<p>Sammanfattning</p><p>Inledning: I en artikel i Dagens Industri från 2001 omnämns Sverige som sämst i EU</p><p>när det gällde närvaro av kvinnor på ledande positioner inom näringslivet.</p><p>Av de då 335 börsnoterade bolagen i Sverige var det bara 8 bolag som</p><p>hade kvinnliga VD: ar och andelen kvinnliga styrelseledamöter var endast</p><p>5,4 procent. Sedan 2001 har statistiken inte ändrats nämnvärt. Det är</p><p>fortfarande få kvinnor på ledande positioner i Sverige idag, trots mångårig</p><p>debatt, satsningar på kvinnliga nätverk och chefsutvecklingsprogram.</p><p>Forskningen tyder på flera orsaker till varför det är brist på kvinnor i</p><p>chefspositioner idag, och nämner ofta ett manligt dominerande mönster i</p><p>företag som det huvudsakliga (Oakley, 2000). Mitt intresse och ämnesval</p><p>ligger i att finna förklaringar till bristen av kvinnor på ledande positioner</p><p>inom näringslivet.</p><p>Syfte: Syfte är att utifrån tre kvinnliga chefers upplevelser ge deras syn på</p><p>chefskap i en mansdominerad företagsmiljö och finna förklaringar till</p><p>bristen av kvinnor på ledande positioner inom näringslivet.</p><p>Metod: Jag har genomfört en kvalitativ studie genom semi-strukturerade</p><p>intervjuer. Detta för att jag i största möjliga mån skulle kunna låta</p><p>respondenterna styra samtalen. Intervjuerna genomfördes i december</p><p>2001. Samtliga intervjuer spelades in på band, detta för att underlätta en</p><p>korrekt återgivning. Nackdelen var att materialet blev mycket omfattande</p><p>och komplext att bearbeta.</p><p>Slutsats: Samtliga respondenter vittnar om att de stött på hinder i sina karriärer.</p><p>Utifrån deras berättelser har jag funnit vissa mönster som till stor del</p><p>bekräftar den forskning jag har tagit del av. Slutsatsen är att trots att</p><p>förklaringarna till att kvinnorna i min studie upplevt hinder inte</p><p>uteslutande kan förklaras med begrepp som struktur och kultur, så ter sig</p><p>ideal, värderingar och normer som de främsta orsakerna. Homosociala</p><p>reproduktionen är enligt en av respondenterna helt naturlig. Vi väljer gärna</p><p>någon som liknar oss själva, det gör det lättare att samarbeta. Vikten av att</p><p>fler kvinnor släpps fram på ledande positioner handlar därför enligt min</p><p>mening om makten och rätten att påverka rådande normer. Det är just de</p><p>här sätten att agera och tänka på som behöver ifrågasättas, debatteras och</p><p>utmanas.</p>

Sammanfattning Inledning: I en artikel i Dagens Industri från 2001 omnämns Sverige som sämst i EU när det gällde närvaro av kvinnor på ledande positioner inom näringslivet. Av de då 335 börsnoterade bolagen i Sverige var det bara 8 bolag som hade kvinnliga VD: ar och andelen kvinnliga styrelseledamöter var endast 5,4 procent. Sedan 2001 har statistiken inte ändrats nämnvärt. Det är fortfarande få kvinnor på ledande positioner i Sverige idag, trots mångårig debatt, satsningar på kvinnliga nätverk och chefsutvecklingsprogram. Forskningen tyder på flera orsaker till varför det är brist på kvinnor i chefspositioner idag, och nämner ofta ett manligt dominerande mönster i företag som det huvudsakliga (Oakley, 2000). Mitt intresse och ämnesval ligger i att finna förklaringar till bristen av kvinnor på ledande positioner inom näringslivet. Syfte: Syfte är att utifrån tre kvinnliga chefers upplevelser ge deras syn på chefskap i en mansdominerad företagsmiljö och finna förklaringar till bristen av kvinnor på ledande positioner inom näringslivet. Metod: Jag har genomfört en kvalitativ studie genom semi-strukturerade intervjuer. Detta för att jag i största möjliga mån skulle kunna låta respondenterna styra samtalen. Intervjuerna genomfördes i december 2001. Samtliga intervjuer spelades in på band, detta för att underlätta en korrekt återgivning. Nackdelen var att materialet blev mycket omfattande och komplext att bearbeta. Slutsats: Samtliga respondenter vittnar om att de stött på hinder i sina karriärer. Utifrån deras berättelser har jag funnit vissa mönster som till stor del bekräftar den forskning jag har tagit del av. Slutsatsen är att trots att förklaringarna till att kvinnorna i min studie upplevt hinder inte uteslutande kan förklaras med begrepp som struktur och kultur, så ter sig ideal, värderingar och normer som de främsta orsakerna. Homosociala reproduktionen är enligt en av respondenterna helt naturlig. Vi väljer gärna någon som liknar oss själva, det gör det lättare att samarbeta. Vikten av att fler kvinnor släpps fram på ledande positioner handlar därför enligt min mening om makten och rätten att påverka rådande normer. Det är just de här sätten att agera och tänka på som behöver ifrågasättas, debatteras och utmanas.