Predation is a key factor in evolutionary dynamics. It disrupts the potential of fossilisation in prey items and is poorly recorded in the fossil record; failed predation in conical marine gastropods is recorded in scars. Quantifying the scar distribution and collection and taphonomic biases present in the fossil record of the gastropod Neptunea contraria, of the Red Crag Formation, Gelasian, Pleistocene, UK is necessary to approach this dynamic. Neptunea contraria is highly abundant in the Red Crag Formation which is easily accessed. The size and scarring on a large number (450+) of individuals was collected, recorded and measured from pre-existing and new material. The size distribution of Neptunea contraria is non-normal and is enriched in larger individuals, the scar distribution – expected to be Poisson – is not so. Taphonomic and Collection bias had a large influence over the size and scar distributions of Neptunea contraria. Material from the same localities shows very different size distributions. The lack of Poisson distribution suggests different rates of unsuccessful predation over life history of Neptunea contraria, assuming the data is valid. / Predation anses vara en viktig faktor inom ekologi och evolution men till vilken grad har effekterna av predation förändrats genom geologisk tid? Det centrala fokuset i denna studie ligger i att frambringa en förståelse av både population- och predationsfördelningen bland marina snäckor av arten Neptunea contraria av Pleistocen ålder från Red Crag-formationen, East Anglia, Storbritannien.Framgångsrik predation resulterar i förstörelsen av snigeln och dess livshistoria registreras i deras skal. Misslyckad predation bevaras i skalen bland individer som överlevt genom ärrbildningar. Det finns ett okänt samband mellan misslyckad och framgångsrik predation.Samlingen av fossilt material från Sedgwick-museet i Cambridge, Storbritannien, ligger till grund för denna studie. Detta material är ofullständigt (d.v.s. material saknas) och noterbart fragmenterat vilket orsakats av nedbrytande processer, därav tafonomi. Denna studie belyser flertalet källor som ger upphov till ett ofullständigt fossilt register, därav processer direkt relaterade till fossilisering och antropogen insamling. Genom att jämföra flertalet uppsättningar av fossilt material som insamlats av olika personer så kan graden av bias i förhållande till insamlingen undersökas. Resultatet av denna studie visar att samlingen av fossila sniglar som för närvarande finns på Sedgwick-museet är ofullständig. Detta är ett tillstånd som uppkommit delvis på grund av inkomplett insamling.Fördelningen av ärr orsakade av misslyckad predation förväntades följa en poissonfördelning. Denna förutsägelse motsägs sannerligen av nuvarande data. Troligtvis har detta förorsakats av en låg ”miss-lyckad predationsfrekvens”, vilket antyder att graden av predation inte är konstant.Sniglar av en större storlek saknar ärr på den övre delen av sina skal, vilket tyder på att frekvensen av misslyckad predation var låg i de juvenila stadierna. (

This report examines the size variations of fossil carbonate-producing haptophyte microalgae, coccolithophores, using sediments deposited during the Pliocene. The sediments were collected by the International Ocean Discovery Program (IODP) in 2015, off the coast of NW Australia (Gallagher et al., 2017). A climate shift from arid to humid, warm climate occurred over northwest Australia during the early Pliocene, leading to the so-called “Humid Interval” 5.5-3.3 Ma (Christensen et al., 2017). The investigated samples cover approximately 1 million years within this Humid Interval (~4.5 to 3.5 million years ago, Ma). The cell size of coccolithophores can be related to growth and carbonate production rates, and thus size becomes important to examine as these marine algae are considered to be a big part of the carbon cycle. Previous laboratory work has shown that environmental factors such as temperature, nutrient availability, and pH affect extant coccolithophore cell size. By looking at reports concerning related extant species, such as Emiliania huxleyi, clues can be given as to why the fossil genusReticulofenestra may have changed in cell size during the Pliocene. The measurements of fossil Reticulofenestra coccospheres in this report show an increase in cell size during the studied interval that could be due to heat stress, limited nutrient availability, or other factors, that are less beneficial for the growth of coccolithophores. / Denna rapport undersöker storleksvariationerna av fossila kalkproducerande fästalger, kokkolitoforider, i sediment avsatta under Pliocen. Sedimenten samlades in av International Ocean Discovery Program (IODP) under år 2015, utanför Australiens nordvästra kust (Gallagher et al., 2017). En klimatskiftning inträffade över nordvästra Australien under tidig Pliocen, från ett torrt klimat till ett varmt och fuktigt klimat 5.5 miljoner år sedan och dessa klimatförhållanden varade till ca. 3.3 miljoner år sedan (Christensen et al., 2017). De prov som studerades i denna studie täcker en tidsperiod på 1 miljon år (från ca 4,5 till 3,5 miljoner år sedan, Ma). Kokkolitoforidernas cellstorlek kan indikera tillväxthastighet och karbonatproduktionshastighet, och således blir storleken viktig att undersöka eftersom dessa alger är en stor del av kolcykeln. Tidigare laboratoriearbete har visat att miljöfaktorer som temperatur, näringstillgänglighet och pH påverkar existerande fästalgers cellstorlek genom förändrade tillväxthastigheter och deras förmåga att bilda kalk. Genom att titta på rapporter om besläktade levande arter, såsom Emiliania huxleyi, kan ledtrådar ges till varför det fossila släkte Reticulofenestra kan ha förändrats i cellstorlek under Pliocens varma klimat. Mätningarna av fossila Reticulofenestra cellerna i denna rapport visar att en ökning av cellstorleken kan ses under intervallet, vilket kan bero på antingen förhöjda temperaturer, begränsad tillgång till näringsämnen eller andra faktorer som är mindre fördelaktiga för fästalgernas tillväxt.