Studiens syfte var att undersöka stavningen i 20 elevtexter skrivna av elever som antingen var i eller utan lässvårigheter när de gick i årskurs 2. Undersökningen fokuserade på stavningens korrekthet och olika typer av stavfel samt jämförde likheter och skillnader mellan texterna skrivna av elever i och utan lässvårigheter. Materialet bestod av elevtexter som skrevs under den fria narrativa skrivuppgiften i det nationella ämnesprovet i svenska i årskurs 3. Tio av elevtexterna var skrivna av elever som var i lässvårigheter i årskurs 2 och tio texter var skrivna av elever utan lässvårigheter i årskurs 2. För att kunna besvara studiens första forskningsfråga skapades frekvenslistor som presenterade antalet korrekt och inkorrekt stavade ord. För att kunna besvara studiens andra forskningsfråga användes analysmetoden Spelling Sensitivity Score (Masterson & Apel, 2010) där varje ord i elevtexterna analyserades med avseende på korrektheten i fonem-grafem-korrespondensen genom poängsättning från 3–0. Ett korrekt stavat fonem fick 3 poäng. Fonologiska stavfel tilldelades 2 poäng, ortografiska stavfel 1 poäng och utelämnade/tillagda grafem 0 poäng. Resultaten visade att eleverna utan lässvårigheter skrev texter med en signifikant större andel korrekt stavade ord än eleverna i lässvårigheter och att eleverna i lässvårigheter skrev texter som innehöll en signifikant större andel fonologiska stavfel än eleverna utan lässvårigheter. Vidare visade resultaten att texterna skrivna av eleverna utan lässvårigheter uppvisade en marginellt större andel ortografiska stavfel och utelämnade eller extra tillagda grafem än texterna skrivna av elever i lässvårigheter. Sammantaget antyder våra resultat att det är viktigt att stärka den fonologiska medvetenheten hos elever i lässvårigheter för att utveckla deras stavningsförmåga.