Bakgrund: Ländryggssmärta är vanligt förekommande i samhället och mellan 60–80 % av befolkningen drabbas någon gång under sin livstid och i de flesta fall klassificeras smärtan som ospecifik ländryggssmärta. Både motorisk kontrollträning (MKT) och generell träning (GT) används ofta inom fysioterapin som behandling för ospecifik ländryggssmärta. I dagens forskning går dock åsikterna isär gällande vilken fysioterapeutisk åtgärd som är mest effektiv vid rehabilitering av ospecifik ländryggssmärta. Viss forskning visar på att MKT har bättre effekt än GT vid kronisk och återkommande ospecifik ländryggssmärta, medan annan forskning hävdar att GT är lika effektivt som MKT för att minska smärtintensiteten och förbättra funktionsförmågan. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa, värdera och jämföra forskningsresultat av motorisk kontrollträning och generell träning för patienter med ospecifik ländryggssmärta. Metod: En litteratursökning har utförts på databaserna AMED, CINAHL och PubMed. Totalt inkluderades 20 RCT-studier. Resultat: Tretton av studierna påvisade att både MKT och GT gav en positiv effekt gällande minskad smärtintensitet och tolv studier visade att både MKT och GT förbättrade funktionsförmågan. Konklusion: Forskningen inom området pekade på att både MKT och GT hade goda effekter för smärtintensitet och funktionsförmåga vid ospecifik ländryggssmärta. Majoriteten av de inkluderade studierna visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan interventionerna.

Bakgrund: Ospecifik ländryggssmärta (NSLBP) är vanligt förekommande i befolkningen och många söker fyisoterapeut i primärvården för sina besvär. Två av de vanligaste interventionerna som används av fysioterapeuter är manuella terapier (MT) och träning. MT har smärtreducerande effekt på kort sikt men det råder ingen konsensus om vilken behandlingsmetod som är att föredra i tidigare forskning. Samtidigt fastslår europeiska riktlinjer att det inte finns någon specifik intervention bäst lämpad för NSLBP. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa, granska och jämföra forskningsresultat av MT och träningsinterventioner för patienter med NSLBP. Metod: En litteratursökning gjordes i databaserna PubMed, CINAHL samt Web of Science för att hitta RCT-studier som undersökte MT och träning vid NSLBP. Sökningen genererade 1420 träffar varav tio studier inkluderades och kvalitetsgranskades med PEDro-skalan. Resultat: De signifikanta förbättringar som sågs korrelerade med studiernas PEDro-poäng. Efter avslutade interventioner sågs signifikanta förbättringar på smärta och funktion för alla grupper i hälften av studierna. Vid uppföljningar på kort och lång sikt fann 3 studier signifikanta förbättringar för någon av interventionerna. Stabiliseringsträning var signifikant bättre än MT i en studie samtidigt som MT var signifikant bättre än ryggskola i en annan studie. Den tredje studien fann att stabiliseringsträning och MT var signifikanta bättre än ryggskola vid NSLBP. Konklusion: MT och träning var effektiva för att förbättra smärta och funktion efter avslutad behandling. Vid uppföljningar kunde inga tydliga trender ses och MT vid NSLBP visade sig inte vara signifikant bättre eller sämre än träning för utfallsmåtten smärta och funktion på kort och lång sikt.

Sammanfattning: Bakgrund: Långvarig ospecifik ländryggssmärta medför stora problem och lidande på ett individuellt plan, men påverkar även samhället då det medför stora kostnader för sjukvården. Dynamisk styrketräning av rygg och bål är ett vanligt behandlingsalternativ. Under de senaste fem åren har det ej genomförts någon litteraturstudie som sammanställer denna träningens effekt på upplevd smärtintensitet. Därmed finns det ett kliniskt värde för fysioterapeuter att litteratur sammanställs.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa, värdera och jämföra forskningsresultat av dynamisk styrketräning för bål och rygg som behandling för personer med långvarig ospecifik ländryggssmärta och dess effekt på upplevd smärta. Metod: En litteraturstudie genomfördes i databaserna PubMed och PEDro. Samtliga sökträffars titel och abstrakt granskades, studier med potential att möta inklusionskriterier granskades därefter i fulltext varefter relevanta studier slutgiltigen inkluderades. Studier kvalitetsgranskades enligt PEDro-scale och resultatets tillförlitlighet sammanvägdes med GRADEstud. Resultat: 12 RCT-studier identifierades och granskades. Kvalitetsgranskning visade att 9 studier höll hög kvalitet. Studier med hög kvalitet evidensgraderades enligt GRADEstud, där två subgrupperingar identifierades. Dynamisk träning håller en låg (++) tillförlitlighet avseende effekt på upplevd smärta. Resultaten varierade avseende effekt på smärta, utfall och studierna hade olika upplägg vilket har bidragit till att tillförlitligheten bedöms som låg.  Konklusion: Dynamisk styrketräning av rygg och bål tycks inte vara mer effektiv än annan träning för att minska upplevd smärta för personer med långvarig ospecifik ländryggssmärta. / Abstract: Background: Chronic non-specific low back pain causes major problems and suffering for individuals, but also affects society as it entails large costs for healthcare. Dynamic strength-training of the core is a common treatment. In the last five years, no literature study has been conducted. There is a clinical value for physiotherapists in compiling literature for this treatment method. Objective: The purpose of this literature study was to compile, evaluate and compare research results of dynamic strength training for the core as a treatment for people with long-term non-specific low back pain and its effect on perceived pain. Method: A literature study was conducted in the databases PubMed and PEDro. Title and abstract of all studies were examined, studies that met inclusion criteria were examined in full text, after which relevant studies were included.  Studies were quality reviewed according to PEDro-scale and the result reliability was weighed with GRADEstud. Results: 12-RCT studies were included. Quality review showed that 9 studies maintained a high level. High quality studies were graded with GRADEstud, two subgroups were identified. Dynamic strength-training maintains a low (++) reliability regarding the effect on perceived pain. The results varied regarding effect on perceived pain and the studies had different setups which contributed to the low reliability. Conclusion: Dynamic strength-training of the back and core does not seem to be more effective than other training to reduce perceived pain for persons with chronic non-specific low back pain.