<p>Den här uppsatsen är en studie om föräldrar och föräldraskap. Vårt syfte med studien är att se hur företrädare för två instanser gör bedömningar av föräldrar som anses brista i sin omsorgsförmåga. De valda instanserna är en myndighetsinstans och en utförarinstans. Våra frågor i studien är: hur beskriver de nämnda organisationerna ett gott föräldraskap/ föräldraförmåga? Vilka faktorer vägs in i bedömningen av föräldraförmågan? Vilka riktlinjer/ arbetsmodeller utgår organisationerna ifrån? I vilken utsträckning samverkar organisationerna kring stöd och bedömning? Det här är en empirisk studie, där vi har intervjuat företrädare för två instanser, totalt fyra grup-per. Vi har använt hermeneutisk tolkning för att se på det empiriska materialet. Vår analys är grundad utifrån systemteori, intersektionalitet och samverkansteori. Begreppen vi undersökt är gott föräldraskap och tillräckligt bra. Synen på begreppet tillräckligt bra/ good enough varierade beroende på om de var på svenska eller engelska. Överlag är gott föräldraskap när den känslo-mässiga och fysiska omsorgen står i relation till barnets behov. Resultatet som vi kommit fram till är att dessa två instanser har samsyn kring de begrepp som vi undersökt. Vidare beskriver denna studie förutsättningarna för samverkan samt betydelsen av att sträva mot ett gemensamt språk. Vår slutsats är att dessa begrepp, framförallt tillräckligt bra, är väldigt subjektiva och att det är svårt att skriva ner kriterier. Detta beror på att det handlar om människor. Vidare visar denna studie även att instanserna samverkar med varandra kring männi-skor. I diskussionsdelen beskrivs det socialpedagogiska förhållningssättet som inkluderar det salutoge-na perspektivet, intersektionalitet och empowerment.</p> / <p>This paper is a study about parents and parenting. Our purpose with this study is to see how rep-resentatives from two authorities make valuation of parents that lack parenting skills. The chosen authorities are an authority and one performer of task. Our questions are: defined by the authori-ties – what do good parenting mean? Which factors are considered in an assessment of parents? What kind of guidelines/ work models do the organisations have? To what extent do these two authorities collaborate around support and assessment? This is an empirical study, were we have interviewed representatives from two authorities, in total four groups. We have used hermeneutic interpretation to look at the empirical material. Our analy-sis is built on the system theory, intersectional analysis and collaboration theory. The terms we examined were good parenting and good enough. The view of the term good enough depended on if the term was in Swedish or in English. Overall, good parenting is when the emotional and physical care is in relation to the needs of the child. The result we found was that these two authorities share the same view on the terms that we ex-amine. Further on we describe the condition for collaboration and the meaning of reaching for the same “language”. Our conclusion is that these terms, especially good enough, is very subjective and that it´s hard to write down criteria’s. This because it´s all about people. This study also shows that the authorities work together around people. In the discussion describes the social pedagogues’ approach that includes a salutogen perspective, intersectional analysis and empowerment.</p>

Den här uppsatsen är en studie om föräldrar och föräldraskap. Vårt syfte med studien är att se hur företrädare för två instanser gör bedömningar av föräldrar som anses brista i sin omsorgsförmåga. De valda instanserna är en myndighetsinstans och en utförarinstans. Våra frågor i studien är: hur beskriver de nämnda organisationerna ett gott föräldraskap/ föräldraförmåga? Vilka faktorer vägs in i bedömningen av föräldraförmågan? Vilka riktlinjer/ arbetsmodeller utgår organisationerna ifrån? I vilken utsträckning samverkar organisationerna kring stöd och bedömning? Det här är en empirisk studie, där vi har intervjuat företrädare för två instanser, totalt fyra grup-per. Vi har använt hermeneutisk tolkning för att se på det empiriska materialet. Vår analys är grundad utifrån systemteori, intersektionalitet och samverkansteori. Begreppen vi undersökt är gott föräldraskap och tillräckligt bra. Synen på begreppet tillräckligt bra/ good enough varierade beroende på om de var på svenska eller engelska. Överlag är gott föräldraskap när den känslo-mässiga och fysiska omsorgen står i relation till barnets behov. Resultatet som vi kommit fram till är att dessa två instanser har samsyn kring de begrepp som vi undersökt. Vidare beskriver denna studie förutsättningarna för samverkan samt betydelsen av att sträva mot ett gemensamt språk. Vår slutsats är att dessa begrepp, framförallt tillräckligt bra, är väldigt subjektiva och att det är svårt att skriva ner kriterier. Detta beror på att det handlar om människor. Vidare visar denna studie även att instanserna samverkar med varandra kring männi-skor. I diskussionsdelen beskrivs det socialpedagogiska förhållningssättet som inkluderar det salutoge-na perspektivet, intersektionalitet och empowerment. / This paper is a study about parents and parenting. Our purpose with this study is to see how rep-resentatives from two authorities make valuation of parents that lack parenting skills. The chosen authorities are an authority and one performer of task. Our questions are: defined by the authori-ties – what do good parenting mean? Which factors are considered in an assessment of parents? What kind of guidelines/ work models do the organisations have? To what extent do these two authorities collaborate around support and assessment? This is an empirical study, were we have interviewed representatives from two authorities, in total four groups. We have used hermeneutic interpretation to look at the empirical material. Our analy-sis is built on the system theory, intersectional analysis and collaboration theory. The terms we examined were good parenting and good enough. The view of the term good enough depended on if the term was in Swedish or in English. Overall, good parenting is when the emotional and physical care is in relation to the needs of the child. The result we found was that these two authorities share the same view on the terms that we ex-amine. Further on we describe the condition for collaboration and the meaning of reaching for the same “language”. Our conclusion is that these terms, especially good enough, is very subjective and that it´s hard to write down criteria’s. This because it´s all about people. This study also shows that the authorities work together around people. In the discussion describes the social pedagogues’ approach that includes a salutogen perspective, intersectional analysis and empowerment.