The opioid epidemic is a public health crisis in the United States that impacts the lives of millions of people. There is a need for interventions aimed at minimizing opioid usage in clinical settings. The perioperative care period – consisting of the time before, during, and after surgery – is a time where interventions can be made in surgical and anesthesia practice to reduce the number of opioids used. Surgery and anesthesia are two areas where patients have traditionally been introduced to prescription opioids for the first time. Enhanced Recovery After Surgery pathways have been designed to integrate and improve surgical care for patients resulting in decreased length of stay in the hospital for surgical patients. Enhanced Recovery After Surgery pathways have also explored reducing opioid use during surgical care. Multimodal Analgesia and Opioid Free Anesthesia are two methods that have been researched and shown to be successful in limiting the perioperative use of opioids. Multimodal Analgesia and Opioid Free Anesthesia both reduce total perioperative opioid use and manage pain as effectively as opioids.

Bakgrund: Användningen av höga doser av opioider under generell anestesi är numera mycket vanligt. Biverkningar orsakade av opioider är väl känt inom anestesin och sjukvården och senare evidens tyder på att opioider även kan bidra till smärtutveckling. Av denna anledning har studier de senaste 20 åren ifrågasatt användningen av opioider och intresset för att minska opioidbehovet och utveckla opioidfria metoder för anestesi har växt. Syfte: Att beskriva opioidfri analgesi i generell anestesi, och hur detta påverkar den perioperativa smärtupplevelsen, jämfört med patienter i generell anestesi som fått traditionell smärtlindring med opioider. Metod: En litteraturöversikt med systematisk ansats. Artikelsökningen genomfördes i PubMed, Cinahl och Scopus. Resultatet sammanställdes utifrån 15 granskade artiklar med kvantitativ design. Resultat: Litteraturöversikten visar att det finns ett stort antal läkemedel som kan användas inom opioidfri anestesi, samt deras för- och nackdelar för smärtupplevelsen jämfört opioider. De protokoll som användes vid opioidbaserad anestesi eller för opioidsparande anestesi är inte standardiserade och därför är det inte möjligt att syntetisera resultatet och ställa olika metoder mot varandra i denna litteraturöversikt. De flesta artiklar visade att det går att minska intraoperativt och postoperativt opioidbehov för patienter och ändå erbjuda likvärdig smärtlindring. De patienter som fick en opioidfri eller opioidsparande anestesi hade inte en försämrad perioperativ smärtupplevelse. Den mängd metoder som beskrevs indikerar att analgesi kan anpassas efter patientens individuella förutsättningar. Slutsats: Litteraturöversikten visade att olika läkemedel och metoder kan användas för att ge analgesi till patienten vid opioidfri anestesi samt dess effekt på smärtupplevelsen kontra opioider. De flesta alternativa läkemedel som används i artiklarna gav ett mer gynnsamt eller likvärdigt utfall för patienten. Genom utveckling av fler metoder för analgesi under anestesi kan anestesin i större omfattning utgå från individens behov och förutsättningar, vilket bidrar till en mer personcentrerad vård. Litteraturöversiktens resultat visar på en stor spridning och det är därför svårt att bedöma vilka läkemedel som är bäst lämpade. Det krävs således mer forskning inom detta ämne för att möjliggöra jämförelser och utarbeta protokoll som gör opioidfri anestesi till etablerad och säker metod för patienten. / Background: High dose opioids during general anesthesia are frequently used. The side effects caused by opioids are well known in anesthesia and healthcare and recent evidence implies opioides can contribute to the development of pain. For this reason, studies over the past 20 years have questioned the use of opioids and an interest has grown in reducing the need of opioids and developing opioid-free methods for anesthesia. Aim: To describe opioid-free analgesia in general anesthesia, and how this affects the perioperative pain experience, compared to patients in general anesthesia who have received traditional opioid-based pain relief. Method: A literature study with systematic approach. The article search was performed in PubMed, Cinahl and Scopus. The result was compiled based on 15 reviewed articles with quantitative design. Result: The literature review shows that there are a large number of drugs that can be used in opioid-free anesthesia and the advantages and disadvantages of these drugs versus opioids. The protocols used for opioid-based anesthesia or for opioid-saving anesthesia are not standardized and therefore it is not possible to synthesize the results or set different methods against each other in this review. Most articles found that it is possible to reduce the intraoperative and postoperative need of opioid for patients and still offer equivalent pain relief. The patients receiving opioid-free or opioid-sparing anesthesia did not suffer a worsened pain-related experience. The amount of methods described indicates that the analgesia can be customized accordingly to the patient's individual circumstances. Conclusion: The literature review described various drugs and methods that can be used to give analgesia to the patient during opioid-free anesthesia and the effect on the pain-related experience. Most of the alternative drugs used in the articles gave a more favorable or equivalent outcome for the patient. By developing more methods for analgesia during anesthesia, it is in a greater extent possible to adjust the anesthesia depending on the individuals needs, which contributes to a more person-centered care. The result shows a wide spread and it is therefore difficult to assess which drugs are best suited. Thus, more research is required in this subject to prepare protocols that make opioid-free anesthesia an established and safe method for the patient.

Ce manuscrit rapporte une étude comparant un protocole d’anesthésie injectable sans opioïde avec ou sans analgésie multimodale chez des chatons subissant une ovariohystérectomie. Cette étude clinique, prospective, randomisée et à l’aveugle, inclut 29 chatons âgés entre 10 semaines et 6 mois. L’anesthésie générale était induite avec une injection intramusculaire de dexmédétomidine (40 μg/kg), kétamine (4 mg/kg) et midazolam (0,25 mg/kg). Le groupe multimodal (MMG; n=14) bénéficiait de méloxicam (0,1 mg/kg) sous-cutané et de bupivacaïne 0,25% intrapéritonéale (2 mg/kg), mais pas le groupe contrôle (CG; n=15). À quinze minutes post-opératoire, 0,4 mg/kg d’atipamézole était injecté intramusculaire. La douleur et la consommation de nourriture étaient évaluées pendant 24 heures post-opératoire. Une analgésie de secours (buprénorphine 0,02 mg/kg intramusculaire [CG et MMG] et méloxicam sous-cutané [CG]) était donnée lors de douleur ≥4/12 sur l’échelle de douleur multidimensionnelle féline de UNESP-Botucatu – forme courte. Les analyses statistiques ont été réalisées avec des modèles linéaires suivis de comparaisons pairées post-hoc avec correction de Benjamini-Hochberg (p<0,05). L'analgésie de secours était plus fréquente dans CG (n=15/15) que dans MMG (n=1/14) (p<0.001). Les scores de douleur (moyenne ± SD) étaient supérieurs dans CG à 1h, 2h et 4h post-opératoire (4.1±2.8, 4.8±3.0, 5.3±1.2, respectivement) que dans MMG (1.6±1.0, 1.1±1.0, 0.9±0.8, respectivement) (p<0.001). La consommation de nourriture (moyenne ± SD), en pourcentage, après 2 et 60 minutes, était supérieure dans MMG (9.7±9.1 et 74.2±29.1, respectivement) que dans CG (1.4±2.4 et 24.5±26.3, respectivement) à 1h post-opératoire (p<0.001). Ce protocole multimodal sans opioïde fournit une analgésie adéquate et supérieure au contrôle chez les chatons subissant une ovariohystérectomie. La douleur diminue la consommation de nourriture post-opératoire. / The study reported in this manuscript compared an opioid-free injectable anesthetic protocol with or without multimodal analgesia in kittens undergoing ovariohysterectomy. Twenty-nine healthy kittens aged between 10 weeks and 6 months were included in this prospective, randomized, blinded, clinical trial. Anesthesia was performed with an intramuscular injection of dexmedetomidine (40 μg/kg), ketamine (4 mg/kg) and midazolam (0.25 mg/kg). In the multimodal group (MMG), cats (n=14) received subcutaneous meloxicam (0.1 mg/kg) and intraperitoneal bupivacaine 0.25% (2 mg/kg), but not in the control group (CG, n=15). Atipamezole (0.4 mg/kg) was given intramuscular 15 minutes after surgery. Postoperative pain and soft food intake were evaluated at specific time points up to 24 hours. Rescue analgesia (intramuscular buprenorphine 0.02 mg/kg [in MMG and CG] and subcutaneous meloxicam 0.1 mg/kg [only in CG]) was administered when pain scores ≥4/12 according to the UNESP-Botucatu multidimensional feline pain assessment scale – short form. Statistical analyses were performed with linear models and post-hoc pairwise comparison with Benjamini-Hochberg corrections (P<0.05). Prevalence of rescue analgesia was higher in CG (n=15/15) than MMG (n=1/14) (P<0.001). Pain scores (mean ± SD) were higher in CG at 1h, 2h and 4h postoperatively (4.1±2.8, 4.8±3.0, 5.3±1.2, respectively) than MMG (1.6±1.0, 1.1±1.0, 0.9±0.8, respectively) (P<0.001). Food intake (mean ± SD), in %, after 2 and 60 minutes was higher in MMG (9.7±9.1 and 74.2±29.1, respectively) than in CG (1.4±2.4 and 24.5±26.3, respectively) at 1h postoperatively (P<0.001). The multimodal opioid-free protocol produced superior postoperative analgesia than control in kittens undergoing ovariohysterectomy. Pain decreased postoperative food intake.

Bakgrund: Ungefär 20-30% av alla patienter som opereras får postoperativt illamående. I den postoperativa vården möter anestesisjuksköterskan dessa patienter och med hjälp av omvårdnadsprocessen försöker han eller hon hjälpa patienten att lindra lidandet genom att se patienten, finnas vid dennes sida samt ge patienten tid. Det finns flertalet riskfaktorer för att drabbas av postopertivt illamående där gasanestesi samt opioider är två av dem. Postoperativ illamående leder till ökad risk för komplikationer samt hindrar patienten från att påbörja mobilisering efter operation i god tid. Med opioidfri anestesi utesluts opioiden vilket skullle kunna hjälpa patienten att minska risken att drabbas av postopertivt illamående. Syfte: Syftet var att jämföra förekomsten av postoperativt illamående och tiden på den postoperativa avdelningen mellan patienter som sövts med opioidfri anestesi och opioidbaserad anestesi. Metod: Detta är en kvantitativ retospektiv registerstudie som har granskat data från en pågående randomiserad kontrollerad studie. Resultat: Det framkom inte någon signifikant skillnad i postoperativt illamående och kräkning mellan de olika anestesiformerna eller tiden patienterna vårdades postoperativt. Studien visar att opioidfri anestesi inte är sämre än opioidbaserad anestesi i förhållande till postoperativt illamående och kräkning. Hos de patienter som upplevde postoperativt illamående sågs en kortare vårdtid hos de som sövts med opioidfri anestesi jämfört med de patienter som sövts med opioidbaserad anestesi. Slutsats: Det framkom ingen skillnad i posoperativt illamående och kräkning beroende på om opioid användes eller ej. / Bakgrund: Cirka 20-30% av alla patienter som genomgår operation upplever postoperativt illamående och kräkningar (PONV). Vid postoperativ vård möter anestesisjuksköterskan patienten och kan med omvårdnad hjälpa patienten att lindra lidandet genom närvaro, närhet och pateince. Det finns flera riskfaktorer för att drabbas av PONV, inklusive användning av flyktiga ämnen och opioider. Postoperativt illamående och kräkningar leder till ökad risk för komplikationer, viktigast patientmissnöje och försenad mobilisering. Med opioidfri anestesi utesluts opioiden, vilket kan hjälpa patienten att minska risken för postoperativt illamående och kräkningar. Sikta: Syftet med denna studie var att jämföra förekomsten av postoperativt illamående och kräkningar och tiden på den posoperativa avdelningen mellan patienterna som sövts med opioidfri och opioidbaserad anestesi. Metod: En kvantitativ retrospektiv studie genomfördes där data från en pågående randomiserad kontrollerad studie granskades. Resultat: Det fanns ingen signifikant skillnad i postoperativt illamående och kräkningar mellan de olika formerna av anestesi eller den tid patienterna vårdades postopertaovely. Således är opioidfri anestesi inte sämre än opioidbaserad anestesi i realtion till postoperativt illamående och kräkningar. När det gäller patienter som upplever postoperativt illamående och kräkningar behandlas de som är sederade med opioidfri anestesi under kortare tid postoperativt än patienter som är nedsövda med opioidfri anestesi. Slutsats: Ingen signifikant skillnad avseende PONV beroende på användning av opioider hittades.