Syftet med denna studie är att studera pedagogers syn och åsikter kring mobbning på skolgården och hur de vill arbeta för att motverka detta; genom till exempel övervakning eller rastverksamhet. Vi ville även undersöka om pedagoger upplevde att det fanns en skillnad mellan flickor och pojkars mobbning, och om detta påverkade deras arbete på rasten. Vi har i studien använt oss av ett sociokonstruktionistiskt perspektiv. Vi valde att genomföra intervjuer på fyra skolor med totalt fjorton personer. Intervjuerna analyserades sedan för att identifiera teman som reflekterade pedagogernas tankar. Resultaten visade att många pedagoger är positiva till rastverksamhet men har främst andra idéer på hur mobbning skall bekämpas på skolgården. Många pedagoger såg skillnader mellan flickor och pojkars mobbning, vilket stämde väl överens med tidigare forskning. För att motverka skillnader ville pedagogerna gärna blanda flickor och pojkar mer i lek. När det kom till pedagogers roll på skolgården visade det sig att många pedagoger ogillade titeln rastvakt, samtidigt som de sa emot sig kring denna roll då de efterlyste mer övervakning på skolgården.

No description available.

I ett samhällsperspektiv är organiserad Gynekologisk cellprovtagning (GCK) en kostnadseffektiv metod för att förebygga samt minska dödligheten i livmoderhalscancer, vilken är den näst vanligaste cancerformen hos kvinnor världen över. Genom GCK kan förstadium till livmodershalscancer upptäckas. Dödligheten i livmoderhalscancer har minskat i Sverige sedan organiserad GCK infördes och tidigare studier visar att denna cancerform förekommer oftare hos kvinnor som inte deltar i organiserad GCK. Många kvinnor väljer dock att avstå från att delta. Syftet med denna studie är att beskriva kvinnors tankar om organiserad gynekologisk cellprovtagningskontroll när de valt att avstå från deltagande i sådan. Informanter rekryterades genom två datainsamlingsmetoder. Fyra informanter rekryterades från kallelseregistret och sju via snöbollsmetoden. Intervjuer med tre kvinnor och telefonintervjuer med åtta kvinnor genomfördes. Intervjuerna analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet åskådliggörs genom fyra kategorierna vilka är Att göra det sedan, Att det inte gäller mig, Att undvika en utlämnande situation samt Att inte bli bekräftad i mötet med barnmorskan vid provtagningstillfället. Kvinnornas tankar tyder på att de gjort ett aktivt ställningstagande att inte delta i organiserad GCK och att de sköt beslutet om deltagande till framtiden. Därutöver framkom att de avstått deltagande i organiserad GCK på grund av rädsla för att inte bli bekräftade i mötet med barnmorskan vid provtagningstillfället. Gemensamt för kvinnorna i studien var att de alla kunde tänka sig att delta i organiserad GCK i framtiden om förhållandena kring GCK vore annorlunda. Inom ramen för den organiserade cellprovtagningskontrollen bör utrymme finnas för att tillgodose kvinnors olika behov då vissa kvinnor behöver extra stöd och motivation för att hörsamma kallelsen. / Program: Barnmorskeutbildning

Few studies enlighten the problem associated with the dialectical relationship between adults and adolescents and how that affects the construction of identity for adolescent’s, in relation to two areas that are closely bordering to each other but differs socioeconomically whereas one area is much weaker on resources than the other. These two areas is Högberget and Haganäs, which are situated in a larger city in Sweden. For us to be able to enlighten this problem we have chosen to use an inductive research approach so that we can explain how adolescents construct their identity and how the organized spare time, in addition with the influence of adults, impacts on adolescents construction of their identity. Therefore we have used interviews as method, both group and individual, so it can regulate which theories that influence our study. The two theories that wires through the entire study are firstly Peter L. Bergman and Thomas Luckmanns theory on social construction where the idea is that the human being is an active social being that constructs its own reality. The secondary theory used in our study is Anthony Giddens theory on identity and modernity in a postmodern society that enlightens the construction of identity in addition to the reflective being in our modern society, and how that aid people in constructing our self-identity and identity. Some important aspects that are revealed during this study is how important it is for adolescents to get to experience some aspects of safety, solidarity, trust, influence et cetera. And how important these aspects are on creating a conjunction between adults and adolescents, the dialectical relationship where the relationship is mutual, which is so important for adolescent’s construction of identity in relation to their leisure time.

No description available.

De nyheter som når oss i Sverige från Mexiko handlar allt som oftast om den organiserade brottslighetens verksamhet och hur befolkningen i främst Mexikos norra delar, utsätts för denna. Sedan förre presidenten Felipe Calderón (2006-2012) manade till krig mot knarket har dödssiffrorna bara stigit och fortsätter att göra så. Men förutom tusentals döda får situationen även konsekvenser på demokratin, då medborgerliga och mänskliga rättigheter begränsas. Ett ofta utsatt mål i konflikterna har varit landets journalister som pressas från flera håll, av bl.a. korrupta tjänstemän och kriminella grupper. Denna studie undersöker hur pressfriheten och demokratin i Mexiko påverkas av det utsatta läge landets journalister befinner sig i två konfliktdrabbade delstater. Vidare analyseras vad som kan sägas om demokratins kvalitet utifrån nyhetsrapporteringen i områdena. Detta görs genom att analysera primära källor i form av tidningsartiklar från två lokaltidningar, en från respektive delstat. Dessa har sedan jämförts med en rikstäckande och huvudstadsbaserad dagstidning, för att se eventuella skillnader mellan lokala och rikstäckande tidningar. Undersökningen visar att rapporteringen i de båda delstaterna i vissa aspekter är begränsad, vilket kan vara tecken på att demokratin i de aktuella områdena är bristande.

Studier visar att våldsbejakande extremism (VBE) är ett samhällsaktuellt område. Socialtjänstens uppdrag är att bedriva ett förebyggande arbete för att främja ungas utveckling och välmående. Studiens syfte är att undersöka socialarbetares uppfattningar om socialtjänstens arbete med våldbejakande extremism i förhållande till unga/unga vuxna. Frågeställningarna utgår från tre huvudteman: förbyggande strategier, kunskap och metoder samt etiska dilemman som socialarbetaren kan ställas inför i arbetet med unga/unga vuxna inom VBE-miljö. I studien intervjuades sex informanter, alla med en akademisk utbildning och mer än tio års erfarenhet av socialt arbete. Med socialt arbete menas att informanterna arbetar utifrån socialtjänstens ansvarsområde och anställda på olika positioner inom kommunen. Samtliga informanter har erfarenhet av arbete med unga/unga vuxna inom området våldsbejakande extremism. I studiens kvalitativa metod genomfördes sex semistrukturerade intervjuer och den insamlade empirin analyserades med hjälp av en tematisk analysmetod. Med stöd av teoretiska begrepp hämtat från preventionsteorier samt teoretiskt begrepp om etiska dilemman i det sociala arbetet analyserades resultatet. Studiens resultat visar att det krävs kunskaper i socialt arbete med unga/unga vuxna men att det även krävs kunskaper om VBE-miljöer och det behövs en samsyn inom arbetet med VBE på nationell och lokal nivå. Resultatet visar på upplevda etiska svårigheter både från ett demokratiskt, professionellt och privat perspektiv i arbetet med unga/unga vuxna inom en VBE-miljö. Slutligen visar studien att tydliga riktlinjer i arbetet med VBE på en nationell nivå kan skapa förutsättningar även på en lokal nivå, genom att intensifiera arbetet med att förhindra att unga/unga vuxna söker sig till våldsbejakande extremism.

The efforts of organized crime prevention in Sweden have significantly increased throughout the years and simultaneously has crime. With the joint efforts of the Swedish government, the police authority and other law enforcement agencies, several crime prevention methods have been utilized and applied such as the thirtyfour-point program. However, the root of the societal issues must also be addressed on a more profound level which requires making local decisions. The following study reveals and discusses the possibility to assess national human efforts and decisions as well as local procedures for the managing of organized delinquency and gang criminality. Legal actions in terms of methods such as Hot Spots, COP, POP, Pulling Levers, the Spergel-method and interventions to prevent upcoming criminality through home visit programs at early stages, are all proven to be effective approaches to combat criminality in today’s society. The Swedish crime prevention project “Sluta Skjut” is equivalent to the American “Group Violence Intervention” which are both assembling all diverse effective legal actions based on rational choices in one preemptive strategy. Establishments of partnerships between the police authority and other law enforcement as well as to implement suitable strategies and rightly divide resources are fundamental in organized crime prevention efforts.

In Ukraine 2014 the world saw a new type of war develop on the Crimean Peninsula. But what took place was not an open conflict between military forces on the battlefield and on the waves. Instead, it was a combination of covert operations by Russian special forces, organized crime groups from both Russia and Ukraine and the instigation of local ethnic groups. This study is focused on the use of civilian individuals and organizations to achieve a higher military goal in this conflict. This is to increase the understanding of what methods that were used in the Russo-Ukrainian war where connections between the military and the civilian in this conflict is blurred. The study finds that many methods that use civilians for a higher military purpose can be found in the conflict that could be used elsewhere with similar conditions. It also finds a rudimentary schematic for when and in what order these methods were used for successfully achieving their goals. It also finds a new scientific gap where future research could go to further understand and predict how these methods could be used in our future.

Rast finns schemalagt i alla skolor men det är otydligt vad rasten bör innehålla och hur den kan nyttjas för elevernas lärande. Syftet med studien är att beskriva och skapa förståelse för olika aspekter av rasten som pedagogiskt verktyg utifrån åtta pedagogers uppfattningar. För studien användes en fenomenografisk ansats, fenomenografi är en passande analysmetod till studien då forskaren eftersträvar att undersöka fenomenet utifrån likheter, skillnader och varierande uppfattningar. I vårt fall hur pedagoger uppfattar rastens betydelse för det pedagogiska arbetet i skolan. För att samla in empiriskt material till denna studie har åtta kvalitativa intervjuer genomförts med pedagoger som arbetar på fritidshem. I resultatet visas de intervjuade pedagogernas varierade uppfattningar kring fenomenet. Vidare beskrivs att rastens betydelse jämförs med traditionella lektioner då rasten finns schemalagd och är en del av skoldagen. Samt att pedagogers engagemang för sin yrkesroll och positiva effekter av rasten som pedagogiskt verktyg. Det visar således likheter och skillnader i pedagogers uppfattningar om rastens betydelse för det pedagogiska arbetet i skolan. När vi jämfört vårt resultat med tidigare forskning framträdde en bild av att pedagogerna använder sig av organiserade aktiviteter i rastverksamhet. / <p>2020-06-08</p>