Planeten blir allt varmare, luften mer förorenad och städerna trängre, men trots en överväldigande enighet kring att samhället måste förändras går arbetet trögt. Beslutsfattare på både lokal och nationell nivå sätter ständigt upp nya hållbarhetsmål, men det är tydligt att de förorenande och platsineffektiva bilarna fortsatt tar en central roll i det urbana landskapet. Hur kommer det sig att man, trots en medvetenhet om att bilismen måste minska, fortsatt planerar städer där parkering får ta upp värdefull yta på bekostnad av människan, naturen och klimatet? Arbetet syftar till att undersöka dagens parkeringsplanering med fokus på att identifiera och förstå de hinder som motverkar en hållbar stadsutveckling. Rapporten utforskar via intervjuer med planerare och forskare samt en fallstudie varför man idag planerar med relativt höga parkeringstal i samhället och specifikt i stadsdelen Norra Djurgårdsstaden, Stockholm. Resultatet vägs mot nutida teorier kring beteende, klimatförändringar och hållbarhet för att belysa de problem som dagens parkeringsplanering orsakar samt de hinder som gör att planeringen inte bidrar till att miljö- och hållbarhetsmål uppfylls. Resultatet visar att det bland planerare finns en vilja att utforma hållbara lösningar, men de goda intentionerna hindras till följd av tre huvudsakliga systemfel. Till att börja med är regelverket föråldrat och möjliggör en ohållbar planering, vidare är planeringsansvaret utspritt och decentraliserat vilket hindrar bra helhetslösningar och slutligen finns det en rädsla bland beslutsfattare för att bli kritiserad av stadens medborgare. Avslutningsvis kan man konstatera att planeringen idag fokuserar på att tillfredsställa ett upplevt bilbehov, snarare än att fokusera på hållbara mobilitetstjänster som inte påverkar klimatet lika negativt. / The planet is getting warmer, the air more polluted and our cities are becoming more crowded but despite a broad consensus regarding the need for change, development is slow. Politicians and decision-makers are continuously setting targets for sustainability, but it is evident that polluting and space-inefficient cars still take a central role in the urban landscape. How is it that, despite the awareness of a needed reduction in car use, urban planning still revolves around constructing parking spaces and giving cars a central place in people’s lives? This thesis aims at exploring the parking planning of today, with a focus on identifying and understanding obstacles to sustainable urban development. The report examines why high parking norms are still used, through interviews with both planners and researchers and a case study of Stockholm Royal Seaport. The results of the study are analysed and compared to contemporary theories on behaviour, climate change, and sustainability to highlight the problems that exist within today's system and the obstacles that hinder the achievement of the sustainability goals. The result of the thesis acknowledges an existing will among planners to design sustainably but also shows that good intentions often are obstructed by three systematic problems. Firstly, old and dated regulation enables the overexploitation of parking spaces, secondly, a decentralised process hinders complete all-around solutions and lastly a political fear of being criticised by residents waters down sustainable measures. One can conclude that today's planning focuses on satisfying a perceived need for parking rather than offering attractive and sustainable mobility solutions that are better for the planet.