Bakgrund: I Sverige vårdas döende patienter både på hospice och på allmänna vårdavdelningar. Vissa av dessa patienter uttrycker en önskan om att få påskynda döden. Sjuksköterskor beskriver ibland en osäkerhet i hur de ska bemöta dessa patienter och vad denna önskan består i. Det kan finnas olika bakomliggande orsaker till en förfrågan av den här typen och en del av dessa kanske går att åtgärda. Syfte: Att beskriva bakomliggande faktorer till att vissa svårt sjuka patienter önskar påskynda sitt döende. Metod: En litteraturstudie baserat på 11 vetenskapliga artiklar genomfördes. Resultat: Rädsla inför lidande i framtiden visade sig vara den mest förekommande faktorn till att vissa patienter önskade påskynda döendet. Fler bidragande orsaker var svåra symtom (särskilt smärta), förluster av bland annat identitet och värdighet, samt en känsla av att vara en börda. Kombinationen av flera faktorer orsakade ett svårt lidande för patienten, och väckte en önskan om få avsluta livet innan lidandet blev för stort. Slutsats: Svårt sjuka patienters önskan om en påskyndad död betyder inte alltid att de önskar att dö, utan kan vara en följd av svåra smärtor eller annat lidande. Om dessa faktorer kan kontrolleras finns kanske en möjlighet att patientens lidande minskar. Klinisk betydelse: Denna studie bidrar till en ökad förståelse hos sjuksköterskor om vilka faktorer som påverkar patientens välbefinnande i livets slutskede. Genom att uppmuntra till ökad medvetenhet kring de riktlinjer och åtgärder som finns, framför allt i den allmänna vården utanför hospice, kan bemötandet av dessa patienter förbättras. / Background: In Sweden dying patients are cared for both in hospices and at ordinary wards. Some of these patients wish to hasten their death. Nurses sometimes describe insecurity in how to respond to a patient‟s death wish. There can be different reasons why a patient asks for euthanasia, some may be possible to eliminate. Aim: The aim of this study was to describe why some terminally ill patients wish to hasten their death. Method: A literature review based on 11 scientific papers was made. Findings: Fear of suffering in the future turned out to be the most common contributing reason to why patients wanted to end their lives. Other reasons were severe symptoms (especially pain), loss of identity and dignity, among other things, and feelings of being a burden. A combination of different factors led to a severe suffering for the patient, and a wish of ending life before the suffering grew too severe. Conclusion: Severely ill patient‟s wishes to hasten death do not necessarily mean they want to die, but can be an expression of a difficult pain or suffering. If these factors can be controlled or eliminated, there is a possibility that the patients suffering decreases. Clinical significance: This study contributes to a better understanding among nurses about the factors that influences patient‟s wellbeing at the end of life. By encouraging to a raised awareness of the existing guidelines and interventions, especially in the primary care outside of hospices, the treatment of these patients can improve.

Bakgrund: Forskning belyser faktorerna som påverkar patienters önskan att påskynda döden i livets slutskede. Det saknas dock studier som undersöker hur sjuksköterskor, som arbetar med patienter som är obotligt (terminalt) sjuka och önskar dö, betraktar sig själva i mötet med de här patienterna. Syfte: Föreliggande studiens syfte var att belysa hur sjuksköterskor ser på sig själva, i mötet med patienter i livets slutskede som uttrycker en önskan att påskynda sin död. Metod: Studien är en empirisk intervjustudie med en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra legitimerade sjuksköterskor. Dataanalysen utfördes med hjälp av en modifierad innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Part i en livsavgörande situation, Omringad av goda krafter samt Mellan förtvivlan och utvaldhet. Tillsammans klargör de här kategorierna hur sjuksköterskor betraktar sig själva i kontexten såsom beskrivs ovanför. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskor ser på sig själva som en viktig kraft i mötet med patienter i livets slutskede som uttrycker en önskan att påskynda sin död. Beroende på vilken livsförståelsenivå patienten befinner sig på, anpassar sjuksköterskan sitt bemötande från enbart ansning till att tillsammans med patienten sträva efter skapande av livsmening. Erfarenhet och personlig mognad utgör ett stöd för sjuksköterskan i det här sammanhanget. Liksom patienten, kan även sjuksköterskan befinna sig mellan känslomässiga ytterligheter under processens gång och därmed ha möjlighet att utveckla sin livsförståelsenivå. Klinisk betydelse: Förhoppningen är att studien kommer att öka medvetenheten bland sjuksköterskor som möter patienter i livets slutskede som uttrycker en önskan att påskynda döden, om det existentiella mötets betydelse för de här patienternas välbefinnande. / Background: Research highlights the factors associated with patients’ desire for hastened death at end of life. There is, however, a lack of studies examining how nurses, caring for patients with terminal disease and a wish to die, view themselves when they encounter these patients. Objective: The objective of this study was to highlight how nurses see themselves, when encountering patients at end of life expressing a desire to hasten their death. Method: The study is qualitative. Semi-structured interviews were conducted with four registered nurses, and a modified content analysis was applied. Results: Three main categories emerged from the analyzed data: Part of a life-changing situation, Surrounded by good forces and Between despair and chosenness. Together these categories clarify how nurses view themselves in a context as described above. Conclusion: The findings show that nurses see themselves as an important force, when encountering patients at end of life expressing a desire to hasten their death. Depending on which outlook-on-life level the patient is on, the nurse will adapt the encounter from merely attending care to – together with the patient – striving for creating meaning of life. Factors that support nurses in this context are experience and personal maturity. As well as the patient, even the nurse can find herself1 between emotional extremes during this process, and has the possibility to develop her2 outlook-on-life level. Relevance to clinical practice: Hopefully this study will raise awareness among nurses encountering patients at end of life expressing a desire for hastened death, about the importance of existential encounters for these patients’ wellbeing.   1 Himself can be read instead of herself if applicable. 2 His can be read instead of her if applicable.