in a series of explosions and gun-violence mainly between two criminal organizations. This received major attention from both the political arena and news outlets. The purpose of this study is to explore how Swedish news media construct their articles about the criminal organizations and perpetrators during the wave of ‘gang-violence’ during 2023. Using a qualitative critical discourse analysis the two largest evening newspapers in Sweden were analyzed. The results indicate that the criminal gangs and their leaders are constructed as well organized and systematic in their activities while the average members are constructed as disorganized, if described at all. The leaders are constructed in ways similar to celebrities or leaders of their own military. The youth members are constructed as victims of the gangs at the same frequency as they are average members. Finally, the potential effects this discourse may lead to is also discussed.

Den svenska poliskåren är för närvarande utsatt för kraftiga konsekvenser av den förändrade organiserade brottsligheten och har varit det under några år. Denna snabba förändring i samhället medför en ökad utsatthet för poliserna, vilket påverkar polisens psykosociala arbetsmiljö. Den främsta vetenskapliga utgångspunkten för denna uppsats var det psykosociala perspektivet angående psykologiska risker och stressorer kopplade till samhällsförändringar. Vidare så användes öppna ostrukturerade intervjuer med fokusgrupper för att samla in data som bearbetades med hjälp av tematisk och teoretisk analys. Frågeställningen är inriktad på att förstå hur poliserna i norra Sverige upplever sin psykosociala hälsa i ljuset av den aktuella samhällssituationen gällande den organiserade brottsligheten samt för att fördjupa förståelsen inom polisprofessionen och möjliggöra att befintliga kunskapsluckor fylls i det valda forskningsområdet. Resultaten visar att förändringar i samhället är en av orsakerna till polisernas förändrade arbetssituation och ökade stressnivåer. Liknande problem som ses i utsatta områden har börjat uppstå även utanför dessa områden, vilket bekräftas av respondenternas beskrivningar av sin arbetsmiljö. Förändringarna har skapat stressande omständigheter för poliserna och belyser behovet av en kunskapsfördjupning inom det psykosociala området. Uppsatsen pekar på behovet av förbättrade coping-strategier och stödsystem för att hantera den ökade stressen bland poliserna. Tydliga riktlinjer och stöd från ledningen är avgörande för att främja en hälsosam arbetsmiljö och minska risken för långvariga negativa hälsoutfall bland personalen. Slutsatsen är att den organiserade brottslighetens utveckling och dess konsekvenser, tillsammans med bristande resurser och stöd, fungerar som en moderator i den psykosociala arbetsmiljön för poliserna. Det är avgörande att organisationen riktar fokus på att hantera de psykologiska påfrestningarna bland personalen för att säkerställa en effektiv och långsiktig polisverksamhet.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att belysa vilka de viktigaste komponenterna och faktorerna inom leisure constraints theory är hos tjejer, 21 år eller äldre, som fortsätter med organiserad idrott. Frågeställningarna som behandlades var: vilken komponent inom leisure constraints theory är den viktigaste? och vilka faktorer inom de tre olika komponenterna är de viktigaste? Metod: Detta var en tvärsnittsstudie där 53 tjejer mellan 21–30+ år svarade på en kvantitativ enkät om anledningar att fortsätta idrotta baserad på leisure constraints theory. Enkäten använde påståenden där respondenterna fick svara på en likertskala från 1–5, “stämmer inte alls” till “stämmer helt”. Likertskalan omvandlades till poäng 1–5 som nyttjades till att räkna ut medelvärde för varje komponent och totalpoäng för varje faktor. Resultat: Studien visade att faktorer inom den intrapersonella komponenten, såsom glädje för idrotten och inre motivation, skattades högst. De interpersonella faktorer som ansågs viktigast var support från familjen och ingen upplevd press från vänner utanför idrotten. Att ekonomi inte var ett hinder för fortsatt idrottande samt att träningsanläggningen och organisationen ansågs vara tillfredsställande var de viktigaste strukturella faktorerna. Slutsats: Inom leisure constraints theory är det intrapersonella faktorer som är viktigast för tjejer, 21 år eller äldre som fortsatt med organiserad idrott. Genom att ta hänsyn till de faktorer som visade sig vara viktigast för fortsatt idrottande kan idrottsrörelsen i stort och lokala föreningar främja ett livslångt organiserat idrottande för tjejer, så att de kan ta del av alla de fysiska, psykiska och sociala hälsofördelar idrotten medför.

Brott är generellt sett ett område som motsvarar många kriterier för nyhetsvärdering inom journalistiken och ämnet lockar till läsning. När media rapporterar om olika händelser i världen får därför framförallt våldsbrott mycket publicitet. Det finns tidigare forskning som visar att medias frekventa rapportering om brott skapar en obefogad rädsla hos befolkningen. Mycket forskning kring brott i media finns både nationellt och internationellt, men denna studie fokuserar på en viss typ av brottslighets plats i media som inte alls är lika utforskat, nämligen organiserad brottslighet. Vi tittar på hur den organiserade brottsligheten gestaltas i svensk nyhetsmedia, vilka skillnader det finns i rapporteringen av denna typ av brott i jämförelse med annan kriminalitet, samt om rapporteringen i morgonpress och kvällspress skiljer sig från varandra. Undersökningen gjordes genom en kvantitativ innehållsanalys på 200 artiklar. Hälften av dessa var publicerade i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som representerar morgonpress medan den andra hälften hämtats från Aftonbladet och Expressen som i undersökningen representerar kvällspress. Artiklarna är också uppdelade där 100 stycken behandlar organiserad brottslighet och de resterande 100 annan typ av kriminalitet. Undersökningen visade att rapporteringen om de olika typerna av brott skiljer sig. Organiserad brottslighet får mer fysisk plats i tidningarna då de i fler fall finns med bilder. Denna typ av kriminalitet framställs som ett större hot/risk än annan brottslighet, händelser gestaltas mer förstorat, och bilderna i dessa artiklar förstärker ofta en hotfull känsla. Organiserad brottslighet gestaltas som farligare än annan brottslighet. Vi såg utöver detta också skillnader i de olika typerna av press. Kvällspress skriver på ett mer förstorat sätt om organiserad brottslighet än vad morgonpress gör, vilket i denna studie innebär att de använder fler ord som endast finns där i syfte att förstärka olika känslor. Kvällspress använder sig också mer av bilder för att befästa de känslorna artikeln ska förmedla. Med stöd av dagordningsteorin, nyhetsvärdering och nyhetsurval, gestaltningsteorin samt kriminaljournalistik har vi utefter våra resultat analyserat och diskuterat vår forskningsfråga. Vi förstår varför organiserad brottslighet får mycket plats då den uppfyller kriterier för att skapa mediedramaturgi, men anser att det kan vara problematiskt då media med hjälp av sin gestaltning kan skapa en obefogad oro och rädsla bland publiken. Detta påverkar inte bara individen utan även samhället i stort eftersom människors bild av den kriminella världen kanske inte stämmer överens med verkligheten. Eftersom detta kan ge effekt på hela samhället anser vi att studien är relevant för makthavare i landet och Polismyndigheten. Under denna studie har det framgått att forskning om organiserad brottslighet är begränsad. Det finns dåligt med statistik och fakta om denna typ av brott och vi ser gärna att man i framtiden forskar vidare i fältet. Som påbyggnad av detta finns det inte heller mycket forskning att hitta om organiserad brottslighet i förhållande till media. Detta saknas framförallt i svensk forskning och vi skulle gärna se framtida svenska forskare fördjupa sig mer i detta område, till exempel genom en liknande studie, med ett större empiriskt material, för att få en ännu bättre bild av gestaltningen av organiserad brottslighet i media. / Crime is an area that meets the requirements for being highly valued as a news topic and is often something that attracts the readers. When media is reporting about what’s going on in the world is especially violent crimes getting much publicity. Previous research shows that medias frequent way to report about crimes creates an uncalled-for fear among the population. There is a lot of national and international research about crime in media, but this study will focus on a special type of crime and the place it has in media, namely organized crime. We look at how organized crime is portrayed in Swedish news media, which differences it is compared to other crimes, and also if morning press and tabloid press reports in different ways and in that case how. The study was done by a quantitative content analysis on 200 articles. Half of these were published in Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet which is morning press while the other half is from Aftonbladet and Expressen which represents the tabloid press. The articles is also divided in to 100 articles about organized crimes and the remaining 100 about other crimes. The study shows that the reporting about the two types of crimes has differences. Organized crime gets more physical space in the papers due to the fact that these crimes more often has pictures in the articles. This type of crime is portrayed like a bigger threat and risk compared to other crimes, it is often written in a magnified way and the pictures is used to increase the sense of threat/risk. Organized crime is portrayed as much more dangerous than other crimes. We also saw differences in the two types of newspaper. Tabloid press is writing in a more magnified way than morning press, which in this study means that they more often use words that is only there in the purpose of increasing the sense of threat. Tabloid press is also using more pictures to fortify the feeling that the article is supposed to mediate. With the support of the agenda setting theory, valuation and selection of news, framing theory and court journalism did we along our results analyze and discuss the research question. We understand why organized crime is getting as much publicity as it does, due to the fact that it fulfills the criterias to create media dramaturgi, but we also see it as a problem as media with its portraying can create an uncalled-for fear and concern among the crowd. It does not just affect the person but also the society since the image of the criminal world that people has disagree with the reality. Since this can affect the entire society we mean that this study is relevant for rulers of the country and the police. During the study has it been stated that research about organized crime is limited. There is not much statistics and facts about this type of crime, so we would like to see more research in this field overall. Build up on this there is not much research to find about organized crime in relation to media either. Above all it is the swedish research that’s lacking in this field and we would like to see future swedish researchers immerse themselves into this field. For example, through a study like this, but with a bigger empirical data, to get a better understanding of the relationship between organized crime and media.