Bakgrund Oavsiktlig hypotermi hos patienter i samband med kirurgi är mycket vanligt förekommande. Det perioperativa teamet har en viktig roll att med hjälp av kunskap och tillgänglig utrustning förebygga hypotermi. Syftet med studien var att belysa aspekter som kan påverka arbetet med att förebygga hypotermi i samband med kirurgi, utifrån operations- och anestesisjuksköterskors erfarenheter. Metod Intervjuer med fyra operationssjuksköterskor och fyra anestesisjuksköterskor analyserades för att belysa deras aspekter på hypotermi hos patienter i samband med kirurgi. En kvalitativ ansats valdes och innehållsanalys gjordes. Resultat Resultatet består av sex kategorier: Att kommunicera om en bra miljö för alla, Prioritering av åtgärder, Betydelsen av respekt och kommunikation för samarbetet, Kunskap och medvetenhet, Rutiner, riktlinjer och checklistor samt Ny arbetskultur. Dessa kategorier visar att kunskap om hypotermi finns men att det många gånger beror på samarbetet i det perioperativa teamet om åtgärder vidtas eller ej. Alla kategorier berör olika aspekter av att arbeta i team. Att arbeta tillsammans i team framträder som ett genomgående tema. Slutsats Resultatet visar att kulturen i ett team, både kan vara en styrka och en svaghet för arbetet med att förebygga hypotermi. För att komma till rätta med det förebyggande arbetet mot hypotermi krävs insatser för ett förbättrat teamarbete bl.a. genom en förändrad arbetskultur. / Background Inadvertent hypothermia in patients during surgery is very common. The perioperative team has an important role to use the knowledge and the equipment available to prevent hypothermia. The aim of the study was to illustrate aspects that can affect efforts to prevent hypothermia during surgery, based on operating theatre and anesthesia nurses' experiences. Method Interviews with four operating theatre nurses and four nurse anesthetists were analyzed to illustrate aspects of hypothermia in patients during surgery. A qualitative approach was chosen with a content analysis. Results The result showed six categories: Communicating for a good environment for everyone, Prioritizing actions, The importance of respect and communication for cooperation, Knowledge and awareness, Routines, guidelines and checklists and New work culture. These categories showed that knowledge of hypothermia exists but often it depends on the cooperation within the perioperative team whether an action is done or not. All categories relate to different aspects of working in teams. Throughout all categories Working together in a team emerges as a theme. Conclusion The result showed that the culture in a team, can be both a strength and a weakness for working with prevention of hypothermia. It requires action for improved teamwork for example through a change in the work culture.

<p>Utifrån regeringsdirektiv ska Rikspolisstyrelsen sträva efter att öka jämställdheten och mångfalden inom polisen, då polisen ska avspegla samhällets befolkning. För att uppnå detta behövs ytterligare insatser ur ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Rikspo-lisstyrelsen har 2009 utarbetat en ny handlingsplan för mångfald och likabehandling som utgör grunden för Rikspolisstyrelsens mångfaldsarbete samt fungerar som stöd och underlag för polismyndigheter som utarbetar lokala handlingsplaner. Polismyndigheter-na är idag skyldiga att ha en mångfaldsplan. Mångfaldsarbetet inom polisen har visat sig gå långsamt. Syftet med studien är att undersöka hur diskursen om mångfald i form av konkreta handlingsplaner påverkar polisens organisation och dess dagliga arbete, genom att undersöka hur tjänstemän och poliser definierar begreppet mångfald, samt hur de dominerande definitionerna av mångfald påverkat implementeringen av mångfaldsstra-tegier utifrån obligatoriska handlingsplaner för ökad mångfald. Vidare avser studien att undersöka på vilket sätt polisens organisation påverkas av regeringens krav på ökat mångfaldsmedvetande och intensifierat arbete med mångfald. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer har genomförts med tio personer som arbetar inom polis-myndigheten i Stockholms län. Organisationsteori samt organisationskultur används som teoretisk referensram för att beskriva processer med implementering av strategier inom organisationer. Tidigare forskning bygger på studier om mångfaldsarbete inom polisen internationellt samt i Sverige. Resultat visar att poliser och tjänstemän har en bred uppfattning om begreppet mångfald, men att fokus officiellt sett riktas mot etnici-tet. Medvetenheten om mångfaldsfrågor anses ha ökat, men det varierar i vilken ut-sträckning som mångfaldsfrågorna prioriteras. Processen med mångfaldsarbetet känne-tecknas av organisatorisk tröghet, då det är svårt att omsätta mångfaldsvisioner i prakti-ken inom hela organisationen. Regeringsdirektiv har främst påverkat polisens medve-tenhet om att polisen ska öka den etniska mångfalden, det vill säga att anställa fler per-soner med utländsk bakgrund.</p>

Utifrån regeringsdirektiv ska Rikspolisstyrelsen sträva efter att öka jämställdheten och mångfalden inom polisen, då polisen ska avspegla samhällets befolkning. För att uppnå detta behövs ytterligare insatser ur ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Rikspo-lisstyrelsen har 2009 utarbetat en ny handlingsplan för mångfald och likabehandling som utgör grunden för Rikspolisstyrelsens mångfaldsarbete samt fungerar som stöd och underlag för polismyndigheter som utarbetar lokala handlingsplaner. Polismyndigheter-na är idag skyldiga att ha en mångfaldsplan. Mångfaldsarbetet inom polisen har visat sig gå långsamt. Syftet med studien är att undersöka hur diskursen om mångfald i form av konkreta handlingsplaner påverkar polisens organisation och dess dagliga arbete, genom att undersöka hur tjänstemän och poliser definierar begreppet mångfald, samt hur de dominerande definitionerna av mångfald påverkat implementeringen av mångfaldsstra-tegier utifrån obligatoriska handlingsplaner för ökad mångfald. Vidare avser studien att undersöka på vilket sätt polisens organisation påverkas av regeringens krav på ökat mångfaldsmedvetande och intensifierat arbete med mångfald. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer har genomförts med tio personer som arbetar inom polis-myndigheten i Stockholms län. Organisationsteori samt organisationskultur används som teoretisk referensram för att beskriva processer med implementering av strategier inom organisationer. Tidigare forskning bygger på studier om mångfaldsarbete inom polisen internationellt samt i Sverige. Resultat visar att poliser och tjänstemän har en bred uppfattning om begreppet mångfald, men att fokus officiellt sett riktas mot etnici-tet. Medvetenheten om mångfaldsfrågor anses ha ökat, men det varierar i vilken ut-sträckning som mångfaldsfrågorna prioriteras. Processen med mångfaldsarbetet känne-tecknas av organisatorisk tröghet, då det är svårt att omsätta mångfaldsvisioner i prakti-ken inom hela organisationen. Regeringsdirektiv har främst påverkat polisens medve-tenhet om att polisen ska öka den etniska mångfalden, det vill säga att anställa fler per-soner med utländsk bakgrund.