The main subject for this essay is how the possibility of recovery can be used as a resource in situations of high workload. The applicable law will be examined on the basis of the question what is the law in force at the possibility of recovery. The essay also touches the topic of delegation and what level of knowledge, competence and authority the managers have, to do the delegated work regarding work environment. The essay aims to investigate the new regulation AFS 2015: 4 which came into force on march 31 2016. This regulation is an effect of the high sickness rates that emerged in a survey conducted by the Work Environment Authority. According to the survey, the most common cause of sick leave among women is attributed to organizational and social factors. Employment law regulation in the form of the Work Environment Act and the regulations of the Work Environment Authority is processed to provide answers to the questions. Knowledge of stress and recovery are also given space in the essay. Furthermore, interviews were held as a part of a survey on selected businesses to examine how these companies work with the possibility of recovery. The survey also investigated how the companies work after implementation of the new regulation AFS 2015: 4 and the effects the regulation had on operations. All businesses have an over-representation of women. This selection was conscious because the paper has an overall gender perspective. The analysis concerns the legal research and empirical data processed in the paper to give answers to the questions. The Work Environment Act and the new regulation of AFS 2015: 4 can be concluded that the employer's health and safety responsibilities are far-reaching. Possibility of recovery given the fullest extent through breaks in the workplace. It is thus important that the employer ensures that the breaks are both scheduled and utilized. Whether the new regulation had any impact on sick leave, is in the current situation difficult to confirm. / Kandidatuppsatsens huvudämne är hur möjlighet till återhämtning kan användas som resurs vid hög arbetsbelastning. Gällande rätt kommer granskas utifrån frågeställningen vad gällande rätt är, vid möjlighet till återhämtning. Uppsatsen berör även ämnet delegering samt vad chefer har för kunskap, kompetens och befogenhet för att utföra ett delegerat arbetsmiljöarbete. Uppsatsen syftar till att utreda den nya föreskriften AFS 2015:4 som trädde i kraft 31 mars 2016. Föreskriften är en effekt av det höga sjuktal som framkommit i en undersökning utförd av arbetsmiljöverket. Enligt undersökningen kan den vanligaste orsaken till sjukskrivning bland kvinnor, härledas till organisatoriska och sociala faktorer. Arbetsrättslig reglering i form av Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter bearbetas för att ge svar till frågeställningarna. Kunskaper om stress och återhämtning ges även utrymme i uppsatsen. Vidare har en kartläggning gjorts på utvalda verksamheter för att granska hur dessa verksamheter arbetar med möjlighet till återhämtning. I kartläggningen utreds även hur verksamheterna arbetar efter implementeringen av den nya föreskriften AFS 2015:4 och vilka effekter föreskriften haft på verksamheterna. Samtliga verksamheter har en överrepresentation av kvinnor. Detta urval var medvetet då uppsatsen har ett övergripande genusperspektiv. Analysen berör den rättsutredning och empiri som bearbetats i uppsatsen för att ge svar på frågeställningarna. Genom Arbetsmiljölagen och den nya föreskriften AFS 2015:4 kan det konstateras att arbetsgivarens arbetsmiljöansvar är långtgående. Möjlighet till återhämtning ges i största utsträckning genom raster på arbetsplatserna. Det är således viktigt att arbetsgivaren säkerställer att rasterna är båda schemalagda samt utnyttjas. Huruvida den nya föreskriften haft någon påverkan på sjuktalen, är i dagsläget svårt att bekräfta.