Organiserad brottslighet är ett omdebatterat ämne som i denna studie har studerats utifrån Polismyndigheten samt samverkande myndigheters perspektiv.1 Studien syftar till att bringa förståelse för hur detta ämne beskrivs och framställs. Dessutom visar den tidigare forskningen på avsaknad av studier som studerar detta utifrån ett polisiärt/myndighetsperspektiv. Därmed bidrar denna studie till att fylla den kunskapslucka som finns krig hur nutida organiserad brottslighet framställs utifrån ett polisiärt/myndighetsperspektiv i Sverige. Frågeställningen som besvaras i studien är följande “Hur framställs organiserad brottslighet och problembilden i Polismyndighetens rapporter samt i de myndighetsgemsamma rapporterna om organiserad brottslighet?”. Denna frågeställning studeras med hjälp av dokumentanalys där Polisens samt myndighetsgemensamma rapporter publicerade mellan år 2015–2019 analyseras med en tematisk analys. Studien har en abduktiv ansats och de teorier som används i studien är byråkratimodellen, skyddsteorin, entreprenörsteorin samt teorin om social inbäddning/nätverksteorin. Studiens resultat visar på att framställningen innehåller tre teman: motiv, struktur samt involvering. Den organiserade brottslighetens motiv framställs utifrån två underteman: ekonomisk vinning samt ideologiskt motiv. Den ekonomiska vinningen är det dominerande motivet bakom organiserad brottslighet och framställningen av detta motiv ligger i linje med entreprenörsteorin. Vidare beskrivs strukturen utifrån två teman: nätverksstruktur och hierarkisk struktur. Nätverksstrukturen är mest framträdande i materialet och detta tema visar likheter med nätverksteorin/teorin om social inbäddning men har även inslag av byråkratimodellen samt entreprenörsteorin. Även involvering utgörs av två teman: släkt och bekanta samt skuldsättning. Resultaten kring skuldsättning visar däremot inte någon tydlig koppling till en etablerad teori. Däremot finns det vissa likheter mellan skyddsteorin och skuldsättning. Dessa likheter innebär däremot inte att denna teori kan förklara temat. Involvering i förhållande till släkt och vänner visar däremot på en tydlig koppling till teorin om social inbäddning/nätverksteorin.