This thesis explores the impact of the city of Stockholm􏰀s 2015 Green Parking Rates guideline on transportation mode shift. The guidelines were established in hopes of nudging occupants of newly built residential developments towards a mode shift and in so doing, towards car-light, car- free and more sustainable living. This nudging is facilitated through the utilization of positive mobility services such as the offering of bike-share and car-share services to residents, in hopes of reducing their need and desire for private automobiles. As a result of incorporating positive mobility services, the development community receives a reduction on the parking spaces they are obligated to construct, which come at a high economic cost to the individual property developers, those purchasing or renting their units as well as society as a whole. Consequently, the guidelines are a meant to be a tool to help the city of Stockholm reduce congestion and meet their newest sustainability goals. This thesis explores the perspectives of the development community as well as the planning departments at the city of Stockholm through the conducting of a policy analysis as well as through 16 semi structured interviews and explores some of the successes and challenges in establishing a mode shift. However, due to the short time period since the establishment of the guidelines, the city of Stockholm nor the development community have conducted a comprehensive evaluation to assess the guidelines􏰀 utility in facilitating a mode shift. The thesis suggests that a more collaborative process pre, during and after the development of projects would better serve Stockholm and its development community in achieving its sustainability goals.

Bostadsbristen är ett växande problem i Sveriges storstadsregioner, och har pekats ut som en av Stockholms största utmaningar. Befolkningsmängden ökar snabbt i huvudstaden och den nybyggnation som sker motsvarar inte efterfrågan, vilket orsakat en utveckling med bostadsbrist, höga boendekostnader, längre bostadsköer och ökad trångboddhet som följd. När vi nu går in i en ekonomisk lågkonjunktur som befaras förvärra denna situation är det än mer betydelsefullt att undersöka vilka faktorer som potentiellt hindrar nybyggnation av bostäder för att förstå hur dessa hinder kan överbryggas.Detta arbete syftar till att utforska en av dessa försvårande faktorer: relationen mellan parkeringskrav och nybyggnation av bostäder. Detta utreds i en intervjustudie med byggaktörer och nyckelpersoner från Stockholms tekniska förvaltningar, samt via studier av tre projekt där parkeringsfrågan varit av central betydelse för projektets genomförbarhet. Resultatet kompareras och kontrasteras gentemot tidigare forskning och Stockholms stads egna målsättningar om att öka byggtakten och bygga för alla stadens demografiska grupper, samt stadens vision av vad en hållbar stadsutveckling innebär. Studien föreslår slutligen möjliga förändringar av Stockholms parkeringsreglering som ökar möjligheterna för nybyggnation av bostäder och förtätning i enlighet med den utveckling som efterlyses i Stockholms översiktsplan.Studien indikerar att det finns regelverk och arbetssätt gällande parkeringsfrågan som försvårar den bostadsutveckling som staden efterfrågar. Parkeringskravet är en knäckfråga för bostadsprojekt i Stockholm, vilket grundar sig i att de parkeringslösningar som förespråkas av staden medför stora kostnader för byggaktören, kostnader som inte motsvarar köpviljan hos de boende. Detta är speciellt betydelsefullt då hyresrätter uppförs. Det finns också målkonflikter mellan Stockholms parkeringsreglering och flera av stadens visioner och mål. Stadens tjänstemän uppger att de inte får tillräckligt stöd att hantera dessa konflikter. Studien föreslår att parkeringsregleringen revideras för att bättre hantera dessa konflikter, och för att fylla de kunskapsluckor som finns idag. Ett hinder är att parkeringsfrågan är politiskt känslig, vilket försvårar flera av de förändringar som behöver ske för att lösa dessa målkonflikter. / The housing shortage is a growing problem in Sweden's metropolitan regions, and has been identified as one of Stockholm's biggest challenges. The population is increasing rapidly in the capital, and the rate of which new construction is taking place does not correspond to the existing demand. This has caused a development with housing shortages, high living costs, longer housing queues and increased overcrowding as a result. Now, we are entering an economic recession which is feared to exacerbate this situation. Thus, it is even more important to examine the factors that potentially hinder the construction of new housing in order to understand how these obstacles can be overcome.This work aims to explore one of these aggravating factors: the relationship between parking requirements and residential construction. This is explored in an interview study with the city's technical administrations and building operators and via a case study. The results are contrasted with previous research and the City of Stockholm's own objectives in regard to increase the rate of construction for all demographic groups, as well as the Stockholm’s vision of what a sustainable urban development implies. Lastly, possible changes to the parking requirement are proposed that increase the opportunities for new construction of housing and densification in accordance with the development called for in the Stockholm Comprehensive Plan.The study indicates that there are regulations and working methods regarding the parking issue that impede the housing development that the city requires. The parking requirement is a key issue for housing projects in Stockholm, which is based on the fact that the parking solutions advocated by the city entail large costs for the developer: costs that do not correspond to the willingness of the residents to buy. This is particularly important when rental apartments are built. Furthermore, there are goal conflicts between Stockholm's parking regulations and several of the city's visions and goals. City officials state that they do not receive sufficient support to manage these conflicts. The study suggests that parking regulations should be revised to better manage these conflicts, and to fill the knowledge gaps that exist today. One obstacle is that the parking issue is politically sensitive, which complicates many of the changes that need to be made to resolve these conflicting objectives.