Thesis (Ph. D.)--University of Texas at Austin, 2005. / Vita. Includes bibliographical references.

Thesis (M.T.S.)--Catholic Theological Union, 1986. / Vita. Bibliography: leaves 90-92.

Diss.--Phil.-Fak.--Köln--Univ., 1999. / Comporte une interview en anglais p. 146-147. Glossaire p. 143-144. Bibliogr. p. 136-139, discogr. p. 142.

Thesis (Ph.D.)--Boston University / PLEASE NOTE: Boston University Libraries did not receive an Authorization To Manage form for this thesis or dissertation. It is therefore not openly accessible, though it may be available by request. If you are the author or principal advisor of this work and would like to request open access for it, please contact us at open-help@bu.edu. Thank you. / Dialectical theology, in both its existentialist and neo-Orthodox manifestations, emerged as a response to the crisis of revelation resulting from the rise of scientific historiography in the middle and late nineteenth century. As epitomized by Ernst Troeltsch, the new historiography understood historical reality in terms of contingent, relative events which rendered supposedly absolute historical revelation problematic. As dialectical theology struggled to work within the historiographical consensus and yet to amend that outlook in such a way as to provide for a historical understanding of revelation, two dominant hermeneutical methods were developed. The Christian existentialists (or kerygmatic theologians) left the events of world history to the scrutiny of the secular historian without exception. However, an alternative definition of historical reality was proposed which concerned the dimensions of personal history where the issues of meaning and decision arise. Revelation, according to kerygmatic theology, related to the historicity of human existence rather than to the historicality of objective world occurrences. / 2031-01-01

No description available.

Wilde:An Opera in 2 Acts. Play and Music by Derek Williams. Based on the writings and utterances of Oscar Wilde and his contemporaries.

This thesis unfolds some theories and reflections on specific works I developed during my MFA. It is a map of the past and present of my art practice, and speculates about its future.

Thesis (M.F.A.)--Boston University / PLEASE NOTE: Boston University Libraries did not receive an Authorization To Manage form for this thesis or dissertation. It is therefore not openly accessible, though it may be available by request. If you are the author or principal advisor of this work and would like to request open access for it, please contact us at open-help@bu.edu. Thank you. / 2031-01-01

<p>Mellan 1961-1974 skickade den svenska konstnären Thea Ekström väldigt många brev till sin mentor, konstprofessor Oscar Reutersvärd. Av dessa brev har jag läst ca 20 stycken och bland dem fanns ett antal som konstnären själv kallade för ”trollbrev”, brev med en sida text och en sida med målade bilder. Det är dessa trollbrev och framförallt bilderna i dem som har stått i centrum för denna uppsats.Det jag har undersökt är hur konsthistorieskrivningen har sett ut kring Thea Ekström och vilken eventuell påverkan Oscar Reutersvärds status i konstvärlden har haft på denna. En annan del av undersökningen har bestått av att analysera Thea Ekströms trollbrev utifrån Margaretha Rossholm Lagerlöfs teori om inlevelse och vetenskap och om ett annorlunda sätt att genomföra en bildanalys. Jag har med hjälp av denna metod ”gått in i” bilden jag har analyserat. Det finns även med en biografisk bakgrund om både Thea Ekström och Oscar Reutersvärd.Genom dessa undersökningar har jag framförallt kommit fram till hur, och att, det går att tyda konstnärens känslor genom hennes trollbrevsbilder. Att bilderna, på ett ungefär, speglar vilket humör Ekström var på när hon gjorde dem. Detta kan ses genom att sätta bilden i relation till den text den hör samman med. Här hittade jag tydliga paralleller mellan Ekströms humör och färgval och även vissa drag åt en medveten, eller omedveten, naivism. Även när jag satte mig in i en av hennes trollbrevsbilder fick jag vissa känslor och intryck som gav en uppfattning om konstnärens känslostatus vid tiden för skapandet. Det var både färgvalen, formerna och den övergripande balansen som påverkade mina upplevelser. Jag har även kommit fram till att Thea Ekström troligen inte hade någon direkt fördel av att ha Oscar Reutersvärd som mentor, när det kommer till hur hon framställs i konsthistorieskrivningen. Däremot har det visat sig att Oscar Reutersvärd hade stor betydelse för Ekströms skapande och att hans åsikter var viktiga för henne. Reutersvärds inflytande på Ekströms karriär låg alltså på ett personligt plan på det sätt att han uppmuntrade henne till att utforska sitt konstnärskap och att hon hela tiden sökte hans godkännande. Det som står om henne i den konsthistoriska litteraturen är ytterst begränsat och väldigt intetsägande men det finns ett par intressanta exempel på försök att placera in Ekström i fack och genrer.</p>

Thesis (Ph. D.)--University of Washington, 1981. / Vita. Bibliography: leaves [260]-266.