<p>Bakgrund: Diabetes är en kronisk sjukdom och mer än 150 miljoner i världen har sjukdomen. Diabetessjukdomen försämrar både den allmänna och den orala hälsan. Diabetikernas kunskaper om sjukdomens negativa effekter på munhälsan är bristfällig. Syfte: var att beskriva hur vuxna individers orala hälsa påverkas av diabetes och vad tandhygienister ska beakta vid en tandvårdsbehandling. Frågeställningar: Vilka är de orala komplikationerna hos vuxna individer med diabetes? Kan parodontitbehandling hos diabetiker ha positiva effekter på diabetessjukdomen? Vad bör tandhygienister särskilt ta hänsyn till vid behandling av diabetiker? Metod: Studien har genomförts som en systematisk litteraturstudie. Resultat: Parodontala sjukdomar är den dominerande orala komplikationen hos diabetiker. Diabetiker som är rökare har svårare parodontala sjukdomar än de som inte röker. Liksom parodontit förekommer karies hos diabetiker men är inte lika omfattande studerad som de parodontala sjukdomarna. Diabetiker med bättre metabolismkontroll har bättre oral hälsa. Många diabetiker har dåliga kunskaper om att diabetessjukdomen kan ha negativ effekt på deras orala hälsa. Konklusion: Diabetiker har behov av både parodontala behandlingar och hälsofrämjande och förebyggande insatser. Ett samarbete mellan tandvård och sjukvård är nödvändig.</p>

Bakgrund: Diabetes är en kronisk sjukdom och mer än 150 miljoner i världen har sjukdomen. Diabetessjukdomen försämrar både den allmänna och den orala hälsan. Diabetikernas kunskaper om sjukdomens negativa effekter på munhälsan är bristfällig. Syfte: var att beskriva hur vuxna individers orala hälsa påverkas av diabetes och vad tandhygienister ska beakta vid en tandvårdsbehandling. Frågeställningar: Vilka är de orala komplikationerna hos vuxna individer med diabetes? Kan parodontitbehandling hos diabetiker ha positiva effekter på diabetessjukdomen? Vad bör tandhygienister särskilt ta hänsyn till vid behandling av diabetiker? Metod: Studien har genomförts som en systematisk litteraturstudie. Resultat: Parodontala sjukdomar är den dominerande orala komplikationen hos diabetiker. Diabetiker som är rökare har svårare parodontala sjukdomar än de som inte röker. Liksom parodontit förekommer karies hos diabetiker men är inte lika omfattande studerad som de parodontala sjukdomarna. Diabetiker med bättre metabolismkontroll har bättre oral hälsa. Många diabetiker har dåliga kunskaper om att diabetessjukdomen kan ha negativ effekt på deras orala hälsa. Konklusion: Diabetiker har behov av både parodontala behandlingar och hälsofrämjande och förebyggande insatser. Ett samarbete mellan tandvård och sjukvård är nödvändig.

Syftet med studien var att sammanställa vetenskaplig litteratur angående patienternas livskvalitet samt sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder med avseende på orala komplikationer som är ett vanligt förekommande problem hos patienter inom palliativ vård. Våra frågeställningar var: Hur påverkar orala komplikationer livskvalitet hos patienter inom palliativ vård? Vilka omvårdnadsåtgärder kan sjuksköterskan utföra dels för att patienter ska bibehålla god oral status och dels för att patienternas resurser stärks och balansen mellan dagliga livets krav och inre respektive yttre resurser upprätthålls? Metod: En litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar. Som teoretisk referensram valdes Carnevalis balansmodell, Dagligt liv - Funktionellt hälsotillstånd. Resultatet visar att fysiska besvär och psykosocialt lidande till följd av orala komplikationer påverkade patienternas livskvalitet i stor utsträckning. Detta medförde obalans mellan dagliga livets krav och patienternas resurser. Till de omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan tillämpa inkluderas prevention, undervisning, dokumentation och rapportering samt behandling av orala komplikationer. Resultat från denna studie kan användas vid omvårdnad av patienter inom palliativ vård som upplever orala problem. / The purpose of this literature review was to compile research evidence on patients’ quality of life and nurse’s interventions with regard to oral complications which are problems seen frequently in patients within palliative care. Our questions were: How do oral complications influence quality of life in patients within palliative care? What kind of interventions can a nurse do on the one hand to help patients maintain good oral status, and on the other hand to help patients strengthen their resources to maintain the balance between demands in daily life and resources, internal as well as external? Method: A literature review based on eleven research articles. The authors chose as theoretical reference Carnevali’s balance model, Daily life - Functional state of health. The results showed that physical labour and psychosocial suffering in consequence of oral complications affected patients’ quality of life to a great extent. This resulted in imbalance between the daily life demand and the patients’ resources. The interventions that nurses can use are prevention, patient education, documentation, reports and treating of oral complications. Results from this review can be used in care of patients within palliative care who experience oral complications.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka extra- och intraorala kliniska tecken hos individer med ätstörningen bulimi. Metod: Litteratursökningen har utförts i vetenskapliga databaser; Medline, CINAHL och Dentistry &amp; Oral Sciences Source. Artiklar publicerade mellan år 2000–2021 var inkluderade. Totalt valdes det ut 10 vetenskapliga artiklar för denna litteraturstudie. Resultat: Resultatet visar att de vanligaste kliniska tecknen var reducerat salivflöde, lågt pH-värde i saliven, dentala erosioner, svullnad och erytem i gommens slemhinna, torra och nariga läppar och svullna Glandula Parotis salivkörtlar, dock fanns det ingen statistisk signifikans gällande karies och parodontala sjukdomar. Slutsats: Resultaten visar att intra- och extra kliniska tecken kan ses hos individer med bulimi, framförallt svullna Glandula Parotis salivkörtlar, reducerat salivflöde, lägre pH-värde i saliven och dentala erosioner. Kunskap om extra- och intraorala kliniska tecken hos tandvårdspersonal möjliggör tidig identifiering av sjukdomen bulimi och att preventiva insatser tillgodoses i ett tidigt stadie för att minska lidande hos patienten. / Aim: The aim of this study was to investigate extra- and intraoral clinical signs in individuals with the eating disorder bulimia. Material and method: An advanced search of literature has been completed in data bases as; Medline, CINAHL and Dentistry &amp; Oral sciences source. Articles published in 2000-2021 were included. A total of 10 articles were included in this study. Results: The results show that the most common clinical signs were hyposalivation, low pH in the saliva, dental erosion, swelling and erythema in the palate mucosa, dry lips and swollen Glandula Parotid salivary glands. There were no statistically significant results in caries and periodontal diseases. Conclusions: There are some intra- and extraoral clinical signs that can be seen in individuals with bulimia, above all swollen Glandula Parotid salivary glands, reduced salivary flow, low pH in the saliva and dental erosions. Knowledge in extra- and intraoral clinical signs in dental staff makes it possible for early identification of the disease bulimia and preventive efforts can be offered in an early stage to reduce suffering for the patient.