Denna uppsats undersöker huruvida det finns ett samband mellan dialekt och stavning. I studien ingår en skola i Småland, Stockholm respektive Ångermanland. Eleverna som medverkar går i åk 1-2 och har deltagit i ett stavningstest på enskilda ord samt fritt skrivit om ett självvalt ämne. Resultatet har jämförts med de dialektala särdrag som sägs vara karaktäristiska för dialekten och visar att de elever som tillämpar fonetisk stavning i viss mån påverkas av sin dialekt.

Syftet med studien är att bilda kunskap om elevers uppfattningar av och lärares undervisning om särskrivningar. Det görs utifrån frågeställningarna: Hur uppfattar elever särskrivningar? Hur beskriver lärare att de arbetar med särskrivningar i undervisningen? För att besvara syfte och frågeställningar byggdes studien på en kvalitativ undersökning där lärare och elever på två skolor i södra Sverige intervjuades. Intervjuerna genomfördes med fem lärare som undervisar i svenska samt med sju elever i årskurs sex. Datamaterialet analyserades utifrån en fenomenografisk ansats, vilken är den grund studien vilar på. Materialet analyserades och ledde fram till sex kategorier. Kategorierna från elevintervjuerna blev; uppfattas sällan i text, känner igen ordet, ord kan missuppfattas och förstår ändå. Kategorierna från lärarintervjuerna blev; individuell undervisning och gemensam undervisning. Resultatet utformas utifrån kategorierna och visar bland annat att elever inte uppfattar särskrivningar i text och att vissa särskrivna ord kan missuppfattas men i de allra flesta fall anser elever att läsaren förstår ändå. Resultatet visar även att lärare främst undervisar om särskrivningar individuellt med elever under pågående arbete med skrivna texter. Enstaka tillfällen hålls gemensam undervisning där lärare vanligtvis lyfter exempel på särskrivningar. Syftet med studien är att bilda kunskap om elevers uppfattningar av och lärares undervisning om särskrivningar. Det görs utifrån frågeställningarna: Hur uppfattar elever särskrivningar? Hur beskriver lärare att de arbetar med särskrivningar i undervisningen? För att besvara syfte och frågeställningar byggdes studien på en kvalitativ undersökning där lärare och elever på två skolor i södra Sverige intervjuades. Intervjuerna genomfördes med fem lärare som undervisar i svenska samt med sju elever i årskurs sex. Datamaterialet analyserades utifrån en fenomenografisk ansats, vilken är den grund studien vilar på. Materialet analyserades och ledde fram till sex kategorier. Kategorierna från elevintervjuerna blev; uppfattas sällan i text, känner igen ordet, ord kan missuppfattas och förstår ändå. Kategorierna från lärarintervjuerna blev; individuell undervisning och gemensam undervisning. Resultatet utformas utifrån kategorierna och visar bland annat att elever inte uppfattar särskrivningar i text och att vissa särskrivna ord kan missuppfattas men i de allra flesta fall anser elever att läsaren förstår ändå. Resultatet visar även att lärare främst undervisar om särskrivningar individuellt med elever under pågående arbete med skrivna texter. Enstaka tillfällen hålls gemensam undervisning där lärare vanligtvis lyfter exempel på särskrivningar.

Abstract The aim of this study is to examine how high school teachers in Swedish perceive the impact of computers, iPads and smartphones on their students´ writing skills. To achieve this, four teachers were invited to participate in individual qualitative semi-structures interviews. The interview data show that three out of four teachers believe that digital and social media has had a negative impact on their students writing skills in school. The teachers report that their pupils use abbreviations and slang in a way that is not appropriate in a formal school text. In contrast, the fourth teacher believes that her pupils produce more complex texts if they are allowed to use their computers or iPads.  The interview data also reveal a contradiction between the teachers´ beliefs and the finding of the surveyed research.

<p>Denna uppsats behandlar förskoleklasselevers fonologiska medvetenhet och skrivförmåga. Syftet med studien är att undersöka huruvida den fonologiska medvetenheten skiljer sig åt mellan barn som går i montessoriförskoleklass och barn som går i kommunal förskoleklass utan någon så specifik pedagogisk inriktning. Syftet är även att studera sambandet mellan den fonologiska medvetenheten och barnens skrivförmåga och om de pedagogiska metoderna inverkar på dessa färdigheter. Sammanlagt medverkade 51 barn i studien. Från en montessoriförskoleklass deltog 21 barn. Från en kommunal skola i samma kommun deltog två förskoleklasser. 18 barn medverkade från den ena förskoleklassen samt 12 barn från den andra. Tester, där barnets fonologiska medvetenhet har bedömts, användes och jämfördes med deras skrivförmåga som bedömdes utifrån en individuell skrivuppgift. Resultatet visar att den fonologiska medvetenheten skiljer sig mellan de tre grupperna. Montessorigruppen har bättre resultat än de båda kommunala förskoleklasserna. Vad gäller sambandet mellan fonologisk medvetenhet och skrivförmåga visar resultaten att det finns ett samband mellan antal ortografiska och fonologiska ord barnen skriver och fonologisk medvetenhet.</p>

Denna uppsats behandlar förskoleklasselevers fonologiska medvetenhet och skrivförmåga. Syftet med studien är att undersöka huruvida den fonologiska medvetenheten skiljer sig åt mellan barn som går i montessoriförskoleklass och barn som går i kommunal förskoleklass utan någon så specifik pedagogisk inriktning. Syftet är även att studera sambandet mellan den fonologiska medvetenheten och barnens skrivförmåga och om de pedagogiska metoderna inverkar på dessa färdigheter. Sammanlagt medverkade 51 barn i studien. Från en montessoriförskoleklass deltog 21 barn. Från en kommunal skola i samma kommun deltog två förskoleklasser. 18 barn medverkade från den ena förskoleklassen samt 12 barn från den andra. Tester, där barnets fonologiska medvetenhet har bedömts, användes och jämfördes med deras skrivförmåga som bedömdes utifrån en individuell skrivuppgift. Resultatet visar att den fonologiska medvetenheten skiljer sig mellan de tre grupperna. Montessorigruppen har bättre resultat än de båda kommunala förskoleklasserna. Vad gäller sambandet mellan fonologisk medvetenhet och skrivförmåga visar resultaten att det finns ett samband mellan antal ortografiska och fonologiska ord barnen skriver och fonologisk medvetenhet.

Vi vet att datorer har ett inflytande i vårt samhälle och med hjälp av datorer kan vi bidra till elevspråksforskning på ett mer effektivt sätt. Syftet med studien är att kontrollera tillförlitligheten i ett automatiskt analysverktyg anpassat för elevtexter. Med studien vill jag också bidra med en bild över vanligt förekommande stavningsproblem hos andraspråkstalare i jämförelse med elever som har svenska som modersmål, bägge i årskurs 1 på gymnasiet. Metoden bygger på att dela in de stavfel som uppkommer i analysverktyget efter tre kategorier; korrekt rättade, felaktigt rättade och icke rättade stavfel. De stavfel som uppkommer delas också in efter stavningskategorier som existerar sedan tidigare forskning. Materialet som ligger till grund för studien innefattar 20 elevtexter i ämnet Svenska som andraspråk 1 och 20 texter i ämnet Svenska 1, alla texter är hämtade ifrån det nationella provet. Resultatet visade att analysverktyget, rent procentuellt, rättade svenska som andraspråkstexterna bättre än elevtexterna i Svenska. Det framkommer också att eleverna i ämnet Svenska har flest stavfel i kategori 1: Felaktig sär – eller sammanskrivning och svenska som andraspråkseleverna har flest stavfel i kategori 4: Utbyte av bokstav. Detta bekräftas också av den tidigare forskningen inom området. Slutsatsen är att analysverktyget behöver utvecklas ytterligare innan det är fullt pålitligt och att svenska som andraspråkselevernas största stavfelskategori representerar exempel som; ”synonimer”, ”hälst” och ”framot”, vilket kan vara ett försök till att stava ljudstridigt alternativt ljudenligt.

Enligt svenska skrivregelsnormer ska namn på veckodagar och månader skrivas med liten begynnelsebokstav: onsdag. På senare tid har dock ett ökat bruk av stor begynnelsebokstav observerats, och i den här uppsatsen undersöks bruket av stor begynnelsebokstav i veckodags- och månadsnamn. Syftet är att ta reda på om det är någon skillnad i bruket över tid, i texter med olika grad av formalitet samt med hänsyn till skribentens ålder. Materialet till undersökningen har hämtats från korpussamlingen Korp och databasen Skrivbanken. Fram till i början av 1900-talet var tyskan det språk som hade störst inflytande på det svenska språket. Att svenskan fram till i början av 1900-talet verkar ha använt stor begynnelsebokstav på veckodags- och månadsnamn kan därför kanske förklaras av tyskans bruk av stor begynnelsebokstav på substantiv. Efter andra världskriget har engelskan däremot påverkat svenskan mest, och den senaste tidens ökade bruk av stor begynnelsebokstav kan delvis förklaras av engelskans inflytande. Bruket av stor begynnelsebokstav är vanligare i informella texter, vilket delvis kan bero på att de senare årens digitalisering har gjort informella texter mycket mer synliga och mer spridda än tidigare. Skribentens ålder verkar inte ha någon större betydelse för stavningen av veckodags- och månadsnamn. De yngre skribenterna är överrepresenterade i korpusen Bloggmix, som till största del består av informella texter. Forskning har dock visat att yngre människor är väl medvetna om stilväxlingar, vilket innebär att det är mycket möjligt att de anpassar sitt språk till typen av text.

No description available.

Syftet med den här undersökningen var att med stöd av fonetisk analys öka kunskapen om stavfel i texter skrivna av svenska elever i årskurs 3. Studien hade tre forskningsfrågor som vägledde arbetet och analys av resultat. De forskningsfrågorna var Vilka olika typer av stavfel finns i de undersökta elevtexterna?, Hur vanliga är olika stavfel i de undersökta elevtexterna? och Finns det något mönster gällande flickor och pojkar eller vissa typer av stavfel?. Den här undersökningens kvalitativa data bestod av 30 elevtexter från delprov F (berättande text) och delprov G (stavning och interpunktion) från vårterminen 2013 nationella prov i ämnet svenska i årskurs 3. Studien genomfördes i form av textanalys då materialet bearbetades vidare genom kategorier och tabeller samt analyserades i form av numerisk och icke-numerisk data. Teoretiska utgångspunkten för undersökningen var ett kognitivt perspektiv som handlar om människans tankeprocesser. Studien fokuserade på olika stavfel och yngre elevers stavningsutveckling. Resultatet av undersökningen visade att elevtexterna innehöll följande stavfel: utelämnad dubbelkonsonant, tillägg dubbelkonsonant, utbyten av bokstäver, särskrivning, sammanskrivning, utelämningar, tillägg av bokstav och omkastningar samt ytterligare slarvfel. Några av de felstavade orden innehöll ytterligare fler än ett stavfel. De vanligaste stavfelen var dubbelteckningsfel i form av utelämnad dubbelkonsonant samt utbyten av bokstäver ”ä” och ”e”. Därefter förekom segmenteringsfel och utelämningar. De ovanligaste stavfelen var tillägg av bokstav och omkastningar. Resultatet av den fonetiska analysen visade att eleverna gjorde mer fonetiskt oacceptabla än fonetiskt acceptabla stavfel. Det fanns inte någon stor skillnad mellan könen. Flickorna gjorde lite färre stavfel än pojkarna men för det mesta var resultaten lika. Av den totala ordmängden fanns det sex procent stavfel och en procent slarvfel, vilket visar att eleverna i årskurs 3 genomsnittligt har kommit långt i sin stavningsutveckling.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur verksamma lärare och blivande lärare förelever i de yngre åldrarna resonerar kring stavning och stavningsundervisning. För attundersöka detta har metoderna kvalitativ, semistrukturerad intervju och webbenkätanvänts. Totalt har fem stycken verksamma F-3 lärare intervjuats, varav två genompersonlig intervju och tre via telefon. I webbenkäten, som riktade sig till lärarstudentersom läser grundlärarutbildningen med inriktning mot grundskolans årskurs F-3, har 50studenter deltagit. Sammantaget visar resultatet av intervjuerna att lärarna menar attelever lär sig stava genom ett lustfyllt arbetssätt som involverar språklekar, ljudning,läsning, skrivning samt samtal om stavning. Lärarna utgår ifrån eleven, dennes mognad,kunskapsnivå och intressen i sin stavningsundervisning. Enkätundersökningens resultatvisar att majoriteten av de deltagande studenterna är osäkra på hur de didaktiskt kanbedriva undervisning gällande stavning. Resultatet visar även på studenternas osäkerhetkring sina ämneskunskaper gällande stavning. Flera studenter beskriver att de inte vetnär en stavningsundervisning ska bedrivas och en del studenter undrar hur de kan arbetaför att styra bort undervisningen från stavningen.Arbetet kan bidra med hur stavningsundervisning kan bedrivas samt ge information tilllärarutbildare om hur studenter känner inför sin stavningsundervisning och vad dekänner att de skulle behöva veta mer om gällande stavning.