The terrestrial carbon cycle is a part of the global carbon cycle, where one important component is the terrestrial vegetation. Terrestrial vegetation largely controls the land surface carbon exchanges and leverage the atmospheric greenhouse gas concentrations, significantly affecting the trajectory of global warming. It is therefore important to improve the understanding of vegetation response to different climatic factors, in particular for those linked to large-scale climate variability, which is still less studied so far. Vegetation greenness is suggested to be a useful tool in order to understand vegetation response. Looking at Europe, the climate factors that affect vegetation the most are linked to the large-scale atmospheric circulation over the North Atlantic, like the jet stream, which varies in speed and latitude, and the North Atlantic Oscillation (NAO). Here, I compute monthly indices representing the variability of these atmospheric features, and correlate them with monthly vegetation greenness data (NDVI) anomalies over a period of five years. This is done both for regionally-averaged NDVI and the months April-July and as a geographical point-by-point analysis for the month of May. The results show a significant correlation between Scandinavian NDVI and the NAO as well as jet speed at multiple time lags, up until 2 months. The jet latitude, instead, showed significant correlation for three regions in mid/southwestern Europe at longer time lags of 3-4 months. This means that the position of the jet in winter can affect the spring vegetation growth in this area. The jet speed and NAO, however, works mostly at shorter timespans. / Den jordbunda kolcykeln, som är en del av den globala kolcykeln, består av olika komponenter där en viktig del är vegetation. Växtlighet på land kontrollerar till stor del utbytet av kol vid jordytan och har därigenom inflytande på atmosfäriska växthusgaskoncentrationer, vilket medför stor påverkan på global uppvärmning. Det är därför viktigt att förbättra förståelsen för hur vegetation reagerar på olika klimatologiska faktorer, särskilt de som är kopplade till storskalig klimatvariabilitet då dessa kopplingar har studerats i mindre utsträckling hittils. Ett bra sätt att mäta den jordbunda kolcyklen på är med grönhet av vegatation. Om vi beaktar Europa så är det främst storskaliga atmosfäriska cirkulatoiner över norra Atlanten av de klimatologiska faktorerna som påverkar vegetation. En av dessa faktorer är jetströmmen, vilken varierar i fart och latitud, samt Nordatlantiska Oscillationen(NAO). I detta arbete beräknar jag index som representerar variationen i dessa i form av månadsgenomsnitt och korrelerar dem med månatlig data över avvikelser i vegetationsgrönhet (NDVI) över en femårsperiod. Det här gjordes för både regionala medelvärden och månaderna april-juli samt en geografisk punkt till punkt analys utförd för maj. Resultatet visar att det finns en signifikant korrelation mellan NDVI i Skandinavien och NAO samt jetfarten vid flera tidsfördröjningar, upp till 2 månader. Jetlatituden visade däremot signifikant korrelation för tre regioner i centrala/sydvästa Europa vid längre tidsfördröjningar på 3-4 månader. Detta innebär att positionen på jetströmmen under vintern kan påverka vegetationstillväxten under våren i detta område. Jetfarten och NAO påverkar däremot mest vid kortare tidsspan.

This report examines the size variations of fossil carbonate-producing haptophyte microalgae, coccolithophores, using sediments deposited during the Pliocene. The sediments were collected by the International Ocean Discovery Program (IODP) in 2015, off the coast of NW Australia (Gallagher et al., 2017). A climate shift from arid to humid, warm climate occurred over northwest Australia during the early Pliocene, leading to the so-called “Humid Interval” 5.5-3.3 Ma (Christensen et al., 2017). The investigated samples cover approximately 1 million years within this Humid Interval (~4.5 to 3.5 million years ago, Ma). The cell size of coccolithophores can be related to growth and carbonate production rates, and thus size becomes important to examine as these marine algae are considered to be a big part of the carbon cycle. Previous laboratory work has shown that environmental factors such as temperature, nutrient availability, and pH affect extant coccolithophore cell size. By looking at reports concerning related extant species, such as Emiliania huxleyi, clues can be given as to why the fossil genusReticulofenestra may have changed in cell size during the Pliocene. The measurements of fossil Reticulofenestra coccospheres in this report show an increase in cell size during the studied interval that could be due to heat stress, limited nutrient availability, or other factors, that are less beneficial for the growth of coccolithophores. / Denna rapport undersöker storleksvariationerna av fossila kalkproducerande fästalger, kokkolitoforider, i sediment avsatta under Pliocen. Sedimenten samlades in av International Ocean Discovery Program (IODP) under år 2015, utanför Australiens nordvästra kust (Gallagher et al., 2017). En klimatskiftning inträffade över nordvästra Australien under tidig Pliocen, från ett torrt klimat till ett varmt och fuktigt klimat 5.5 miljoner år sedan och dessa klimatförhållanden varade till ca. 3.3 miljoner år sedan (Christensen et al., 2017). De prov som studerades i denna studie täcker en tidsperiod på 1 miljon år (från ca 4,5 till 3,5 miljoner år sedan, Ma). Kokkolitoforidernas cellstorlek kan indikera tillväxthastighet och karbonatproduktionshastighet, och således blir storleken viktig att undersöka eftersom dessa alger är en stor del av kolcykeln. Tidigare laboratoriearbete har visat att miljöfaktorer som temperatur, näringstillgänglighet och pH påverkar existerande fästalgers cellstorlek genom förändrade tillväxthastigheter och deras förmåga att bilda kalk. Genom att titta på rapporter om besläktade levande arter, såsom Emiliania huxleyi, kan ledtrådar ges till varför det fossila släkte Reticulofenestra kan ha förändrats i cellstorlek under Pliocens varma klimat. Mätningarna av fossila Reticulofenestra cellerna i denna rapport visar att en ökning av cellstorleken kan ses under intervallet, vilket kan bero på antingen förhöjda temperaturer, begränsad tillgång till näringsämnen eller andra faktorer som är mindre fördelaktiga för fästalgernas tillväxt.

Climate change is warming the North and exposing its immense carbon stores not only to wildfire disturbances, but overwintering, or zombie, fire. These remnants of summer fires can spend months smouldering under the surface, hidden under the protection of layers of snow, burning through immense amounts of carbon, which is then released into the atmosphere, further exacerbating climate change. In order to prevent these potential megafires, areas that are prone to their occurrence need to be identified so that detection and management protocols can be put into place. Using a GIS approach, this paper attempts to identify any areas in the northern circumpolar country of Sweden that are currently susceptible to zombie fire and any that might be susceptible in 2050 using a RCP8.5 scenario projection. Based on spatial and climatic variables, the results found 88 km2 of land that is currently susceptible, 20.19 km2 of which is most prone due to mild winter and spring conditions. In the 2050 projection, most regions were found to have a decrease in susceptibility due to warmer winters reducing snow coverage. However, three counties in the north were found to have an increased susceptibility due to the earlier arrival of spring. Climate projections still contain uncertainties and how the annual precipitation of Sweden will be affected by climate change varies greatly between models, which naturally effects the likelihood of future wildfires, and ensuing zombie fires. There is a need for more research surrounding zombie fires, particularly with regards to snow depth and coverage and how this affects the mechanisms of smouldering combustion and smouldering to flaming transition. This paper is an example of how regions can be assessed for hazardous events if they have some spatial and temporal predictability. / Klimatförändringarna värmer upp Norden och utsätter dess enorma kolsänkor inte bara för skogsbrandstörningar utan också för övervintrande (eller zombie-) bränder. Dessa gamla sommarbränder kan spendera månader under ytan, gömda under skydd av snötäcke, brännande enorma mängder kol, som sedan släpps ut i atmosfären, vilket ytterligare förvärrar klimatförändringarna. För att förhindra dessa potentiella megaeldar (eng. megafires) måste områden med benägenhet för dess inträffande identifieras så att detektions- och hanteringsprotokoll kan införas. Med hjälp av ett GIS-tillvägagångssätt försöker denna uppsats att identifiera alla områden i Sverige som för närvarande är i riskzonen för zombiebränder och alla områden som kan vara i riskzonen 2050 med hjälp av en RCP8.5-scenarioprojektion. Baserat på rumsliga och klimatvariabler fann resultaten att 88 km2 mark för närvarandet är i riskzonen, varav 20,19 km2 är mest benägen på grund av milda vinter- och vårväder. I 2050-projiceringen visade sig de flesta regioner ha en minskad risk på grund av varmare vintrar som minskade snötäckningen. Men tre län i norr hade en ökad risk på grund av vårens tidigare ankomst. Klimatprognoser innehåller fortfarande osäkerheter och hur den årliga nederbörden i Sverige kommer att påverkas av klimatförändringen varierar kraftigt mellan olika modeller, vilket naturligtvis påverkar sannolikheten för framtida skogsbränder och således zombiebränder. Det finns ett behov av mer forskning kring zombiebränder, särskilt med avseende på snödjup och täckning och hur detta påverkar mekanismerna för pyrande förbränning och pyrande-till-flammande-övergång. Denna uppsats är ett exempel på hur regioner kan utvärderas för faror om de har viss rumslig och tidsmässig förutsägbarhet.

Understanding of natural greenhouse gas (GHG) cycles is crucial for making GHG budgets, which work as basis in climate change and global warming policy programs. Lakes as a source for GHG activity have only recently been included in global GHG budgets, and most studies of lake GHG flux rates are conducted on lakes &lt;10 km2, which only comprise roughly half of the global lake area—making data of large lake flux rates scarce. CO2 and CH4 are the primary contributors of GHGs, and lakes house production processes and receive these gasses via lateral transport. This study utilized a floating chamber method with CO2 sensors to study CH4 and CO2 flux rates from three large Swedish lakes. To do this, chambers were anchored at shallow depth, as well as passively drifted on open water. Sampling was conducted during two periods in the summer 2019, late June–early July and August. For CH4, spatial difference was found between deep and shallow transects within lakes, no temporal difference was found between study periods. Difference between lakes within the deep and shallow chamber groups was found. One possible instance of deep-water ebullition was recorded, and a correlation between CH4 flux rate and water temperature was observed. For CO2, no difference between deep and shallow chambers or measurement periods was found. One instance within the deeper chamber group was found to be different between two of the lakes, despite all three lakes being of different size, depth and trophic state. The study results indicate CO2 water concentrations near saturation with atmosphere during the sampling periods. No correlation between CO2 flux rate and water temperature was observed. Unexpected small-scale variability patterns in CO2 flux was observed while chambers were passively drifting. While some observed patterns for the two gases could be explained by previous findings, some of our observations could not be explained on the basis of previous literature, highlighting the need for further study of GHG flux rates from large lakes. / Förståelsen av naturliga växthuscykler är avgörande för att göra budgetar för växthusgaser, eftersom dessa uppskattningar och budgetar agerar som grund i policyprogram för arbete med klimatförändringar och global uppvärmning. Sjöar har endast nyligen inkluderats i globala växthusgodsbudgetar som en källa för växthusgasutsläpp, och de flesta studier av flödeshastigheter genomförs på sjöar &lt;10 km2, vilka endast utgör ungefär hälften av den globala sjöarealen –vilket leder till att data om växthusgasflöden från stora sjöar saknas. CO2och CH4 är de mest potenta växthusgaserna, och sjöar hyser produktionsprocesser samt tar emot dessa gaser från kringliggande miljöer. Denna studie nyttjade en kammarmetod med CO2-sensorer för att studera CH4och CO2-flödeshastigheter från tre stora svenska sjöar. Detta gjordes dels genom att ankra kammare på grunt djup, och dels genom att låta kammare driva passivt på öppet vatten. Provtagningen genomfördes under två perioder sommaren 2019, slutet av juni-början av juli och augusti. För CH4 hittades rumslig skillnad mellan djupa och grunda transekter i sjöar, men ingen tidsmässig skillnad hittades mellan studieperioder. Skillnader mellan sjöar i de djupa och grunda kammargrupperna hittades. Ett möjligt fall av metanbubblor från djupt vatten registrerades, liksom en korrelation mellan CH4-flödeshastighet och vattentemperatur. För CO2 hittades ingen skillnad mellan djupa och grunda kammare eller mätperioder. En skillnad i den djupa kammargruppen hittades mellan två av sjöarna, trots att alla tre var av olika storlek, djup och trofiklass. Studiens resultat indikerar att koncentrationer av CO2 i vatten var nära mättnad med atmosfären under studieperioderna. Ingen korrelation mellan CO2-flödeshastighet och vattentemperatur observerades. Oväntade småskaliga variabilitetsmönster i CO2-flöde observerades medan kamrar drev passivt. Medan vissa observerade mönster för de två gaserna kan förklaras av tidigare kunskap, kan andra av våra observationer inte förklaras av tidigare litteratur, och detta tydliggör behovet av fortsatt forskning på växthusgasflöden från stora sjöar. / <p>We also thank the METLAKE project funded by the European Research Council (ERC; grant agreement No 725546).</p> / METLAKE (ERC; grant agreement No 725546)