Funktionskraven på industrigolv har under senare år ökat. Ett industrigolv skall klara att överföra laster till underlaget samt utgöra ett fast och plant underlag. I denna rapport har två utföranden av påldäck för golv i lagerlokaler jämförts. Den traditionella metoden med armeringsnät har jämförts med en något nyare metod med stålfiberarmerad betong. Jämförelserna har gjorts under förutsättning att golvet skall belastas med 3 ton per kvadratmeter. Kostnader, tidsåtgång såväl som produktionstekniska egenskaper har undersökts. En undersökning av förhållandet mellan pålavstånd och plattutformning har också gjorts. Ett referensobjekt har valts och dess förutsättningar har legat till grund för jämförelsen. Information från arbetsplatser, underentreprenörer och kalkyler har sammanställts för de två metoderna. Kalkyler och tidplaner har sedan upprättats och jämförts. Fiberarmerad betong är dyrare än nätarmerad betong. Med avseende på tid är fiberbetongen det klart bättre alternativet. Ur produktionssynpunkt är fiberbetongen att föredra förutom vid de fall då golvvärme önskas. Resultaten visar att fiberbetong kan vara en lönsam lösning för golv med krav på stora laster då man vill komma in i byggnaden i ett tidigt skede. Resultatet av jämförelsen mellan pålavstånd och plattutformning bör utredas närmare för att säkerställa att bästa plattutformning används. / The demands on industrial flooring have increased. The floor has to be able to transfer load to the substructure and function as a plain solid surface. This report compares two different methods of the construction of piled slabs. The traditional method with mesh reinforced concrete is compared with a method using concrete reinforced with steel fibers. The comparison is made under condition of a 30 kN/m2 load. The investigation includes cost, time consumption and production factors. An investigation of the relation between pile distance and slab design will also be done. A reference object has been chosen. Both construction methods have been investigated using the current conditions connected to the object. Information from construction sites, subcontractors and cost estimates has been put together. Updated cost estimates and time plans have been created and compared. The fiber reinforced concrete is more expensive than mesh reinforced concrete. Fiber reinforced concrete consumes less time than mesh reinforced concrete and is more favorable when production factors are compared. Fiber reinforced concrete can’t be used together with under-floor heating. The result states that fiber reinforced concrete can be a profitable solution for slabs with heavy loads and demands for an early entrance to the building. The result from the relation between pile distance and slab design should be investigated further to make sure the most favorable slab design is used.

<p>Funktionskraven på industrigolv har under senare år ökat. Ett industrigolv skall klara att överföra laster till underlaget samt utgöra ett fast och plant underlag. I denna rapport har två utföranden av påldäck för golv i lagerlokaler jämförts. Den traditionella metoden med armeringsnät har jämförts med en något nyare metod med stålfiberarmerad betong. Jämförelserna har gjorts under förutsättning att golvet skall belastas med 3 ton per kvadratmeter. Kostnader, tidsåtgång såväl som produktionstekniska egenskaper har undersökts. En undersökning av förhållandet mellan pålavstånd och plattutformning har också gjorts. </p><p>Ett referensobjekt har valts och dess förutsättningar har legat till grund för jämförelsen. Information från arbetsplatser, underentreprenörer och kalkyler har sammanställts för de två metoderna. Kalkyler och tidplaner har sedan upprättats och jämförts. </p><p>Fiberarmerad betong är dyrare än nätarmerad betong. Med avseende på tid är fiberbetongen det klart bättre alternativet. Ur produktionssynpunkt är fiberbetongen att föredra förutom vid de fall då golvvärme önskas. Resultaten visar att fiberbetong kan vara en lönsam lösning för golv med krav på stora laster då man vill komma in i byggnaden i ett tidigt skede. </p><p>Resultatet av jämförelsen mellan pålavstånd och plattutformning bör utredas närmare för att säkerställa att bästa plattutformning används. </p> / <p>The demands on industrial flooring have increased. The floor has to be able to transfer load to the substructure and function as a plain solid surface. This report compares two different methods of the construction of piled slabs. The traditional method with mesh reinforced concrete is compared with a method using concrete reinforced with steel fibers. The comparison is made under condition of a 30 kN/m2 load. The investigation includes cost, time consumption and production factors. An investigation of the relation between pile distance and slab design will also be done. </p><p>A reference object has been chosen. Both construction methods have been investigated using the current conditions connected to the object. Information from construction sites, subcontractors and cost estimates has been put together. Updated cost estimates and time plans have been created and compared. </p><p>The fiber reinforced concrete is more expensive than mesh reinforced concrete. Fiber reinforced concrete consumes less time than mesh reinforced concrete and is more favorable when production factors are compared. Fiber reinforced concrete can’t be used together with under-floor heating. </p><p>The result states that fiber reinforced concrete can be a profitable solution for slabs with heavy loads and demands for an early entrance to the building. The result from the relation between pile distance and slab design should be investigated further to make sure the most favorable slab design is used.</p>

Behovet av att minska klimatpåverkan genom optimering av armerade betongkonstruktioner har på senaste årtiondet väckt stort intresse. I traditionell dimensionering av betongkonstruktioner övervägs endast ett fåtal utformningar. På senare tid har en metod där flera möjliga lösningar genereras och som möjliggör sena förändringar växt fram, metoden är en så kallad set-based design (SBD). För att utvärdera implementeringen av denna typ av designprocedur utvecklades ett beräkningsskript.  Det primära syftet med denna studie är att med hjälp av ett beräkningsscript, baserat på SBD och parametrisk optimering kunna identifiera den bästa utformningen för ett påldäck med hänsyn taget till kriterierna klimatpåverkan och viljan att standardisera konstruktionen och underlätta produktionen. En del av syftet i studien kommer också vara att på en detaljerad nivå undersöka hur man kan implementera armeringsutformningen i beräkningsscriptet och vilken effekt det ger på optimeringen mot det undersökta kriteriet. På grund av att beräkningsskriptet begränsas av ofullständiga funktioner hos programutvecklaren resulterade det i att en del av datagenereringen fick ske manuellt för att uppnå önskat resultat. Resultatet genererades genom en manuellt genomförd parametrisk studie där utvalda modeller med olika kombinationer av variabler analyserades. Parametrar av betydelse för konstruktionens armeringsutformning och utvärderingskriterier identifierades genom jämförelse av data för olika beräkningsfall. Dessutom jämfördes resultat från flera olika kombinationer av variabler för att se vilka som var av betydelse. De genomförda undersökningarna visade att god armeringsutformning uppnås genom att tillåta parametrar variera fritt. Att erbjuda en lösning där valmöjligheter på ingående parametrar definieras för varje studerad riktning och tillåta variationer i armeringsutformningen för konstruktion leder till en mer noggrann armeringsutformning utifrån önskat resultat. Med parametrisk optimering och dataanalys kan olika lösningar identifieras för effektiv användning av material och bidra till god byggbarhet. Genom studien har det konstaterats att det finns ett stort intresse hos programutvecklare att hjälpa dess användare med att ta fram de funktioner som efterfrågas, och ta åt sig av den input som kommer från dess användare. Detta tyder på en vilja att implementera nya funktioner i dimensioneringsprocessen och en vilja att föra utvecklingen av automatiserade beräkningar vidare.