Syftet med studien är att förstå hur tjänstemän inom offentlig förvaltning kan möjliggöra organiserad brottslighet. Genom att analysera fyra svenska rättsfall undersöker studien på vilket sätt offentliga tjänstemän blir till möjliggörare för organiserad brottslighet, samt vilka organisatoriska och relationella aspekter kan underlätta att tjänstemän blir till möjliggörare. Studien tillämpar en kvalitativ metodik med abduktiv ansats för att undersöka möjliggörare av organiserad brottslighet inom offentlig förvaltning. Datainsamlingsmetoden är i form av dokumentanalys som har en tematisk analysansats. Studiens empiriska underlag baseras på juridiska aktbilagor, såsom domar- och förundersökningsprotokoll. Resultatet analyseras med teoretiska utgångspunkter av byråkrati, gräsrotsbyråkrati, tillitsnätverk och strukturella hål. Studiens resultat visar att offentliga tjänstemän blir möjliggörare genom att använda sitt handlingsutrymme för att ge tillgång till sekretessbelagda uppgifter till kriminellt belastade individer. Studien indikerar att tjänstemän utvecklar personliga relationer med kriminella, vilket leder till att de använder sitt handlingsutrymme på sätt som gynnar organiserad brottslighet, och därmed bortser organisatoriska riktlinjer. Studiens resultat tyder på att tjänstemän med stort handlingsutrymme och minimal övervakning är mer benägna att engagera sig i oetiska handlingar som gynnar organiserad brottslighet. Vidare framhävs det att bristande efterlevnad av organisatoriska regler och policies, kombinerat med starka personliga relationer till kriminellt belastade personer. / The purpose of the study is to understand how public officials within public administration can facilitate organized crime. By analyzing four Swedish legal cases, the study examines how public officials become enablers of organized crime, and which organizational and relational aspects facilitate this transformation. The study employs a qualitative methodology with an abductive approach to investigate enablers of organized crime within public administration. Data collection is performed through document analysis using a thematic analysis approach. The empirical basis of the study is built on legal appendices, such as court rulings and investigative protocols. The results are analyzed based on theoretical frameworks of bureaucracy, street-level bureaucracy, trust networks, and structural holes. The findings show that public officials become enablers by using their discretionary power to provide access to confidential information to criminally charged individuals. The study indicates that officials develop personal relationships with criminals, leading them to use their discretionary power in ways that benefit organized crime, thereby disregarding organizational guidelines. The results suggest that officials with extensive discretionary power and minimal oversight are more likely to engage in unethical actions that support organized crime. Additionally, it is highlighted that a lack of adherence to organizational rules and policies, combined with strong personal relationships with criminally charged individuals, facilitates this behavior.

Avfallsbrottslighet är ett växande samhällsproblem och ett aktuellt ämne i den politiska debatten. Media rapporterar om tusentals ton av dumpat skräp och brinnande sophögar på kommunal mark över hela Sverige och avfallsbrottsligheten tillhör en av de mest lukrativa brottstyperna i världen för de organiserade kriminella nätverken. Syftet med aktuell studie är att bidra med ökad kunskap kring arbetet mot illegal dumpning av avfall hos kommuner inom Skåne län. Vidare ämnar studien undersöka utsattheten för illegal dumpning av avfall bland markägare och arrendatorer inom Skåne län. Resultatet indikerar en uppenbar problematik vad gäller den diffusa definition som råder kring vad som kännetecknar avfallsbrottslighet och i synnerhet vad illegal dumpning innebär. Studien fann att kommunerna till viss del bidrar till mörkertalet gällande brottstypen då det verkar saknas rutiner kring polisanmälan vid upptäckt av illegal dumpning. Den illegala dumpningen är ett problem och den drabbar såväl den enskilde markägaren som arrendatorn och samhället i stort i form av otrygghet och kostnader. / Environmental crime is on the rise, and it affects the society as a whole. It is present in the current political debate and media reports on thousands of tons of dumped and burning waste piles on municipal land all over Sweden. Environmental crime is one of the most profitable illicit activities in the world and criminal networks profit greatly. This study aims to contribute with further knowledge regarding the work against illegal dumping of waste focused on municipalities within Skåne county, Sweden. The study also aims to investigate landowners and leaseholders exposure to the illegal dumping of waste. The result indicates that there is an issue regarding what is to be defined as environmental crime. The same goes for illegal dumping. The study finds that the municipality is to some degree contributing to the numbers of unreported crime due to the lack of set routines regarding reporting this type of crime to the police. The illegal dumping of waste is a widespread issue and it affects both the individual as well as society as a whole, both economically as well as psychological due to its ability to cause feelings of uncertainty and vulnerability.

Studiens syfte var att undersöka samband mellan risken för avhopp inom organiserad barn-och ungdomsfotboll och psykosociala faktorer (motivationsregleringar, upplevt autonomistöd från tränaren och socialt stöd). Studien är kvantitativ med en prospektiv design. Insamling av data skedde via ett stratifierat urval med fotbollsspelare i åldrarna 10-18 år (M=13.71,SD=1.77). Sammanlagt deltog 737 varav 275 flickor samt 462 pojkar. Resultatet visade signifikant samband mellan lägre nivåer av autonom motivation och upplevt autonomistöd och en ökad risk för avhopp. Däremot visade amotivation, kontrollerad motivation och socialt stöd inget statistiskt signifikant samband med ökad risk för avhopp. Sammantaget indikerade studiens resultat att lägre nivåer av autonom motivation och upplevt autonomistöd från tränaren kan vara viktiga psykosociala faktorer att beakta för att förebygga avhopp. Studiens resultat bidrar med ökad förståelse och kunskap avseende sambanden mellan risk för avhopp och de psykosociala faktorerna. Resultatet kan användas för att exempelvis ta fram riktlinjer som syftar till att skapa positiva idrottsmiljöer som är relevanta för att förebygga risk för och förhindra avhopp för barn och ungdomar. / The purpose of this study was to examine the relationship between the risk of dropout in organized children's and youth football and the psychosocial variables (motivation regulations, amotivation, experienced coach autonomy support and social support) and. The study used a quantitative prospective design. The collection of the data was done through a stratified sample with football players aged 10-18 years (M=13.71, SD=1.77). In total 737 athletes, 275 girls and 462 boys. The result showed statistically significant association between lower levels of autonomous motivation and experienced coach autonomy support with increased risk of dropout. Whereas there appeared to be no significant correlation with amotivation, controlled motivation and social support and increased risk of drop out. The study’s results indicate that lower levels of autonomous motivation and experienced coach autonomy support can be important to consider when preventing dropouts. The result of the study contributes with an understanding of the correlations between risk of dropping out and the psychosocial factors. For example, the result can be used for guidelines that seek to create positive sports environments that are relevant to decrease risk and prevent dropouts among children and teenagers.

Globaliseringen och digitalisering har drivit på utvecklingen av cyberhot och innebär en ökad säkerhetsrisk. Cyberangrepp sker dagligen i Sverige av hotaktörer som utgörs av främmande makt, svensk och internationell organiserad brottslighet samt fristående aktörer. Branschen omsätter enorma belopp och det har uppstått en ny marknad av cyberbrottstjänster, Crime-as-a-Service (CaaS). Det svenska teknikförsprånget innebär att hotaktörer även använder Sverige som en testmarknad för okända, zero-day, digitala säkerhetshål. Cyberhotet är en utmaning för kriminologin, kriminalpolitiken och brottsbekämpning eftersom cyberdomänen sträcker sig utanför nationella polis- och rättsväsenden samtidigt som den brottsliga verksamheten sker på de krypterade delarna av internet, darkweb. Dessutom finns det begränsat med kriminologiska teorier på cyberområdet vilket i sin tur försvårar utvecklingen av policy för att avvärja cyberhotet. Kriminologer och brottsförebyggande aktörer har tenderat till att fastna i ett globalt perspektiv trots att cyberhotet har en lokal förankring. Genom en kvalitativ innehållsanalys undersöker uppsatsen hur brottsförebyggande aktörer uppfattar utvecklingen av cyberbrottsligheten genom att analysera svenska policydokument på cybersäkerhetsområdet med förankring i EU-policy utifrån Dick Hobbs och Katja Frankos teorier om så kallad glokalisering. Studien indikerar att den svenska policyutvecklingen på cyberhotsområdet nyligen rivstartat med etableringen av Nationellt cybersäkerhetscenter (NCSC) och införandet av Budapestkonvention. Resultatet tyder på att svenska brottsförebyggande aktörer inkorporerar ett glokalt perspektiv som drivs på av Polisen i jakten på hotaktörerna. Den kriminologiska forskningen på cyberhotsområdet är begränsad och uppsatsen är ett första steg för en ökad förståelse av cyberhotet ur ett svenskt policyperspektiv. Studien identifierar även en riktning för nästa steg av empirisk forskning och utveckling av kriminologisk teori för att analysera säkerhetshot och brottslighet i cyberdomänen med hjälp av nätverksteori.

En ökad problematik med barn och unga som utför allvarliga brott kopplat till organiserad brottslighet i Sverige har lett till ökade behov av myndighetsgemensam samverkan, däribland Barn och unga i organiserad brottslighet [BOB]. Mot bakgrund av detta syftar denna kvalitativa studie till att bidra med fördjupad kunskap om hur aktörer verksamma i Malmö och Södertälje kommun, som är involverade i arbetet mot barn och unga i organiserad brottslighet, upplever arbetet med målgruppen. Detta med ett särskilt fokus på samverkansarbete mot nyrekrytering. I studien jämförs upplevelserna i Malmö och Södertälje. Semistrukturerade intervjuer (n=12) genomfördes med anställda inom Polismyndigheten, olika avdelningar inom Socialtjänsten, Skolverket och Länsstyrelsen i respektive kommun och tillhörande region. Resultaten har analyserats med hjälp av tematisk analys samt relevanta delar ur organisations- och samverkansteorier. Resultatet indikerar att det finns en positiv bild av samverkan i båda kommunerna, som delvis präglas av tidigare erfarenhet av stor problematik med organiserad brottslighet vilket har framkallat ett behov av samverkan. Det framgår också av resultatet att det finns flera utmaningar och behov inom respektive verksamhet för att fortsatt bedriva ett effektivt samverkansarbete inom området. Studien har bidragit till en fördjupad förståelse för de anställdas upplevelser av arbetet, och kan användas för att vidareutveckla samverkansarbetet kring barn och unga. Vidare forskning bör inkludera flera aktörer på lokal nivå, då civilsamhälleaktörer anses ha en viktig roll i samverkan, samt studier på kommuner som har haft mindre erfarenhet av problematiken som kan andra upplevelser av samverkan. / An increase of children and youths committing serious crimes linked to organized crime in Sweden has led to a greater need for cooperation between authorities, such as Children and Youths in Organized Crime [BOB]. Considering this, the aim of this qualitative study is to contribute with in-depth knowledge of how actors active in Malmö and Södertälje municipality, who are involved in the work against children and young people involved in organized crime, perceive their work. Particular focus has been on collaborative efforts to prevent new recruitment. The study compares the experiences in Malmö and Södertälje. Semi-structured interviews (n=12) were conducted with employees within the Swedish police, different departments within Social services, the Swedish National Agency for Education and the County Administrative Board in each municipality and associated region. The study analyzed the results using thematic analysis, as well as relevant parts from organization and cooperation theories. The results show a positive attitude toward cooperation in both municipalities, which is partly characterized by previous experience of major problems with organized crime, which has created a need for cooperation. The results also illustrate some obstacles in the present work and potential areas for development in order to continue an effective collaborative work.The study has thus contributed to a deeper understanding of the employees' experiences of work, and can be used to further develop cooperation around children and youth in organized crime. Further research should include several actors at the local level, as civil society actors are considered to have an important role in collaboration, as well as studies on municipalities that have had less experience with the problem that may have other experiences of cooperation.

Företeelser som organiserad brottslighet är bland de högsta prioriterade säkerhetsutmaningarna för Sverige, EU och FN. Majoriteten av dödsskjutningarna med koppling till gängkriminalitet i Sverige sker med illegala vapen, och trots Sveriges strikta vapenlagar finns det en ökad trend vad gäller vapensmuggling som även observerats som ett problem på europeisk nivå. Kriminella nätverk utför vapensmuggling över internationella landsgränser där sociala relationer är av vikt för den organiserade verksamhetens upprätthållande. För att förebygga smuggling av vapen är det därför centralt att kartlägga nätverk samt hur relationer och strukturer bidrar till att sprida information och varor, vilket kan utföras genom social nätverksanalys. Kunskapsläget kring vapensmugglingsnätverk är svåröverskådligt och det finns ett fåtal systematiska litteraturöversikter som inkluderar vapensmuggling med applicerad social nätverksanalys som metod. Den aktuella studien ämnar därför, med hjälp av en kvalitativ systematisk litteraturöversikt på kvantitativ data, ge samlad förståelse över vapensmugglingens dynamik och struktur som vidare kan användas som stöd i vidare forskning. Den systematiska litteraturöversikten inkluderar elva vetenskapliga artiklar som använt social nätverksanalys på vapensmuggling. Resultat visar att nätverken är dynamiska, och att strukturen avgörs av olika kombinationer av mönster och aktörer. Fyra olika former av struktur har identifierats i nätverken. Kunskapen om nätverkens olika strukturer kan vidare bidra till att identifiera centrala sårbarheter, vilket kan användas vid riktade insatser på centrala aktörer eller kluster inom nätverket vid illegala inflöden av vapen. / The phenomena of organized crime is one of  the highest priority security challenges for Sweden, the EU, and the UN. The majority of shootings with an outcome of death in Sweden involve illegal weapons. Despite Sweden's strict gun laws, there is an increasing trend in arms trafficking, which has also been observed as a problem at a European level. Criminal networks conduct arms trafficking across international borders, where social relationships are crucial for maintaining organized activities. To prevent arms trafficking, it is therefore essential to map criminal networks and how relationships, as well as structures  contribute to the distribution of information and goods. This can be achieved through social network analysis. The current level of knowledge regarding arms trafficking networks is challenging to overview, and there are few systematic literature reviews that include firearm trafficking with applied social network analysis as a method. Therefore, this study aims, through a qualitative systematic literature review of quantitative data, to provide an extensive understanding of the dynamics and structure of arms trafficking, which can further be used to support future research. The systematic literature review includes eleven scientific articles that have applied social network analysis as a method to the phenomena arms trafficking. The results show that the networks are dynamic and that their structure is determined by various combinations of patterns and actors. Four different forms of structure have been identified within the networks. Knowledge of the different structures of these networks can further contribute to identifying central vulnerabilities, which can be used in targeted interventions on key actors or clusters within the network concerning illegal weapons inflows.

Denna studie syftar till att synliggöra olika bedrägliga beteenden som riktar sig mot innovatörer. I studien diskuteras möjligheterna till att etablera en funktion som skyddar innovatörer mot en typ av övergrepp som blir allt vanligare. Hur skall subtil manschettbrottslighet begränsas när den är både riskfri och lönsam? En vägledande fråga i diskussionen har varit: Skall innovatörer ha samma skydd för sin upphovsrätt som andra fria yrkesutövare, eller ska de fortsätta få vara villebråd utan skydd av rättsväsendet? Resultatet bygger på dokumentanalyser och en kvalitativ studie om upphovsmän till patent, samt intervjuer med personer inom branschen innovationer och entreprenörskap. Resultat baseras bl a på den kvalitativa studien och beskrivs genom fakta om innovatörerna Dr. Håkan Lans och M.D. Johan Ullman, vilka båda fått sina fall uppmärksammade i massmedia. Resultatet av analysen visar att* Uppfinnare är en minoritet som saknar rättsskydd i Sverige* Likhet inför lagen gäller inte för innovatörer och upphovsmän* Det är nästintill undantagslöst den ekonomiskt starkaste som vinner patentstrider Ett par av slutsatserna är att risken för upptäckt styr omfattningen av subtil ekobrottslighet. När det är riskfritt att bedriva sådan verksamhet ökar antalet brott. Det finns metoder att begränsa organiserad ekonomisk brottslighet, bedrägerier och kränkningar. Slutdiskussionen ger förslag till hur man kan skydda den svagare parten och skapa förutsättningar för uppfinnare att verka, för en större industriell tillväxt och därmed fler nya arbetstillfällen i Europa.

No description available.

This paper explores the future of Artificial Intelligence (AI) and how it can be used by organised crime orterrorist organisations. It exploresthe fundamentals of AI, its history and how its use is affecting the waypolice operate. The paper shows how the development rate of AI is increasing and predicts how it willcontinue to evolve based on different parameters. A study of different types of AI shows the different usesthese systems have, and their potential misuse in the near future. By using the six pillars approach, aprediction concerning AI and the development of Artificial General Intelligence (AGI) is explored, andits ramifications to our society. The results show that in a world with AGI, AI-enabled crime as we knowit would cease to exist, but up until that point, the use of AI in crime will continue to impact our daily livesand security / Denna uppsats undersöker framtiden för AI och hur den kan användas av organiserad brottslighet ellerterroristorganisationer. Den utforskar grunderna för AI, dess historia och hur dess användning påverkarpolisens verksamhet. Uppsatsen visar hur utvecklingshastigheten för AI ökar och förutsäger hur denkommer att fortsätta utvecklas baserat på olika parametrar. En studie av olika typer av AI visar de olikaanvändningsområdena dessa system har och deras potentiella missbruk inom en snar framtid. Genom attanvända metoden sex pelare undersöks en förutsägelse om AI och utvecklingen av Artificiell Generellintelligens (AGI) och dess konsekvenser för vårt samhälle. Resultaten visar att i en värld med AGIkommer AI-aktiverad brottslighet som vi vet att den skulle upphöra att existera, men fram till den tidenkommer användningen av AI i brottslighet att fortsätta att påverka vårt dagliga liv och säkerhet.

This is an analysis that aims to measure the extent of Spanish and Dutch law enforcement cooperation on issues of transnational organized crime prevention. As major transit hubs for the international narcotics market, Spain and the Netherlands are of particular interest to Europe as a whole, but also specifically Swedish policy-makers who have highlighted the narcotics trade as a key issue in domestic criminal activity. As Swedish policy-makers discuss new ways to tackle organized crime, to which international criminal mechanisms are a root cause, it is of interest to analyze the extent of international cooperative efforts that are already in place in key countries. This analysis has used the policy cycle model to construct sentence rules in accordance with the method of content analysis to provide a measurement on the extent of cooperative efforts by Spain and the Netherlands with other Eu member states and Europol. This is done by analyzing Reports by the European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction (EMCDDA) and news-style articles posted by Europol. What has been found is that Spanish and Dutch efforts in cooperative responses are generally extensive, though the kind of participation that Spain and the Netherlands engage in differ. Spain primarily focuses on cooperation between law enforcing agencies, while the Netherlands are providers of vital intel to police operations and wide research into the issue.