Bakgrund: Palliativ vård utgår från en helhetssyn kting patientens mående och sjukdomsyttranden. En av kvalitetsindikatorerna för palliativ vård är regelbunden användning av symtomskattningsinstrument. Symtom är multidimentionella och återfinns i både existentiella, fysiska, psykiska och sociala dimensioner. En tydlighet behövs kring hur symtomskattningsintstrument används och arbetas med för patienten med palliativa vårdbehov.  Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av att använda symtomskattningsinstrument för patienter med palliativa vårdbehov.  Metod: Litteraturstudie med grund i artiklar av både kvalitativa, kvantitativa och mixad metod inkluderades och som analyserats med tematisk analys.  Resultat: 10 artiklar presenteras med huvudtema möjligheter att arbeta mer effektivt och personcentrerat och hinder i användandet av symtomskattningsinstrument med undertema ej kliniskt användbart, brist på kunskap och utbildning och tidsaspekter. Slutsats: Denna litteraturstudie har visat på att det finns varierad användning av symtomskattningsinstrument och flera aspekter kring vårdpersonalens erfarenheter. Den mest framträdande erfarenheten hos vårdpersonalen var att användningen av symtomskattningsinstrument ökade effektiviteten hos patienten, patienten fick lättare att artikulera sina symtom.

Bakgrund: Palliativ vård utgår från en helhetssyn kring patientens mående och sjukdomsyttranden. En av kvalitetsindikatorerna för palliativ vård är regelbunden användning av symtomskattningsinstrument. Symtom är multidimentionella och återfinns i både existentiella, fysiska, psykiska och sociala dimentioner. En tydlighet behövs kring hur symtomskattningsinstrument används och arbetas med för patienten med palliativa vårdbehov.  Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av att använda symtomskattningsinstrument för patienter med palliativa vårdbehov.  Metod: Litteraturstudie med grund i artiklar av både kvalitativa, kvantitativa och mixad metod inkluderades och som analyserats med tematisk analys. Databassökningar i Cinahl, Pubmed och Psycinfo. Resultat: 10 artiklar presenteras med huvudtema Möjligheter att arbeta mer effektivt och personcentrerat och Hinder i användandet av symtomskattningsinstrument med undertema ej kliniskt användbart, brist på kunskap och utbildning, tisbrist och tidsaspekter.  Slutsats: Denna litteraturstudie har visat på att det finns varierad användning av symtomskattningsinstrument och flera aspekter kring vårdpersonalens erfarenheter. Den mest framträdande erfarenheten hos vårdpersonalen var att användningen av symtomskattningsinstrument ökade effektiviteten hos patienten, patienten fick lättare att artikulera sina symtom.

Bakgrund: Palliativ vård är lindrande vård som ska erbjudas patienter med progressiv obotlig sjukdom oavsett diagnos. Störst fokus inom vårdformen ligger fortfarande på patienter med cancer trots att cancer inte utgör den vanligaste dödsorsaken vid väntade dödsfall. Forskning har visat att patienter med icke-malign sjukdom erhåller palliativ vård av sämre kvalitet än patienter med cancer samt att de överlag inte identifieras i tid. Förvåningsfrågan är ett instrument utformat för att identifiera patienter med palliativa vårdbehov. Syfte: Syftet var att undersöka förvåningsfrågans användbarhet vid identifiering av patienter med palliativa vårdbehov vid obotlig icke-malign sjukdom. Metod: En integrativ litteraturöversikt med tematisk analys genomfördes där studier av kvalitativ, kvantitativ och mixad metod inkluderades. Artikelsökningar gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och ASSIA. Resultatet baseras på 29 artiklar publicerade mellan år 2017 och 2023. Resultat: Resultatet beskrivs i tre teman utifrån förvåningsfrågans användbarhet: funktion, förutsättningar samt faktorer som förenklar och försvårar. Under temat funktion lyfts instrumentets prognostiska och proaktiva funktion. Under temat förutsättningar presenteras patient- såväl som sjukvårdsrelaterade variabler relaterade till förvåningsfrågan. Under temat faktorer som förenklar och försvårar presenteras egenskaper hos instrumentet som kan gynna respektive missgynna användbarheten. Slutsats: Förvåningsfrågans prognostiska funktion för patienter med obotlig icke-malign sjukdom varierar men tycks ändå genom sin proaktiva funktion kunna bidra till att identifiera patienter med begränsad levnadstid och potentiellt palliativt vårdbehov. Det är ett enkelt och snabbt instrument som inte är begränsat till en viss patientgrupp eller verksamhet. Förvåningsfrågan kan därför användas av all sjukvårdspersonal för att göra dem uppmärksamma på patienter som skulle kunna gagnas av palliativ vård.

Bakgrund: Palliativ vård är lindrande vård som ska erbjudas patienter med progressiv obotlig sjukdom oavsett diagnos. Störst fokus inom vårdformen ligger fortfarande på patienter med cancer trots att cancer inte utgör den vanligaste dödsorsaken vid väntade dödsfall. Forskning har visat att patienter med icke-malign sjukdom erhåller palliativ vård av sämre kvalitet än patienter med cancer samt att de överlag inte identifieras i tid. Förvåningsfrågan är ett instrument utformat för att identifiera patienter med palliativa vårdbehov. Syfte: Syftet var att undersöka förvåningsfrågans användbarhet vid identifiering av patienter med palliativa vårdbehov vid obotlig icke-malign sjukdom. Metod: En integrativ litteraturöversikt med tematisk analys genomfördes där studier av kvalitativ, kvantitativ och mixad metod inkluderades. Artikelsökningar gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och ASSIA. Resultatet baseras på 29 artiklar publicerade mellan år 2017 och 2023. Resultat: Resultatet beskrivs i tre teman utifrån förvåningsfrågans användbarhet: funktion, förutsättningar samt faktorer som förenklar och försvårar. Under temat funktion lyfts instrumentets prognostiska och proaktiva funktion. Under temat förutsättningar presenteras patient- såväl som sjukvårdsrelaterade variabler relaterade till förvåningsfrågan. Under temat faktorer som förenklar och försvårar presenteras egenskaper hos instrumentet som kan gynna respektive missgynna användbarheten. Slutsats: Förvåningsfrågans prognostiska funktion för patienter med obotlig icke-malign sjukdom varierar men tycks ändå genom sin proaktiva funktion kunna bidra till att identifiera patienter med begränsad levnadstid och potentiellt palliativt vårdbehov. Det är ett enkelt och snabbt instrument som inte är begränsat till en viss patientgrupp eller verksamhet. Förvåningsfrågan kan därför användas av all sjukvårdspersonal för att göra dem uppmärksamma på patienter som skulle kunna gagnas av palliativ vård.