Den digitala interaktionen har blivit en väsentlig del av individers vardag. Ökad användning av digitala tjänster har också lett till en exponentiell ökning av diverse cyberhot. Forskningen visar att den mänskliga faktorn är en av de främsta orsakerna till cyberattacker och att slutanvändaren inom privat datoranvändning utgör målet för över 95 procent av alla cyberattacker. De identifierade orsaker som forskningen visar är främst brist på kunskap, framförallt har det visat sig att den sektor där flest attacker skedde globalt var inom skolor och universitet. Förklaringen ligger i att de varit dåligt förberedda i och med den digitala omställningen till distansundervisning som skedde efter COVID-19 pandemin. Det finns en rad utmaningar som universiteter står inför, då de arbetar med unga vuxna som använder egna enheter för lärande, där beteenden och kunskaper kring cybersäkerhet på individnivå kan variera. Genom en enkätundersökning undersöker studien hur IT-studenter ansvarar för sin egen cyberhygien och vilka eventuella åtgärder behöver implementeras för att öka medvetenhet kring cyberhot och upprätthålla en god cyberhygien i vardagen bland 109 IT-studenter vid Stockholms Universitet. Resultatet av undersökningen visar att en majoritet av studenterna vidtar aktiva åtgärder för att bland annat hantera sekretessinställningar på sina sociala mediekonton, uppdaterar mjukvaror samt att de känner sig säkra på att upptäcka phishingförsök. Men resultaten visar också att det finns ett behov om mer kunskap kring vilka åtgärder studenter kan ta för att upprätthålla en god cyberhygien då en majoritet av respondenterna anser att kunskapen saknas. Undersökningen visar att studenterna tar till sig ny kunskap kring cyberhygien dels genom att de söker upp informationen själva men de uppger också att de föredrar att ta till sig kunskapen genom mer strukturerade former såsom obligatoriska moment i skolan, online utbildningar och seminarier. / Online interaction has become an essential part of individuals' everyday lives. The Increased use of digital services has also led to an exponential growth in various cyber threats. The research shows that the human factor is one of the main causes of cyber attacks and that the end user, due to users' private usage of devices, is the target of over 95 percent of all cyber attacks. The identified causes that the research highlights are mainly: lack of knowledge. Foremost it has been shown that the sector where the most attacks took place globally was within schools and universities. There are a number of challenges that universities face when working with young adults who use their own devices for learning, where cyber security behaviors and knowledge at an individual level can vary. This study examines how IT students are responsible for their own cyber hygiene and what possible measures need to be implemented to increase awareness of cyber threats and maintain good cyber hygiene in everyday life among IT-students at university. The results of the survey show that a majority of students take active measures to manage privacy settings on their social media accounts, update software and show that they feel confident in the ability to detect potential phishing emails. But the results also show that there is a need for more knowledge about what measures students can take to maintain good cyber hygiene, as a majority of respondents believe that the knowledge is lacking. The survey shows that the students would prefer to gather new knowledge about cyber hygiene partly by looking up the information themselves, but they also state that they prefer to receive the knowledge through more structured methods such as mandatory modules, seminar preparations and online modules.

En förvärrad säkerhetspolitisk situation tillsammans med en ökad grad av distansarbete har lett till att Sverige nu står inför en stor utmaning vad gäller beskyddandet av cyberrymden. Ett allt större fokus finns idag på att öka cybersäkerheten i organisationer runt om i Sverige. Där myndigheter som besitter samhällsviktig information är särskilt viktiga att skydda från aktörer vars avsikt är att lamslå Sveriges digitala infrastruktur. När mer resurser läggs på arbetet med cybersäkerheten införs även åtgärder som kan begränsa graden av fri informationshantering och ibland ställa till problem för slutanvändaren. Genom att använda den kvalitativa forskningsmetoden har studien undersökt vilka typer av säkerhetsåtgärder som idag finns hos svenska statliga myndigheter och hur dessa åtgärder påverkar de anställdas möjlighet att utföra sitt arbete. Vidare undersöks hur anställda personligen ser på arbetet med cybersäkerhet. Resultatet av studien visar att den absolut största majoriteten av säkerhetsåtgärder som myndigheter vidtar för att förbättra eller bibehålla cybersäkerheten, inte påverkar de anställdas möjlighet att utföra sitt arbete. Resultatet visar även att majoriteten av respondenterna anser att arbetet med cybersäkerhet är viktigt. Fokus för framtida studier bör ligga på hur hantering av information inom myndigheter kan underlättas för att minska störningsmoment i de anställdas dagliga arbete.

Bakgrund: Banker fyller en mycket viktig funktion i samhället och har sedan digitaliseringen varit särskilt utsatta för cyberhot. Samtidigt bygger bankens verksamhet till stor del på att upprätthålla förtroendet hos sina kunder, varpå det är av stor vikt för banker att ha en hög cybersäkerhet. Framför allt kan interna cyberhot i form av mänskliga misstag konstateras vara den svaga länken i bankers säkerhetsarbete idag. Därför är det intressant att undersöka hur banker i Sverige arbetar för att öka cybersäkerheten genom formella och informella styrmedel, som kan påverka anställdas beteenden.  Syfte: Studien syftar till att bidra till ökad förståelse om hur banker styr sin verksamhet med formella och informella styrmedel för att förebygga interna cyberhot på arbetsplatsen.  Metod: Studien har ett hermeneutiskt perspektiv och är utformad enligt en kvalitativ metod. Vidare har en abduktiv ansats format uppsatsen. Syfte och frågeställningar har besvarats genom en flerfallstudie av fyra olika banker i Sverige. Det empiriska materialet har inhämtats med hjälp av intervjuer med representanter från respektive bank som arbetar med säkerhet.  Slutsats: För att förebygga interna cyberhot arbetar banker med formella styrmedel främst i form av regler, där de tar hjälp av globala standarder vid utformningen. Reglerna utformas även utifrån bankens kultur och uppdateras ofta. Vi har sett att kompetens och medvetenhet inom cybersäkerhet hos anställda är något som samtliga fallföretag värderar högt, och för att stärka kompetensen lägger bankerna stora resurser på utbildning. Att göra säkerhetstänket till en naturlig del av anställdas dagliga arbete har framför allt understrukits av respondenterna, samtidigt som arbetet med kultur till stor del görs passivt då det starka regelverket formar kulturen. Informella dialoger menas dock vara något som ökar medvetenheten och därmed stärker kulturen. Slutligen har vi identifierat att samtliga styrmedel nämnda ovan påverkar varandra, varpå det är viktigt att ha ett helhetstänk vid styrningsarbetet vad gäller cybersäkerhet. / Background: Banks play an important role in society and have since the increasing digitalization been particularly exposed to cyber threats. At the same time, the bank's operations are largely based on maintaining trust of its customers, and therefore it is of great importance for banks to have a high level of cyber security. Above all, internal cyber threats in the form of human error constitute one of the greatest risks to banks' security work today. Therefore, it is interesting to investigate how banks work to mitigate internal cyber threats through formal and informal management controls.  Purpose: This study aims to contribute to an increased understanding of how banks use formal and informal management control to mitigate internal cyber threats in the workplace.  Methodology: This study adopts a hermeneutic perspective and uses qualitative method. Furthermore, an abductive approach has shaped the essay. The purpose and research questions have been answered through a multiple case study of four different banks in Sweden. The empirical material has been obtained with the help of interviews with representatives from each bank who work with security.  Conclusion: To prevent internal cyber threats, banks work with rules which global standards and the company’s culture help design. We have noted that competence and awareness in cyber security is something that is valued highly. To strengthen the competence banks invest large resources in training. Making the idea of safety a natural part of employees' daily work has above all been emphasized by, at the same time as cultural development is largely done passively as the strong regulations shape culture. Informal dialogues, however, increase awareness and thus strengthen culture. Finally, we have identified that all the management controls mentioned above affect each other. Therefore, it is important to have a holistic approach to the governance work regarding cyber security.

As the financial sector has become increasingly digitized, its vulnerability to cyberattacks has increased. Distributed Denial of Service attacks are one of the biggest threats on the internet today and has been growing steadily for the last few years. The increase applies to both the size and frequency of the attacks. DDoS-attacks have been a threat especially towards banks and therefore it is important to have a well functional cyber security strategy to withstand the attacks. This thesis investigates Swedish banks perception regarding the threat picture of DDoS-attacks against banks. As a result of a qualitative case study, Swedish banks opinion has been investigated through interviews with IT security managers at Swedish banks. The banks are considered to have effective strategies to prevent and manage DDoS-attacks but the threat of cyber attacks continues to increase. The participants mention various factors that show an increase in DDoS-attacks and the media can be an influence. The empirical material is analyzed using the National Cybersecurity Strategy (NCSS) framework developed by the European Union Agency for Cybersecurity (ENISA).

Globaliseringen och digitalisering har drivit på utvecklingen av cyberhot och innebär en ökad säkerhetsrisk. Cyberangrepp sker dagligen i Sverige av hotaktörer som utgörs av främmande makt, svensk och internationell organiserad brottslighet samt fristående aktörer. Branschen omsätter enorma belopp och det har uppstått en ny marknad av cyberbrottstjänster, Crime-as-a-Service (CaaS). Det svenska teknikförsprånget innebär att hotaktörer även använder Sverige som en testmarknad för okända, zero-day, digitala säkerhetshål. Cyberhotet är en utmaning för kriminologin, kriminalpolitiken och brottsbekämpning eftersom cyberdomänen sträcker sig utanför nationella polis- och rättsväsenden samtidigt som den brottsliga verksamheten sker på de krypterade delarna av internet, darkweb. Dessutom finns det begränsat med kriminologiska teorier på cyberområdet vilket i sin tur försvårar utvecklingen av policy för att avvärja cyberhotet. Kriminologer och brottsförebyggande aktörer har tenderat till att fastna i ett globalt perspektiv trots att cyberhotet har en lokal förankring. Genom en kvalitativ innehållsanalys undersöker uppsatsen hur brottsförebyggande aktörer uppfattar utvecklingen av cyberbrottsligheten genom att analysera svenska policydokument på cybersäkerhetsområdet med förankring i EU-policy utifrån Dick Hobbs och Katja Frankos teorier om så kallad glokalisering. Studien indikerar att den svenska policyutvecklingen på cyberhotsområdet nyligen rivstartat med etableringen av Nationellt cybersäkerhetscenter (NCSC) och införandet av Budapestkonvention. Resultatet tyder på att svenska brottsförebyggande aktörer inkorporerar ett glokalt perspektiv som drivs på av Polisen i jakten på hotaktörerna. Den kriminologiska forskningen på cyberhotsområdet är begränsad och uppsatsen är ett första steg för en ökad förståelse av cyberhotet ur ett svenskt policyperspektiv. Studien identifierar även en riktning för nästa steg av empirisk forskning och utveckling av kriminologisk teori för att analysera säkerhetshot och brottslighet i cyberdomänen med hjälp av nätverksteori.

Teleworking has become a significant aspect of working life, especially after the outbreak of the COVID-19 pandemic, which accelerated the trend of teleworking. However, this shift has increased the risk of cyber threats and security risks. Despite organizations' efforts to strengthen cybersecurity, a significant risk remains, with employees posing one of the main security risks in the form of human error and mistakes. Previous research highlights that employees tend to exhibit lower levels of cybersecurity awareness and are more likely to perform riskful actions when working remotely compared to working in the office. However, recent research has shown the opposite, where employees are more conscious of cybersecurity awareness and more likely to apply security-based precaution measures during remote work compared to office work. In light of these research findings, this study focuses on examining how IT-security experts perceive cybersecurity when working remotely compared to working in the office. To explore this, the study has, through qualitative mapping, conducted semi-structured interviews with a theoretical basis in Protection Motivation Theory (PMT). Overall, the study showed that IT- security experts perceive cybersecurity as more manageable when working in the office compared to remote work, with an increased awareness of the importance of the human factor. / Distansarbete har blivit en betydande aspekt av arbetslivet, särskilt efter utbrottet av Covid-19- pandemin, vilket accelererade trenden med distansarbete. Denna omställning har emellertid ökat risken för cyberhot och säkerhetsrisker. Trots organisationers insatser för att stärka cybersäkerheten kvarstår en betydande risk, då anställda utgör en av de främsta säkerhetsriskerna i form av mänskliga fel och misstag. Tidigare forskning framhäver att anställda ofta är mindre säkerhetsmedvetna och mer benägna att utföra riskfyllda handlingar när de arbetar på distans jämfört med arbete på kontoret. Däremot har senare forskning visat motsatsen, där anställda är mer säkerhetsmedvetna och mer benägna att vidta säkerhetsåtgärder under distansarbete jämfört med arbete på kontoret. Mot bakgrund till dessa forskningsresultat, fokuserar denna studie på att undersöka hur IT-säkerhetsexperter uppfattar cybersäkerhet vid distansarbete jämfört med arbete på kontoret. För att utforska detta har studien, genom kvalitativ kartläggning, genomfört semistrukturerade intervjuer med teoretisk grund i Protection Motivation Theory (PMT). Sammantaget visade studien på att IT-säkerhetsexperter uppfattar cybersäkerhet som mer hanterbar vid arbete på kontoret jämfört med distansarbete, med en ökad medvetenhet om den mänskliga faktorns betydelse.

Digitaliseringen och den konstanta utvecklingen av teknologi i vårt samhälle har medfört många förändringar de senaste åren. I olika områden inom yrkeslivet har rutiner och system behövt uppdaterats för att hålla jämna steg med digitaliseringen. Idag är det inte ovanligt för anställda att arbeta på distans, vanligtvis från sina egna hem. Utöver detta, har Covid-19-pandemin som drabbade världen under 2020, endast utökat och påskyndat processen där företag behöver anpassa sig till denna typ av arbete. Trots att möjligheten att kunna jobba hemifrån reflekterar en modern arbetsplats såväl som ett modernt samhälle, öppnar det även upp frågan om potentiella cyberhot. På grund av detta undersöker nuvarande studie forskningsfrågan: Hur har cybersäkerhet inom företag påverkats av utökat distansarbete? Som avgränsning fokuserar studien specifikt på den finansiella sektorn. Forskningsmetoden som valts ut för studien har varit kvalitativ, i form av primär datainsamling genom semistrukturerade intervjuer som sedan analyserats med hjälp av tematisk analys. Samtliga respondenter arbetar med och har erfarenhet av cybersäkerhet samt har en koppling till finanssektorn. Vidare fokuserar dessa intervjuer på olika aspekter av hur säkerheten inom företag har påverkats av det ökade distansarbetet hemifrån. För att kunna besvara detta, ställdes en rad specifika frågor angående förändringar, kommunikation, cyberhot och utmaningar på grund av distansarbete till respondenterna. Det insamlade och analyserade resultatet visar på att majoriteten av respondenterna anser att jobba hemifrån betyder en ökad mängd förändringar i form av hantering av information, inloggningsrutiner, behörigheter, utrustning och ibland även förändring av IT-infrastrukturen i företagen. Resultaten visar även på hot och utmaningar som kan uppstå vid distansarbete. En slutsats som därmed kan dras från studien är att företagens cybersäkerhet påverkas och hanteras på olika sätt när det kommer till det ökade distansarbetet. Dessa bemöts enligt respondenterna med olika strategier, rutiner och riskminimering. För att vidare minimera cyberhoten vid arbete hemifrån i framtiden, är den generella uppfattningen i studien att företag behöver arbeta förebyggande och utbilda personal i frågan om cybersäkerhet när man inte befinner sig på ordinarie arbetsplats. Trots att respondenterna tillsammans med föregående studier anser att cyberhoten har ökat de senaste åren, håller de med varandra om svårigheten att fastställa om det är ett faktum att de har ökat på grund av just ökat distansarbete. Eftersom det inte alltid rapporteras om hoten som finns mot finanssektorn på grund av anseende- och trovärdighetsskäl, har det varit en utmaning att få tillräckliga svar i de i utförda intervjuerna. / The digitalization and constant development of technology in our society has brought many changes over the last few years. In various areas of the work field, routines and systems have been updated to keep up with the digitalization. Nowadays it is not unusual for employees to be teleworking, most commonly to work from their own homes. On top of that, the global Covid-19-pandemic that hit the world in 2020, has only increased and speeded up the process for companies to adjust to this type of work. Even though being able to work from home reflects a modern workplace as well as society, it does open the question about possible online threats. Therefore, this current study examines the question: How does the increasing teleworking trend affect cybersecurity in organizations? As a demarcation, the study specifically focuses on the financial sector. The research method selected for the study has been of qualitative nature, during which primary data was collected through semi-structured interviews which further were analyzed using thematic analysis. The respondents are all employees and have experience within cybersecurity, related to the financial sector. Furthermore, these interviews focus on different aspects of how the cybersecurity of companies has been affected by the recent increase in teleworking from home. To shed light on the matter, the respondents were asked a specific set of questions regarding changes in; communication, cyber threats and challenges all due to telework. The results gathered and analyzed do show that the majority of the respondents believe that working from home does mean an increased amount of changes in ways of handling information, login-routines, competence, equipment and sometimes even the infrastructure of their IT-systems. Additionally, the results also show threats and challenges that may occur due to increased teleworking, such as larger attack surfaces. Therefore, a conclusion that can be drawn from the study is that there are different ways in which the cybersecurity of companies can be affected by the increasing teleworking trend. According to the respondents, these challenges are met with different strategies, routines and risk minimization. To further minimize future cyberthreats when working from home, the general perception drawn from the study is that companies have to work preventively and as well as educate staff on threats and risks associated with increased teleworking. However, while the respondents and previous studies believe that threats have increased over the last couple of years, they do agree on the difficulty of determining whether it is in fact due to the increased amount of telework. Since the cyberthreats against the financial sector are not always spoken about or reported for reasons of reputation and credibility, there were also respondents who have been hersistant in providing full answers to the interviews.

Relational database security has become an increasingly important issue for organizations worldwide in the current era of data-driven operations. The urgent need for an extensive knowledge of relational database security components in relational databases is addressed in this thesis. Database security is constantly improving, but there is still a lack of research that analyzes these important factors. Because of this gap, databases are not sufficiently secured from new cyber threats, which endangers its accessibility, confidentiality, and integrity. The problem that the thesis addresses is the lack of comprehensive research covering all key security components in relational databases which, presents a challenge for organizations seeking to comprehensively secure their database systems. The purpose of this thesis is to systematically map the key security components essential to relational databases. The goal is to assist organizations and Database professionals to secure their relational databases against diverse cyber threats. Using a qualitative and exploratory methodology, the research analyzes a wide range of literature on database security. The research offers a balanced and comprehensive perspective on the current security landscape in relational databases by integrating theoretical study with structured interviews. This method guarantees that all essential security components is fully investigated. The results of this thesis involve a detailed mapping of the key security components within relational databases, which are uniquely informed by a combination of academic research and empirical findings from structured interviews with Database security experts. This thesis analyzes these security components based on how well they address current security threats, how well they secure databases, and how well they can adapt to different organizational needs. / Säkerhet i relationsdatabaser har blivit en allt viktigare fråga för organisationer världen över i den nuvarande eran av datadriven verksamhet. I den här avhandlingen behandlas det akuta behovet av en omfattande kunskap om säkerhetskomponenter för relationsdatabaser i relationsdatabaser. Databassäkerheten förbättras ständigt, men det finns fortfarande en brist på forskning som analyserar dessa viktiga faktorer. På grund av denna brist är databaser inte tillräckligt skyddade mot nya cyberhot, vilket äventyrar deras tillgänglighet, konfidentialitet och integritet. Problemet som avhandlingen tar upp är bristen på omfattande forskning som täcker alla viktiga säkerhetskomponenter i relationsdatabaser, vilket utgör en utmaning för organisationer som vill säkra sina databassystem på ett heltäckande sätt. Syftet med denna avhandling är att systematiskt kartlägga de viktigaste säkerhetskomponenterna som är väsentliga för relationsdatabaser. Målet är att hjälpa organisationer och databasspecialister att säkra sina relationsdatabaser mot olika cyberhot. Med hjälp av en kvalitativ och explorativ metod analyseras ett brett spektrum av litteratur om databassäkerhet. Forskningen erbjuder ett balanserat och omfattande perspektiv på det nuvarande säkerhetslandskapet i relationsdatabaser genom att integrera teoretiska studier med strukturerade intervjuer. Denna metod garanterar att alla väsentliga säkerhetskomponenter undersöks fullständigt. Resultatet av denna avhandling innebär en detaljerad kartläggning av de viktigaste säkerhetskomponenterna inom relationsdatabaser, som är unikt informerade av en kombination av akademisk forskning och empiriska resultat från strukturerade intervjuer med databassäkerhetsexperter. Denna avhandling analyserar dessa säkerhetskomponenter utifrån hur väl de hanterar aktuella säkerhetshot, hur väl de säkrar databaser och hur väl de kan anpassas till olika organisatoriska behov.

In the last decade, a new wave of socio-technical cyber threats has emerged that is targeting both the technical and social vulnerabilities of organizations and requires fast and efficient threat mitigations. Yet, it is still common that financial organizations rely on yearly reviewed risk management methodologies that are slow and static to mitigate the ever-changing cyber threats. The purpose of this research is to explore the field of Dynamic Risk Management in Information Security from a socio-technical perspective in order to mitigate both types of threats faster and dynamically to better suit the connected world we live in today. In this study, the Design Science Research methodology was utilized to create a Dynamic Information Security Risk Management model based on functionality requirements collected through interviews with professionals in the financial sector and structured literature studies. Finally, the constructed dynamic model was then evaluated in terms of its functionality and usability. The results of the evaluation showed that the finalized dynamic risk management model has great potential to mitigate both social and technical cyber threats in a dynamic fashion. / Under senaste decenniet har en ny våg av sociotekniska cyberhot uppkommit som är riktade både mot de sociala och tekniska sårbarheterna hos organisationer. Dessa hot kräver snabba och effektiva hotreduceringar, dock är det fortfarande vanligt att finansiella organisationer förlitar sig på årligen granskade riskhanteringsmetoder som både är långsamma och statiska för att mildra de ständigt föränderliga cyberhoten. Syftet med denna forskning är att undersöka området för dynamisk riskhantering inom informationssäkerhet ur ett sociotekniskt perspektiv, med målsättningen att snabbare och dynamiskt kunna mildra bägge typerna av hot för att bättre passa dagens uppkopplade värld.  I studien användes Design Science Research för att skapa en dynamisk riskhanteringsmodell med syfte att hantera sociotekniska cyberhot mot informationssäkerheten. Riskhanteringsmodellen är baserad på funktionskrav insamlade genom intervjuer med yrkesverksamma inom finanssektorn, samt strukturerade litteraturstudier.  Avslutningsvis utvärderades den konstruerade dynamiska modellen avseende dess funktionalitet och användbarhet. Resultaten av utvärderingen påvisade att den slutgiltiga dynamiska riskhanteringsmodellen har en stor potential att mitigera både sociala och tekniska cyberhot på ett dynamiskt sätt.